Här är Sveriges mest långdragna reservatsärende

Med både kycklingproduktion, växtodling och stort skogsinnehav står man tryggt på flera ben och med egen försörjning av både näring och energi. Nu förbereder sig småländska gården Värnanäs på att bli av med både energiförsörjningen och en rad nya hinder i jordbruket när stora delar av fastigheten riskerar bli naturreservat.

 

Lövskogsområdet som löper som en ridå mellan åkermarkerna och havet på Värnanäs väntas lägga en rad hinder i vägen för effektivt brukande av jorden när skogen blir reservat.Foto: Pierre Kjellin


1993 köpte Lennart Östersten och hans familj Värnanäs. På den 3 950 hektar stora fastigheten bedriver familjen bland annat kycklingproduktion och IP Sigill-certifierad växtodling på 640 hektar.

Tidigare bedrevs svinuppfödning på Värnanäs men den verksamheten lades ned på 1990-talet. På 2000-talet började man titta på en alternativ inkomst- och näringskälla för fastighetens jordar och 2005 byggde man det första kycklingstallet, berättar Lennart Östersten.
 

De har lagt åtskilliga timmar på förhandlingar med och förslag till länsstyrelsen i Kalmar – från väster Mikael Olofsson som är inspektor på Värnanäs, Södras lövskogsspecialist Anders Ekstrand, ägaren Lennart Östersten och Henrik Svensson, skogsansvarig på Värnanäs.

Avbrutna förhandlingar

I början på 2000-talet hade länsstyrelsen i Kalmar län fått upp ögonen för Värnanäs naturvärden, i form av främst alla grova lövträd, lövskogsområdena och strandängarna. Sedan tidigare finns två små naturreservat på totalt drygt 2 hektar i lövskogsområdena, men 2006 presenterade länsstyrelsen ett förslag till naturreservat som omfattade 228 hektar i södra delen av Värnanäs. Därefter påbörjades förhandlingar om ersättningen till familjen.

– Det förslaget värderade vi till runt 35 miljoner medan länsstyrelsen tyckte att det var värt 14 miljoner, berättar Anders Ekstrand, lövskogsspecialist på Södra och som även har lång erfarenhet av att förhandla om naturreservat för statens räkning.

Men förhandlingarna om ersättning gick sedan i stå:

– Statens företrädare slutade komma till den förhandling som var mellan vår advokat och deras ombud. De har aldrig brutit förhandlingen med oss – deras förhandlare har bara slutat komma. Så det blev bara tyst och sedan kom det plötsligt ett beslut om reservat som skiljer sig radikalt från det vi förhandlade om från början. Så bedriver man väl inte en förhandling, säger Mikael Olofsson som är inspektor på Värnanäs.

Överklagar beslutet

Länsstyrelsens beslut om nytt naturreservat på Värnanäs kom i januari, och omfattar dubbelt så stora arealer som det tidigare förslaget. Familjen Östersten har överklagat reservatsbeslutet till högsta instans – regeringen.

– Jag har förhandlat om ganska många reservat i Skåne för statens räkning och det har alltid gått bra och markägarna har blivit nöjda. Det tog mig fem minuter att räkna ut att Lennart vill ha kycklingproduktionen säkerställd och han vill ha ersättningsmark intill sin andra fastighet utanför Västervik. Svårare än så är det inte att komma överens. Varför har det tagit så många år, undrar Anders Ekstrand.

Länsstyrelsen: Skötseln ska kosta 1 milj/år

Skötseln av det över 300 hektar stora naturreservatet på Värnanäs landar på cirka 1 miljon kronor per år, hävdar länsstyrelsen. Det har man inte pengar till, menar markägaren.

Familjen Östersten och Södras lövskogsspecialist Anders Ekstrand, som bistått familjen i förhandlingarna med länsstyrelsen, tvivlar både på att myndigheten har de pengar som krävs för skötseln av det framtida naturreservatet och på att kalkylen ens håller.

Vi bad länsstyrelsen och Anders Ekstrand kommentera detta.

Martin Unell, chef för naturskyddsenheten på länsstyrelsen i Kalmar – hur ser kostnadskalkylen för skötseln av naturreservatet ut?

– Länsstyrelsen förvaltar över 200 områden där många betas varför vi har en stor erfarenhet av restaurering av igenvuxna marker och kontakter med djurhållare och kanalisering av besökare. Den ekonomiska kalkyl vi gjort landar, sett till ett tioårigt genomförande, på cirka 1 miljon kronor per år där EU-bidrag kan delfinansiera.

Anders Ekstrand:

– Värnanäs bedriver en omfattande ekonomisk verksamhet där flera delar påverkas. Ektimmer kostar mellan 800 och 5 000 kronor kubikmetern. Värnanäs behöver bioenergi till sin kycklingproduktion och vägar och dräneringar måste fungera i jordbruksdriften. Länsstyrelsen vill införa en olönsam betesdrift över stora arealer utan att säkerställa markägarens lönsamhet. Det är inte heller säkerställt hur besökare hålls borta från privata tomter och bostäder. Sammantaget gör det att detta blir ett av de absolut dyraste naturreservaten i Sverige någonsin. Samtidigt så blir naturvärdena obetydligt bättre med länsstyrelsens skötsel om de nu har råd att utföra den till fullo. Ur samhällssynpunkt kan man då ifrågasätta om naturreservat är den mest kostnadseffektiva skyddsformen. Civilrättsliga avtal där fler aspekter kan beaktas tycks vara en klokare modell.
 

Åkerholmen med planterad gran fick man tillstånd av kommunen att avveckla för att ställa om till åkermark, för att kunna effektivisera körningen på de omgivande åkrarna så att man kan köra i längre slag och minska antalet vändtegar och sprutningen. Länsstyrelsen upphävde beslutet, med hänvisning till att man vill plantera ekar på skiftet, som ska bli framtidens vårdträd.Foto: Pierre Kjellin

Så påverkas deras jordbruk av ett reservat

Tillstånd för att rensa i diken, begränsad tillgång till markerna och ännu fler besökare på fastigheten. Det får familjen Östersten räkna med om, eller snarare, när, det nya naturreservatet blir verklighet på deras fastighet.

Familjen Östersten har gjort stora investeringar i gården sedan man köpte den 1993, bland annat de nya kycklingstallarna, ny värmepanna och omställningen av delar av skogen. Just nu pågår också bygget av en bevattningsdamm som ska säkra behovet av vatten under de oftast torra somrarna.

Det nya naturreservatet, som länsstyrelsen i Kalmar län fattat beslut om, kommer att omfatta drygt 344 hektar fördelat på cirka 30 olika områden utspridda på Värnanäs marker. Det kommer medföra en rad hinder, inskränkningar och osäkerheter i jordbruket.

Problem med dikesrensning

– Reservatet ska inte drabba oss, menar länsstyrelsen. Problemet är att det beslutade reservatet ligger lägre än åkermarken. Alla åar och diken rinner genom reservatet och får vi till exempel inte lov att rensa i dikena så kan vi lika gärna slå igen jordbruket. Det står i avtalet att vi får rensa våra diken, men vi måste ha länsstyrelsens tillstånd vid varje enskilt tillfälle, förklarar Mikael Olofsson som är inspektor på Värnanäs.

– Vi kommer att behöva tillstånd till exempel för att använda vägar som går genom det framtida reservatet och för att rensa i diken som ligger uppströms reservatet. Och säg att vi orsakar en störning i vår verksamhet som orsakar ett utsläpp – vad gör länsstyrelsen då? Vi kommer inte längre att ha någon trygghet i vår verksamhet eftersom vi blir beroende av hur länsstyrelsen tycker att vårt jordbruk påverkar reservatet. Vi skulle få en gräns mot det här reservatet som är nästan fem mil lång. Så för oss skulle det bli ohanterligt att hålla koll på alla gränser och sköta oss till punkt och pricka i jordbruket, tillägger Mikael Olofsson.

Skog ska röjas bort

Några av länsstyrelsens mål med reservatsbildningen är att bevara strandängarna genom betning, att bevara och vårda alla de cirka 3 000 grova äldre lövträd på fastigheten och skapa miljöer där insekter som är beroende av grova äldre lövträd och död ved trivs.

Målen för reservatet innebär bland annat att länsstyrelsen ska röja bort stora delar av det som idag är lövskog eller ädellövskog, för att skapa glest trädbevuxna hagmarker, för att bland annat få den sällsynta ekbocken att trivas.

Visst kommer de att skapa naturvärden, men också ödelägga kanske ännu fler naturvärden, kommenterar Henrik Svensson, skogsansvarig på Värnanäs.

Han och familjen Öster­sten håller också för uteslutet att länsstyrelsen är i närheten av att ha pengar till att utföra all naturvård. Myndigheten har inte ens lämnat ett rimligt bud på ersättning – ”bara ett skambud”, säger Lennart Östersten.
 

Värnanäs

  • Gården grundades 1553 av Gustav Vasa och den gamla huvudbyggnaden i trä uppfördes av Axel Oxenstierna 1647.
  • Areal: 4 138 ha, varav 650 ha åkermark, 1680 ha produktiv skog samt 1 524 ha vatten.
  • Grödor som odlas:
    Vete, där det mesta går till kycklingproduktionen och en mindre del till fodervete och brödvete
    Åkerböna, till Trädgårdsprodukter på Öland
    Stärkelsepotatis, till Lyckebystärkelsen
    Raps, Klöver, Gräsfrö
  • Jordbruket (650 ha) är IP Sigill-certifierat
  • Cirka 500 hektar av arealerna bevattnas. Man bygger just nu också en 4 hektar stor och 120 000 kubikmeter stor bevattningsdamm.
  • På gården bedrivs kycklingproduktion i tre stallar.

 

Exempel på frivillig naturvård på Värnanäs

  • Föryngring av ädellövträden i alla fastighetens alléer genom plantering av nya träd.
  • Frihuggning av grova äldre lövträd.
  • Röjning i lövskogen, för att bl.a friställa huvudstammar.
  • Omställning av barrskog till lövskog på skogsmarkerna närmast havet.
  • En specialgjord skogsbruksplan för de lövdominerade skogarna.

 

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 19 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste