Lantraserna är viktiga för genetisk variation

Genom att öka kunskapen om och bevara lantraser kan vi öka våra möjligheter att klara av livsmedelsförsörjningen vid ett förändrat klimat, det menar Line Sass Kierkegaard, rådgivare på NordGen. 

 

För att ta reda på vilken kunskap som finns om de nordiska lantraserna, exempelvis Orusthöna och Göingeget (på bilden), har man i en ny studie sammanställt information från över 200 vetenskapliga artiklar. 
– Har vi till exempel skrivit ner hur raserna ser ut, vad skillnaderna är mellan olika svenska lantraser eller skillnaden mot en besläktad norsk ras? Har vi gjort mätningar på mjölkmängd eller andra egenskaper? Det kan också vara information om rasens kulturella arv eller information om den genetiska mångfalden inom rasen, berättar Line, som är huvudförfattare till rapporten. Foto: Nordgen


– Vi har i dag en kommersiell livsmedelsproduktion som är baserad på väldigt få raser världen över, men vi har väldigt många inhemska raser och det är viktigt att vi bevarar dessa eftersom det finns en genetisk variation mellan olika raser. 

Line berättar att den genetiska variationen kan innebära att en ras har en speciell egenskap som gör att den klarar sig bättre i en viss miljö eller temperatur, eller att rasen kan tillgodogöra sig mer speciella fodertyper. Egenskaper som kan bli viktiga i framtiden för att hantera exempelvis klimatförändringar eller utbrott av en sjukdom, och skulle då kunna användas i aveln för de moderna raserna. 

– De moderna raserna är väldigt viktiga för vår livsmedelsproduktion, för vi skulle inte klara av att producera tillräckligt med mat utan dem, men det är även väldigt viktigt att komma ihåg de inhemska lant­raserna för vi kanske kommer behöva dem i framtiden. 

– Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram vikten av att ha mångfalden mellan raser, genom att bevara så många raser som möjligt med hänsyn till den okända framtiden med redan pågående klimatförändringar. Det är en viktig aspekt, säger Line Sass Kierkegaard, rådgivare på NordGen. 
Foto: Kasper S. Kierkegaard

Stor variation 

Enligt Line är det viktigt att bevara så många olika inhemska raser som möjligt. 

– Om man bevarar så mycket som möjligt har vi större möjligheter att anpassa oss till framtiden. För desto mer variation vi bevarar, desto större är chansen att hitta en egenskap som behövs i framtiden. Om du bestämmer dig för att den här specifika rasen behöver vi inte bevara, för den har inga egenskaper som verkar användbara just nu, så kanske det är just dessa egenskaper som vi behöver i framtiden. 

Liten populationsstorlek 

Ett problem är att många lantraser har väldigt liten populationsstorlek, vissa raser består i dag av mindre än 100 individer. 

– Det är alltså väldigt få individer, och vi behöver så många individer som möjligt för att kunna bevara en variation även inom rasen. Det här är ett stort problem, desto lägre populationsstorlek desto högre risk att rasen dör ut. 

Hur många individer behövs? 

– Det är väldigt svårt att svara på, det finns ingen tumregel för hur många som behövs. Detta beror på att olika raser hanterar ­inavel på olika sätt, säger Line och berättar att FAO delar in raser i riskkategorier som baseras på rasen kapacitet att reproducera sig: 

– Du har exempelvis gris- eller hundraser som har hög kapacitet att reproducera sig. Sen har du nötkreatur och hästar, som har låg kapacitet. Detta eftersom de reproducerar sig långsamt och får få avkommor. För dessa säger man att om man har mindre än 6000 hondjur så är populationen väldigt sårbar. 
 

Fjällko är en av raserna som ingått i studien. Foto: Saija Tenhunen

Folk som köper produkterna

För att bevara dessa raser menar Line att det är viktigt att lägga fokus på de här raserna, och att komma ihåg hela produktionskedjan runt raserna. 

– Vi alla vet att dessa raser inte producerar lika mycket som de kommersiella, så det måste finnas andra initiativ till att ha dem. Om vi vill att folk ska ta hand om dessa raser så behöver vi personer som är intresserade men också personer som köper produkter från rasen, exempelvis ost från fjällkon. För om personer är intresserade av alla områden runt kon, blir det lättare att bevara rasen men också att få finansiering till forskning om dessa raser. 

Kunskap är viktigt

Line menar att det är viktigt att ha bra kunskap om dessa raser, för att veta vad de skulle kunna bidra med i framtiden. I en ny översiktsstudie har Line, tillsammans med Linn F. Groeneveld, Anne Kettunen and Peer Berg, sammanställt information om 85 nordiska lantraser av sex olika arter; nötkreatur, häst, fjäderfä, get, får och gris. Totalt sammanställdes information från över 200 studier. Resultatet visade att det i dag saknas kunskap om många av de nordiska lant­raserna, och att mer kunskap behövs.

– Vi vet en del om dessa raser men det var också väldigt många raser som det inte fanns alls mycket forskning utförd på och det är även väldigt lite forskning som utförs. Det är viktigt att vi fortsätter utveckla vår kunskap, och vi kan använda studier som denna för att öka intresset för forskning inom området.

 

NordGen

NordGen står för Nordiskt Genresurscenter och är en institution under Nordiska Ministerrådet.

Är en gemensam genbank och kunskapscenter för genetiska resurser i de nordiska länderna. 

Har som uppdrag att bevara och främja ett hållbart användande av den genetiska mångfalden av husdjur, skog och växter som är viktiga för det nordiska lantbruket. 

Har sitt huvudkontor på Alnarp och har även filialer i Norska Ås. 

NordGen ansvarar också för Svalbard Global Seed Vault i samarbete med Norge och organisationen Crop Trust.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 21 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste