En fältvandring utan fältvandrare – långtråkig, dötrist eller alldeles underbar?

När ingenting är helt som vanligt får man göra ovanliga saker – som en digital fältvandring. Och det är varken dötrist eller långtråkigt utan tvärtom bra!

 

Fältvandring på distans. Genom att bjuda in ett fåtal journalister och själva live-sända fältvandringen på sociala medier kunde känslan av närvaro infinna sig, och demoodlingarnas värde och kunskapsinnehåll trots allt komma många tillgodo. Foto: HIR Skåne


– Ett vanligt år ser Gropen bara ut som en slät, bevuxen yta innan den grävs på Borgebyfältet i mitten av juni, en dryg vecka innan den ska fyllas med mässbesökare. Aldrig har den grävts så liten eller så tidigt som den 5 maj! Men storleken räckte till för att se effekter och det skulle visa sig att timingen för grävningen var över förväntan.

– Rötterna och strukturen kan vi ju se på även i den här mindre versionen av Gropen, berättar Emma Hjelm, Gropen-guide, Jordbruksverket, och pekar på ett av Gropens lager mellanlera. Trots att det regnat mycket sparsamt under mars och april, är mellan­leran fuktig redan strax under mark­ytan.

– Det som är roligt med att gräva just nu är de synligt stora skillnaderna på höstkornets olika behandlingar! Både på rotutvecklingen och på effekterna ovan jord, avslutar Emma och bollar ordet vidare till Gropen-kollegan Gunilla Frostgård, Yara;

– De viktigaste skillnaderna finns absolut i de olika gödslade leden som dels gav oss både en väldigt god bestockning av det höstsådda kornet, och en god rotgenomvävnad av fina rötter, jämfört med det ogödslade ledet, noterar Gunilla.

Under mätningarna med handsensor som gjordes i samband med fältvisningen ger det höstgödslade ledet korn tre gånger så högt kväveinnehåll som ogödslat, och är ungefär en vecka före i utvecklingen.

– Så det kanske är tur ändå att vi gjorde den här tidigare Grop-versionen där vi kan se skillnaderna såhär jättetydligt, avslutar Gunilla och Emma nickar instämmande.

Gunilla Frostgård, Yara och Emma Hjelm, Jordbruksverket i ’Lilla Gropen’. Gropen flyttas varje år till en ny plats med nya förutsättningar. Vad som väntar besökaren i den stora Gropen 2021 planeras just nu för fullt.
 Foto: Anna Larsen

Kär blomning har många namn och samma mål

På många platser runt om i landet gör sig nysådda fältkanter redo för den blomstertid som kommer. I ett av demofältets hörn spirar som bäst SamZon projektets parceller.

Det finns ett flertal projekt som trots olika vinkel har det gemensamma målet – dra nytta av naturens egna superkrafter och gynna biologisk mångfald.

Mattias Hammarstedt, växt­odlingsrådgivare, HIR Skåne är en av projektgruppens deltagare och är även involverad i projektet ’Hela Skåne Blommar’ där det just såtts över 60 mil kantzoner hos 250 skånska lantbrukare.

– Det rör sig till ytan om drygt 300 hektar sådd åkermark, berättar Mattias och fortsätter;

Såtidpunkterna som testas för de fem höstvetesorterna är slutet av augusti, september och oktober. Utsädesmängderna varierades mellan 200, 300 och 400 grobara kärnor per kvadratmeter. I alla leden finns obehandlade led (mot ogräs). Foto: Anna Larsen

Positiv respons – ger gott forskningsunderlag

– Det var lätt att få deltagare till projektet, många vill visa att de tar ansvar för sin del av odlingens hållbarhet och skydda miljön, andra vill helt enkelt prova något nytt - och projektet har gjort det enkelt att få tag i frö.

Att så många lantbrukare deltar ger forskning i förlängning av projektet ett stort underlag och goda möjligheter att dra slutsatser om effekterna.

Såtidpunkter i höstvete – vilken är bäst?

En grundbult i en integrerad ogräsbekämpning är sen sådd för att missgynna ogräs redan på hösten. Under fältvandringen fick vi bekräftat att den (mot ogräs) obehandlade, tidiga sådden innehöll flera ogräsarter och många individer.

I årets SamZonsdemoodling blommar blodklövern illrött. I demon testades förutom olika fröblandningars etableringsmöjligheter, även olika etableringstidpunkter. Fröblandningen på bilden har etablerats på hösten – vilket ger en tidigare blomning på våren. Foto: Anna Larsen

– Vi har haft en väldigt fin integrerad ogräseffekt av att senarelägga sådden här, visar Patrik Svanström, växtodlingsrådgivare, HIR Skåne när han leder oss runt i såtidpunktparcellerna.

Sår vi tidigt har vi ofta ett högre plantantal och ett betydligt frodigare bestånd, ett högre skottantal och 700–800 skott/kvm mot det sent sådda på 500–550 skott/kvm.

Vilka sorter gynnas då av en tidig respektive sen sådd?

– Välj en sort som passar ditt lantbruksföretags strategi, och lär dig mer om sorten, på så sätt kan du optimera din odling, råder Patrik.

 

Mattias tips till dem som vill odla blommande kantzoner eller Samzoner:

  • Betrakta sådden som en gröda! 
  • Gör en såbädd som är ogräsfri. 
  • Se till att blandningen innehåller Honungsört! – Den fungerar som skyddsgröda och fyller ut och konkurrerar ut ogräset.
  • För bästa tillväxt och ogräskonkurrens borde ytan gödslas. Men nuvarande regelverk tillåter inte gödsling på EFA ytor. Så här behöver regelverket ändras framöver. Allt som odlas behöver omsorg!

 

 

Anna Larsen
Projektledare Borgeby Fältdagar

 

Artikeln publicerades tisdag den 02 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste