Halvera klimatpåverkan med kvävesnålt och kolinlagring

Det svenska lantbrukets klimatpåverkan kan halveras genom att anamma kvävesnåla och kolinlagrade metoder. Det fastställer en ny rapport från Ekologiska Lantbrukarna som visar lantbrukets stora utsläpp och hur de kan minskas.

Mer vall och mer baljväxter, mindre konstgödsel och rätt kor på rätt plats är viktiga åtgärder för att minska utsläppen i lantbruket enligt Ekologiska Lantbrukarnas nya rapport. Foto: Towe Johnson

”Lantbruket och klimatet – Ett helhetsgrepp” är namnet på den rapport som är framtagen inom ett rådgivningsprojekt lett av Ekologiska Lantbrukarna på uppdrag av Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategins handlingsplan. Det är en sammanställning av det totala forskningsläget om lantbrukets klimatpåverkan, både globalt och i Sverige.

– Det här ansåg vi vara en viktig satsning eftersom det florerar så mycket olika rön i debatten om lantbrukets klimatpåverkan. Vi saknade även en sammanställning på svenska riktad till just rådgivare och bönder, och som klargör ekolantbrukets roll och utmaningar, säger Ann-Marie Dock Gustavsson från Jordbruksverkets ekosekretariat, i ett pressmeddelande.  

Enligt den nyligen lanserade rapporten är det genom att anamma kvävesnåla och kolinlagrade odlingsmetoder samtidigt som ett lokalt kretslopp eftersträvas som svenskt lantbruk har störst möjlighet att minska sina utsläpp av klimatskadliga växthusgaser.

Minska kvävetillförsel

– Tvärtom vad debatten säger så konstaterar vi att det behövs fler djur i ekologiska kretslopp och på rätt plats i livsmedelssystemet, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna. Foto: Helena Friis

Tillförsel av kväve i lantbruket både globalt och i Sverige behöver enligt den sammanställda forskningen som ligger till grund för rapporten minska. Framförallt handlar det om nytt kväve som förs in i systemet via konstgödsel och som bidrar till ökade utsläpp av lustgas, skriver Ekologiska Lantbrukarna.

Enligt Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna, kan inte en maximering av skördestorlekarna på bekostnad av klimatet fortsätta.

– Tillräckligt med mat går att producera utan de problem som detta skapar, inte bara för framtida generationer utan här och nu. Därför ser jag att svenskt lantbruks främsta uppdrag är att bli så kvävesnålt det bara går, så snabbt vi bara kan samtidigt som vi fortsätter producera livsmedel, bördiga jordar och ökar istället för minskar den biologiska mångfalden.

Rapporten lyfter också lantbrukets möjlighet att bidra positivt genom att lagra in mer kol i marken, där är odling av mer vall, även i slättbygd, ett av de enklaste och snabbaste sätten.

– De flesta mjölkgårdar odlar vall, men bland växtodlingsgårdar är det nästan bara ekogårdar som har det i växtföljden. Det är synd eftersom vall är den gröda som har störst möjlighet att lagra in kol – 300–600 ton kol per hektar och år, säger Sofia.

Rätt kor på rätt plats

Även forskningens dubbla budskap vad det gäller idisslarnas roll i klimatarbetet tas fasta på. Dels, skriver Ekologiska Lantbrukarna, finns behovet att antalet kor på ett globalt plan minskas samtidigt som det finns ett viktigt ”men” som lyfter den betande kons avgörande roll för ett långsiktigt hållbart lantbruk.

– Tvärtom vad debatten säger så konstaterar vi att det behövs fler djur i ekologiska kretslopp och på rätt plats i livsmedelssystemet. När kor äter grovfoder eller betar gräs i hagen, gör de helt avgörande insatser för miljön och klimatet. Kanske främst för att korna skapar mat med högt näringsvärde från gräs som vi människor inte kan äta. Därför ingår det i ekologisk och KRAV-märkt produktion att ha höga krav på bete och foder från vall, men detta är kunskaper som går att applicera även i det konventionella lantbruket, avslutar Sofia.

Här kan du läsa hela rapporten 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 16 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste