Innovation över våra huvuden

Sverige har fått ännu en ”livsmedelsstrategi”, eller snarare ännu en konkretisering utifrån regeringens livsmedelsstrategi. Denna gång är det Sweden Food Arenas forsknings- och innovationskommitté som presenterat Forsknings- och innovationsagenda för livsmedelssektorn 2020.

 

Det är ett bra initiativ. Men efter en genomläsning kan jag inte komma ifrån känslan, ja det är mer konkret än en känsla. Det är tydligt utskrivet att jordbruket är ett stort miljöproblem medan industrin inte har så mycket i hemläxa.

Varför ska livsmedelsbranschen, som om vi hade Tourettes syndrom, maniskt kräkas ur oss en beskrivning av jordbruket som ett problem, även i det som kunde ha varit ett enbart positivt sammanhang. Det är inte förbjudet att fokusera på det positiva, utan att be om ursäkt för sin verksamhet. Problematiserande rapporter har vi nog av.

Det sägs att det svenska jordbruket ska vara fritt från fossila insatsvaror. Och så ska det svenska jordbrukets konkurrenskraft stärkas, såklart. Och konsumenter och industri i länder med lägre produktionskostnad för maten ska vilja betala mer för vår mat än för sin egen, såklart. Hur det ska gå till och förenas får jag inte grepp om.

I den nio hen starka författarskaran representeras jordbruket av två personer: Peter Annas, Lantmännen och Lena Åsheim, LRF. Möjligen kan man även tillskriva RISE representant Ulf Sonesson lite mer jordbrukskoppling.

Författarna landar i fyra mål och fem missioner:

År 2030:

  • är Sverige i topp tre i innovationsrankningar för livsmedelssektorn i Europa (idag plats 14)
  • finns 50 nya livsmedelsinnovationer som tillsammans omsätter minst en miljard euro
  • har livsmedelssektorn skapat minst 50 000 nya jobb i Sverige
  • har livsmedelssektorns exportandel ökat till 50 procent
  • Mission 1: Världens mest attraktiva mat och dryck. År 2030 väljer medvetna konsumenter världen över svensk mat och dryck tack vare våra unika mervärden
  • Mission 2: Konkurrenskraftig matinnovation. 50 nya svenska livsmedelsinnovationer som tillsammans omsätter 1 miljard euro år 2030
  • Mission 3: Mat & dryck för ett hälsosammare liv. Tack vare ett attraktivt utbud av hälsosamma och smakrika produkter har konsumenterna i Sverige bättre matvanor år 2030
  • Mission 4: En resurseffektiv livsmedelssektor. År 2030 har den svenska livsmedelssektorns lönsamhet och resiliens stärkts tack vare ökad resurseffektivitet och hållbara produktionsmetoder
  • Mission 5: Klimatneutral livsmedelsproduktion. Sveriges livsmedelsproduktion har netto noll klimatavtryck 2045

Denna rapport får vi hoppas följs av mer konkreta projekt och samarbeten. Det är lätt att få känslan att den innovation och utveckling som sker i Livsmedelsstrategins namn är en bra bit över gårdarnas vardag. Kanske är det rätt, men utan att kombineras med mer insatser och konkreta förbättringar på gårdsnivå blir det inte mer råvara att förädla och exportera.

I denna tidning kan du läsa om Ralf Tebaay och Gudmundsgårdens härligt konkreta utveckling som entreprenörer och livsmedelsförädlare på lokal nivå. Det är viktigt att även uppmärksamma och uppmuntra utveckling av livsmedel och måltidsupplevelser utanför laboratorierna. Det torde ligga mer i tiden än ännu en patenterad bakterie eller stärkelse-molekyl och ha betydligt större chans att skapa de nya jobb som Livsmedelsstrategin och Forsknings- och innovationsagenda för livsmedelssektorn 2020, drömmer om.

Stefan Ljungdahl

 

Artikeln publicerades onsdag den 24 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vessige Biogas bygger anläggning för fordonsgas i unikt projekt

Utanför Falkenberg inleds under senhösten bygget av en uppgraderingsanläggning för biogas där fordonsgas ska produceras. Projektet är det första i Sverige där lantbruk­are står bakom en anläggning som trycker ut förädlad biogas från gårdarna rakt ut i stamnätet. − Min vision är att jag ska kunna köra mina egna maskiner på mitt eget bränsle, säger Lars Paulson, lantbrukare, biogasproducent och ordförande i Vessige Biogas.

 

Kommentera