Lantbruksstudie: Det har hänt på 30 år

Hur har förutsättningarna för lantbruket i olika delar av Sverige förändrats sedan början på 1990-talet, och hur ser strategierna ut för framtiden? Det har fyra forskare vid SLU undersökt i ett nytt projekt. 

 

Eftersom en tredjedel av Sveriges lantbruk har lagts ner under de senaste 25 åren ville forskare vid SLU undersöka vilka samhällsförändringar det är som har påverkat lantbruket i olika delar av landet.
– Lantbruket i Sverige har väldigt olika förutsättningar på olika platser, och alla gårdar har också sina unika förutsättningar, säger Flora Hajdu, projektledare. FOTO: mostphotos


I arbetet har forskarna utgått från en undersökning som utfördes i början på 1990-talet, där 350 jordbrukshushåll i ­regionerna Ångermanland, Västergötland och Skåne intervjuades. Under 2017 och 2018 utfördes sedan nya intervjuer med lantbrukare, från 40 olika jordbruksföretag, som brukar samma mark som de lantbrukare som intervjuades på 90-talet.

– Jag var med i den ursprungliga studien på 1990-talet. Det är intressant att se förändringarna i de olika regionerna och hur skillnaderna mellan den nordligaste regionen och de två mer sydliga har ökat. Det gäller dels jordbruket i sig, men också alla de företag och tjänster som omger lantbruket. Livsmedelsindustri, rådgivning och säljare, allt tunnas ut i den nordliga regionen och lantbrukarna söker nya vägar, säger Cecilia Waldenström, forskare i projektet, i ett pressmeddelande.

Omvärlden förändras

I studien lyfts den snabba teknikutvecklingen, ett ökat intresse för miljö och djurskydd i samhället, förändrad efterfrågan från konsumenterna och lantbruksrådgivningens utveckling som faktorer som har spelat stor roll för lantbruksföretagens utveckling. 

– Lantbrukarna anpassar sig till en föränderlig omvärld och har olika strategier för sina verksamheter. Vi ser till exempel att många klarar sig bra på andra sätt än genom den stordrift som ofta har lyfts fram som den mest konkurrenskraftiga driftsformen. En poäng med rapporten är att lyfta fram denna diversitet som en styrka i det svenska lant­bruket idag, säger Flora Hajdu, projektledare.

Lantbrukare och förälder

Forskarna har även undersökt hur det fungerar att vara förälder och driva en gård eftersom förväntningarna på föräldrar, och speciellt pappor, har förändrats under dessa år.

– Några av de intervjuade papporna har berättat att det är extra besvärligt att kombinera just lantbruk med faderskap på grund av att det exempelvis är svårt att hitta ersättare som kan driva gården under en föräldraledighet. 

Andra har lyft fram att det finns saker med att driva gård som faktiskt underlättar att vara en aktiv förälder, som att det finns mycket att göra ihop med barnen på en gård samt att någon alltid är hemma, berättar forskaren Camilla Eriksson.

Oro om framtiden

I intervjuerna ställdes även frågor om klimatförändringarna, och åsikterna var där splittrade. Man ansåg att i det korta perspektivet kan det gynna det svenska lantbruket, men det framkom även oro om hur det kan påverka på längre sikt. Enligt studien oroade sig de tillfrågade lantbrukarna mer över konkreta framtidsproblem, som att nästa generation inte kommer vilja ta över lantbruket under rådande förutsättningar. 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 12 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Det går inte att fatta fel beslut

Krönika: Brukar du tänka att det här beslutet är det optimala och sedan göra tvärtom? Nej, jag tänkte väl det. Vardagen består av många val och beslut som ska tas. En del sker medvetet och andra utan att du reflekterar över det. Vissa beslut kräver mer underlag än andra och en del går att fatta på den sköna magkänslan. Det senare behöver inte vara fel baserat på dina värderingar, men är inte optimalt i alla lägen.

 

Kommentera