Maltesholm satsar på fiskuppfödning

Gårdsfisk bygger en ny näring i det svenska lantbruket – fiskuppfödning på land. Företaget har en vision om att producera världens mest hållbara fisk och tog ett viktigt steg när Maltesholm utanför Kristianstad blev Gårdsfisks första kontrakterade externa uppfödare. 
– Vi tycker att deras koncept ligger helt rätt i tiden, säger Niclas Palmstierna, vd på Maltesholms Fisk AB.

 

Niclas Palmstierna, Maltesholm, och Johan Ljungquist, Gårdsfisk, är överens om att den personliga relationen är avgörande när ett affärssamarbete ingås. – Det viktigaste är att vi kommer väl överens med lantbrukaren, att vi har samma syn på hur vi ska bygga Gårdsfisk som varumärke och utvecklas kvalitetsmässigt, säger Johan Ljungquist. Foto: Pär Andersson


Grundarna av Gårdsfisk, marinbiologen Johan Ljungquist och civilingenjören Mikael Olenmark Dessalles, köpte i september 2013 en nedgången gård utanför Kristianstad. De renoverade i stort sett allt, köpte in sina första yngel och drog igång sin egen fiskuppfödning i bassänger i det ombyggda gamla stallet. Drivkraften var att skapa ett alternativ till det traditionella vattenbruket och rädda haven. Gårdsfisk skulle utveckla en ny näring utan att bidra till övergödning, onödig medicinanvändning och skövling av natur. Grundarna ville förändra vattenbruket med målet att kunna producera livsmedel med hållbarhet, cirkularitet och djurskydd i fokus.
 

Poolerna är 1,5 meter höga och 4,5 meter i diameter. Hittills är fyra av tio linjer på plats och i drift vilket innebär att 20 000 fiskar just nu föds upp på Maltesholm.

Ett Koncept i tiden

På den egna gården utvecklades och förfinades konceptet sam­tidigt som företaget syntes allt mer i media. Efterhand utvecklades idén om att länka samman Gårdsfisk med det traditionella lant­bruket. Grundarna såg lönsamhetsproblem bland lantbrukare och massor av tomma stallar på landsbygden. Man ville bli en paraplyorganisation för kontraktsuppfödare som föder upp fisken hemma på sina egna gårdar tills de är slaktfärdiga. Intresset bland potentiella uppfödare blev enormt. Först ut att teckna ett avtal som kontrakterad uppfödare åt Gårdsfisk blev Niclas Palmstierna, vd på Maltesholms Fisk AB och fjortonde generationen som förvaltar Maltesholm.

− En gård ska vara levande och vi funderade på hur vi kan bidra och utveckla Maltesholm. Vi fick kontakt med Gårdsfisk och tyckte att konceptet ligger helt rätt i tiden. Det avgörande var Johan och Mikaels engagemang och deras energi. Det är roligt att hänga med dem och vara med i det de har skapat. Vi är jättenöjda över att få vara med på det här konceptet, säger han.

Johan beskriver affärsupplägget som en kombination av TetraPak- och Kronfågelsystemet.

− Vi säljer vårt system till ett nollsummespel för att lant­brukaren ska få en stark kalkyl och tjäna sina pengar på fisken. Det ska funka som Kronfågel med många uppfödare under samma varumärke som gör att vi blir starka i detaljhandeln, säger han.

På platsen i Maltesholm där det tidigare fanns en julgrans­odling står nu en nybyggd fiskhall på drygt 1600 kvadratmeter där rödstrimma föds upp. Just nu är fyra av tio linjer på plats och i drift med en produktion på 36 ton fisk per år. När full kapacitet är uppbyggd kommer strax över 100 ton rödstrimma per år att produceras. Clarias, en annan fiskart som Gårdsfisk föder upp, har högre densitet och hade gett en årsproduktion på 400 ton. Investeringen hamnar på totalt cirka 13 miljoner kronor för Maltesholm.

− Vi räknar med att invester­ingen har betalat sig om åtta och ett halvt till nio år, säger Niclas.
 

Rödstrimman kommer ursprungligen från Afrika och påminner om abborren. Övriga arter som Gårdsfisk föder upp är svart rödstrimma och clarias. Gårdsfisk säljer sina produkter till City Gross och ett stort antal restauranger.

Energi i kretslopp

För Maltesholm var det enklare att bygga nytt än att renovera gamla byggnader.

− De befintliga stallarna passade inte riktigt. Djurproduktionen upphörde på 20- eller 30-talet, här fanns inga befintliga gödseldammar och så vidare, säger Niclas.

Han framhåller gärna hållbarhetstanken och två viktiga delar där den ingår; vattentillförseln och energin. Fiskhallen är byggd i nord-sydlig riktning med solpaneler på ena taksidan. Hälften av elen går till fiskhallen och resten till hyreshus på gården. När man borrade efter vatten ordnades bergvärme samtidigt. Gårdsfisk har utvecklat ett system där 95 procent av vattnet i bassängerna återanvänds. Fiskgödseln separeras i ett trumfilter och vattnet flyter vidare till ett större kar där två olika sorters bakterier växer. Den ena lever på ammoniak och skapar nitrit som är skadligt för både människor och fiskar. Därför finns den andra bakterien som omvandlar nitrit till nitrat, som är ofarligt för människor och djur. Vattnet förs tillbaka till bassängen, förbi ett uv-ljus som dödar bakterier. Syre tillförs genom att vattnet ”bombas” ner i bassängen. Det enda vatten som försvinner från systemet är de fem procent som hamnar i gödselbrunnen och gödseldammen. En kollektorslang i botten av gödseldammen gör att värmen tas tillvara och återförs till lokalen. Svarta paneler på väggarna bredvid bassängerna använder sublimeringsteknik för att ta tillvara energin från vattenmolekyler som stiger upp i luften. Energin återförs och värmer upp vattnet.

− När mycket energi tas tillvara får vi både ekonomi i det och har ett hållbart cykliskt tänkande, säger Niclas.
 

De fem procent vatten som inte kan återanvändas i systemet samlas först i en gödselbrunn och går sedan vidare till en större damm och används som gödning på åkrar i närheten. 
– Nitratet i gödseln gör det mer lättillgängligt för grödan än till exempel mineralgödsel på växande gröda, säger Johan Ljungquist. 

Fodervärd till fiskar

Gårdsfisk köper idag in fiskyngel från Holland. Målet är att inom en snar framtid kunna skapa en egen yngelproduktion. Rödstrimma, den art som föds upp på Maltesholm, är hos Gårdsfisk tills den är runt 100 dagar och har en vikt runt 50 gram innan den hamnar hos den externa uppfödaren. Ungefär 130 dygn senare, vid cirka 700 grams vikt, tas den tillbaka och slaktas.

− Jag är fodervärd kan man säga. Daglig tillsyn tar cirka 45 minuter. Vi kontrollerar biofiltren och ph-värden, undersöker fisk­arna visuellt och städar av om det behövs. Det krävs ganska lite jobb, mycket är utvecklat med modern teknik, säger Niclas.

− Vi har försökt lyssna in varför många lantbrukare tar slut i 50-55-årsåldern. Många har inte haft semester på 40 år och har jobbat väldigt långa dagar. Som uppfödare kan man betala för tillsynstjänsten hos oss om man vill åka på semester i några veckor. Med automatisk utfodring är det inga tunga lyft alls, säger Johan.

Fiskfodret köper Gårdsfisk in från norska Skretting. Idag består rödstrimmans foder till tio procent av fiskmjöl. Förhoppningen är att fodret till någon av företagets fiskarter vid årets slut ska vara helt vegetabiliskt.

− Majs och vete producerar vi redan i Sverige och det finns också åkerböna, rapskakor och rester från skogsindustrin som kan användas. Nu väntar vi på att någon, kanske Lantmännen, ska ta ledarrollen och bygga en fiskfoderfabrik, säger Johan.

Djurskyddet är en viktig aspekt för Gårdsfisk. När driften är fullt utbyggd hos kontraktsuppfödarna är tanken att avlivningen sker ute på gårdarna och att fisken sedan fraktas till Gårdsfisk för beredning.

− En yrkesfångad fisk är inte skyddad i djurskyddslagen, men för oss är det viktigt att fisk­en ska ha det så bra som möjligt. Den ska också avlivas på ett bra sätt. Globalt gör man precis som i yrkesfisket, låter den ligga och dö i luften eller filear den levande. Vi använder elbedövning så att fisken tuppar av helt, sedan strupskärning och sedan lägger vi den i krossisvatten för att bibehålla bedövningen. Bara ett av de stegen är rekommenderade globalt, vi använder alla tre för att vara på den säkra sidan. Att veta att vi måste ha ihjäl fisken var det som jag tyckte var jobbigast i början. Jag är en sådan som är rädd för att trampa på en myra när jag är ute. Ambitionen med Gårdsfisk är att rädda haven och då måste människor äta fisk och göra det under lång tid. Vi vill göra allting rätt från början, säger Johan.
 

Johan Ljungquist grundade Gårdsfisk tillsammans med Mikael Olenmark Dessalles. Han menar att många lantbrukare har ändrat sina åsikter om Gårdsfisk. 
– Vi har gått från att vara ett hot till att vara en affärsmöjlighet. Många hör av sig från landets alla delar och vill sätta igång. Det är nästan så att vi får värja oss. Vi vill hålla intresset högt hos dem, men vi måste få folk att förstå att vi jobbar långsiktigt. Alla har inte förmånen att ligga så nära oss som Maltesholm, säger han. 

Värderingar viktigt

Fem gårdar är kontrakterade uppfödare för Gårdsfisk i dagsläget. Målet är att det i början av 2024 ska finnas totalt 17 uppfödare i drift eller åtminstone i processen.

− Vi vill gärna ha en bredd av lantbrukare med olika storlekar och olika djurproduktion i bakgrunden. Det hjälper oss när vi samlar in data och ska skapa någon sorts gyllene medelväg för olika delar av driften. Det är viktigt med rätt människor. Avtalet är något som man förhoppningsvis bara lägger i kassaskåpet och sedan inte behöver använda. Vi vill omge oss med lantbrukare som har liknande värderingar som vi, då kommer vi långt, säger Johan.

Niclas håller med om att alla affärsrelationer handlar om människan bakom.

− Ett avtal stipulerar ett regelverk, men det är människor man vill investera i. Man måste också tro på produkten och konceptet, men det betade vi av ganska snabbt. Jag har jobbat en stor del av livet i entreprenörsföretag som vill utmana monopol, bryta ny mark och hitta spännande affärer där värderingar är viktigt. Det ser jag i Johan och Mikael, säger han.
 

Niclas Palmstierna är vd för Maltesholms Fisk AB och familjen förvaltar Maltesholm. Verksamheten består bland annat av skog (2100 ha), jakt, fastigheter, vindkraft, parkskötsel och nu också fiskuppfödning i samarbete med Gårdsfisk. 

Ny näring - Nytt regelverk

Gårdsfisk skapar en helt ny näring på den svenska landsbygden och har därför även behövt vara med och ta fram regelverk och riktlinjer.

− Många som sysslar med vattenbruk i Sverige blir arga på myndigheter som inte ändrar i regelverk, men myndigheterna vet ju inte hur det här fungerar så hur ska de veta vad de ska ändra på. De kan inte ta fram riktlinjer till en helt innovativ bransch utan vi får bita oss i tungan ibland, försöka ha en bra dialog och få saker att gå framåt. När vi började hade vi inga pengar till att jobba på något annat sätt än att göra grunden själva. Vi ställer ofta själva högre krav än vad myndigheterna vill eller begär, säger Johan.

Gårdsfisk utvecklas i ett rasande tempo och han beskriver det som att allt har ändrats från att vara en nisch till att jobba med någon sorts storhetsvansinne.

− Allt började med att jag och Mikael tänkte att vi kunde bli fiskbönder. Sedan blev det ett jätteintresse nationellt och internationellt och vi fick vittring på att detta faktiskt kan bli något stort. Det är hyfsat coolt att kunna säga att man har varit med och startat upp en helt ny näring, inte bara i Sverige utan också globalt. Ingen annan har gjort hela integrationen med lantbruket. Vi har ganska många år kvar innan vi kan säga att vi har lyckats, men att se vår första kontraktsuppfödare komma igång var ett grymt delmål, säger Johan.


Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 20 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste