”Vänta ska ni få se, tio hektar äppelträd kommer blomma i Västerbotten”

Med en gedigen projektgrupp och miljonstöd från EU lägger Brännland Cider grunden för en ny jordbruksgren i norra Sverige. Tillsammans med lantbrukare ska 12 000 äppelträd planteras med mål om ökad lokal förädling och en blomstrande region.

 

Andreas Sundgren Graniti är grundare av Brännland Cider och Daniel Pacurar projektledare och trädgårdsingenjör på Boreal Orchards. – Det här handlar inte bara om att producera äpplen, utan också att skapa ett nytt affärskluster runt vad vi gör. Det kommer beröra turism, livsmedelsindustri och många andra områden som kommer gynnas av en ny jordbruksgren i norra Sverige, säger Daniel. Foto: Towe Johnson

”Det kommer inte att gå” var vad branschen sa, men projektet för storskalig äppelodling i norra Sverige har som ambition att omkullkasta den rådande tesen om vad som går och inte går att odla i norr.

– Det här är ett banbrytande projekt, säger Daniel Pacurar, agronom och trädgårdsingenjör på Boreal Orchards och ledare av projektgruppen. Det kommer alltid finnas de som säger att man är galen och att det enligt böckerna inte är möjligt, men ingenting av det vi lever i idag var möjligt förut. Det krävs bara någon som har modet att gå bortom allting som provats förut, det är det som är innovation.

Vad är svensk cider?

För tio år sedan började Andreas Sundgren Graniti, grundare av Brännland Cider, göra cider i källaren i Brännland och upptäckte snart att svenska trädgårdsäpplen inte gör sig speciellt bra varken för lagring eller som jäsbar produkt. Andreas ringde runt till branschen och fick höra samma sak.

– Men jag vände på resonemanget och tänkte; Vad är svensk cider? Var kan jag hitta en cider som gör att svenska äpplen fungerar istället för att bygga om cidern?

I Quebec i Kanada fanns svaret. Där gjordes iscider i samma klimat och samma typ av äpplen som de svenska. Andreas anammade idén och 2011 gjordes de första årgångarna iscider med lyckade resultat. I dag är Brännland Cider inne på sin åttonde årgång och levererar till stjärnkrogar i hela Europa.

Äpplena i dag, cirka 150 ton om året, köps i hög utsträckning in från Skåne och ”svenska äpplen och norrländsk kyla” har hittills fått räcka. Men målet har länge varit att kunna hämta råvaran lokalt.
 

På Röbäcksdalen utanför Umeå står en av de provodlingar som ligger till grund för projektet. Här planterades drygt 1 200 äppelträd med över 40 sorter för fyra år sedan med hjälp av ett crowdfundingprojekt. Den ryska hybridsorten Oslada är tidigt produktiv, men även den finska rödköttiga sorten Veiniöun samt Volkow, Tobias och Gustafs Bästa är sorter som ifjol var tidiga.  – Men Oslada är favoriten. Det är rätt sorts äpple för oss och lämpar sig bra för lagring, säger Andreas Sundgren Graniti.

Grönt ljus

Efter att potentiella äppel­sorter undersökt satte Andreas och Daniel de första provodlingarna för fyra år sedan; 250 träd i Burträsk och drygt 1 200 på Röbäcksdalen utanför Umeå.

– Det är troligtvis världens nordligaste äppelodlingar och de första kommersiella i Västerbotten i modern tid, berättar Andreas.

Med lärdomarna det gav och visionen om norrländsk ciderråvara så påbörjades en projektplan för finansiering av ett storskaligt odlingsprojekt. I slutet av 2019 fick projektansökan grönt ljus av Jordbruksverket för finansiering via EIP-agri.

Projektet innebär etablering av 12 000 äppelträd och är ett ­samarbete med lokala lantbrukare, LRF, Länsstyrelsen Norrbotten, experter, nationella och internationella intressenter. Syftet är att utveckla nya odlingsmetoder för högproduktiv odling av äpple anpassad till nordligt klimat.
 

- Att vi gör det här lokalt ligger väldigt nära hjärtat. Vi investerar ju långsiktigt, det kommer skapa arbetstillfällen och lokala äpplen att köpa i affären. Det är väldigt häftigt och jag tror inte alla förstår hur stort det är, inte ens vi själva, säger Tove Franzen, operativ chef på Brännland Cider och administratör för EIP-agriprojektet.

40 olika sorter

När vi besöker odlingen på Röbäcksdalen ligger det fortfarande ett vitt täcke på marken men våren är i antågande. Andreas och Daniel inspekterar stammarna och berättar om de över 40 sorter som finns här, både svenska, finska och ryska. Sorter som klarar en kort säsong och blommar sent, är köldtåliga och har en bra lagringskapacitet.

– Det finns inga färdigskrivna böcker hur man odlar äpplen i norr. Så vi behöver skriva om vad det innebär att odla här, och vi lär oss allt eftersom och gör också misstag längs vägen. Det kommer bli en intressant resa och vårt arbete kommer stödja de lantbrukare som vill odla äpplen i framtiden men inte har någon att referera till, säger Daniel.

Planen är odlingar med en mix av sorter som kan säkra en produktivitet under lång tid. Odlingarna som ska etableras i mikroklimat-fickor kommer utgå från metoden dry farming, utan bevattning, näringstillförsel eller växtskyddsmedel.

– Vi tror att det finns en lönsamhet med en ganska liten arbets­insats. Det finns ganska många enkla handgrepp som man kan göra om man slutar tänka på det ur en konventionell synvinkel och tillåter en lite högre kostnad per enhet, säger Andreas.

– Vi kommer testa oss fram. Men poängen är inte att få stora mängder likartade äpplen, utan  att tillåta alla former, färger och storlekar, äpplen fullpackade med smak, säger Daniel.
 

Att jämföra cider från skånska äpplen med västerbottniska är som att jämföra vin från olika distrikt, det är en helt annan terroir, enligt Andreas. 
– Ingen i Bordeaux försöker ju göra viner som smakar som i Napa Valley. Så varför ska vi jaga en fransk cideräppelsort för att göra en torr cider av franskt snitt. Är det inte bättre att jag funderar på vad jag kan använda svenska äpplen till? Svenska äpplen har en exceptionell egenskap, som också skiljer sig från iscider-sorterna i Kanada, och det är den här sjungande syran. 

Fånga ett uttryck

Förra året togs första skörden hem från Burträsk, ett bevis på att det går men också att det finns ett eget uttryck att hämta, menar Andreas.

– Det tycks som att den lilla mängd iscider vi kommer göra i år av västerbottenäpplen faktiskt håller löftet om en egen ”terroir”. Det finns flera och breda dimensioner. Både syran men även tannin­uttrycket verkar vara naturligt högre än i södra Sverige, något som vi vill fortsätta locka fram i sorterna.
 

Brännland Cider omsätter fem miljoner i dag, med produktionskapacitet för och med mål om att dubbla omsättningen. I dag är de tre heltidsanställda och tre konsulter. Scott Lintern började på företaget i oktober ifjol för att lära sig att bli den nya cidermakaren.

Ökat förädlingsvärde

För lantbrukare som deltar i projektet är syftet att åstadkomma en trygghet och säkrare lönsamhet genom investerings- och rådgivningsstöd i uppstartsfasen.

– Det vi även gör är att vi erbjuder ett kontrakt direkt när träden sätts i marken, och i det ingår möjligheten att avsätta en del av frukten till annat. Sedan kan man välja att inte skriva kontrakt alls om man själv vill förädla, det finns inga låsningar från vår sida. Säger Andreas.

Med norrländsk kyla och tio års hantverkskunnande har dessertvinet från Brännland spridit sig till stjärnkrogar i hela Europa. Iscider är ett dessertvin, en koncentrerad äppelmust gjort på äpplen som med hjälp av naturlig vinterkyla fryses till is innan alkoholjäsningen startar. 

Avskrivningstiden för odlingarna ligger på 25 år, något som inte var helt givet att få genom i lönsamhetskalkylen för ansökan.

– En konventionell intensiv planterad äppelodling håller i cirka 15 år sedan orkar den inte producera mer. Men om du sätter fristående starkväxande grund­stammar i en traditionell äppel­odling håller den om de blir omskötta, mer än 50 år.

Skötselkostnaden för en hektar ligger enligt Jordbruksverkets standardberäkningar på cirka 50 000 i timmar och material, och med en produktion på minst tio ton per år så ser de en lönsamhet med en lägre insats då värdeökningen på råvaran blir så pass stor.

– I dag köper vi in utsorterad industrifrukt för ett mycket lågt pris, men från odlingen vi har nu i Burträsk betalar vi nästan fyra gånger så mycket per kilo utan att tappa lönsamhet i slutproduktion, säger Andreas och fortsätter:

– Det är äpplen, det är terroir och det är jättebra för Brännland Cider. Men det är mycket större också. Meningen är inte att det ska vara bara vår råvara, det måste bli mer än så. Det skulle räcka för mig om två-tre av de här odlarna började pressa äppelmust och göra cider för att sälja till lokala restauranger. Redan där ökar värdet på råvaran radikalt. Jag hoppas att det kommer ske.

Förändra bilden

Men det finns en ytterligare drivkraft i projektet. Andreas lyfter en befäst bild av Västerbotten som speglar armod,  kargt och obördiga marker.

– Vi vill ju visa på att den bilden inte stämmer och det är ingen motståndshandling. Utan mer att vi vill säga; vänta ska ni få se, tio hektar äppelodling kommer blomma i Västerbotten. Och det hoppas jag ska förändra bilden av ett län som är ljust, vackert och bördigt. Som har mängder utrymme som är underutnyttjat.

I cideriet i Vännäs produceras cirka 100 000 flaskor om året. Andreas Sundgren Graniti, grundare och vd Brännland Cider, Daniel Pacurar Boreal Orchards, Scott Lintern, cidermakare, Tove Franzén operativ chef Brännland Cider och Lars Kelverot, första cidermakare. 

En plattform för mer

I dagsläget finns intresserade lantbrukare för projektet från Tornedalen ner till Gräsmyr.

– Tornedalen har ett fantastiskt mikroklimat och med en så enormt hög ljusexponering under säsong så kommer rätt sorts äpplen att fungera för odling där med. Det är nästan på samma breddgrad som polcirkeln, det är jätteroligt.

Nästa steg i projektet är att samla ihop vilka som kommer odla redan i höst samt att etablera en jämförelseodling på en hektar i Skåne. Ett ympningsprogram är i startgroparna tillsammans med Skogforsk och ett förädlingsprojekt för utveckling av äppelsorter för nordligt klimat kommer ta avstamp ur den plattform som EIP-projektet nu utgör.

– Vi hoppas det här blir starten för något som vi ser har stor potential i norra Sverige, speciellt i en kontext av klimatförändringar. Tillgången till mark finns, vi har vatten och mindre skadedjurstryck än i södra Sverige, avslutar Daniel.

 

Projektet

”Commercial productive apple growing in a northern climate – innovation for new climate resilient agriculture in northern Europe” – om högproduktiv odling av äpple i nordliga klimat.

Tio hektar kommersiellt gångbara äppelodlingar, cirka 12 000 äppelträd, ska etableras i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

Projektet sträcker sig från 2020 till 2023 med en sammantagen budget på 10,7 miljoner kronor av vilka 85 procent är finansierat genom EIP-agri. (Europeiska Innovationspartnerskapet för Produktivitet och Hållbarhet inom jordbruk).

Projektgruppen består av:

Elisabeth Öberg, Länsstyrelsen Norrbotten. Beatrice Wiström, äppelkunnig trädgårdsmästare. Leif Blomkvist, Blomkvist Plantskola OY i Lepplax, Finland. Niclas Johansson, Elsanta. Mats Granath, LRF Västerbotten. Tove Franzén, Brännland Cider. Andreas Sundgren Graniti, Brännland cider. Daniel Pacurar, Boreal Orchards. 

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 31 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste