Vill se enklare och kraftfullare landsbygdsprogram

Jordbruksverket har lämnat ett förslag till regeringen om ny utformning av landsbygdsprogrammet 2021–2022. Målbilden i förslaget är ett smalare och kraftfullare landsbygdsprogram, med fokus på jordbruket och hållbar matproduktion och tydliga prioriteringar av miljö- och djurväldfärdsersättningar. 

Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket. Foto: Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet innehåller stöd som finansieras av både EU och Sverige, med många detaljerade regler som beslutas av EU. Landsbygdsprogrammet har fått kritik för att vara både administrativt kostsamt och krångligt för såväl lantbrukare som myndigheter. Landsbygdsprogrammet har även blivit granskat av Riksrevisionen som ansett att programmets struktur är komplex och svåröverskådligt, vilket har försvårat möjligheterna att uppfylla målen med programmet samt lett till administrativt medarbete och långa handläggningstider.

Potential för förenkling

Jordbruksverket anser därför att det finns stor potential för ett enklare och mer fokuserat landsbygdsprogram, och har nu lämnat ett förslag till regeringen om ett förändrat landsbygdsprogram under perioden 2021–2022 då dagens program förlängs. Förslaget är även tänkt att ge inspel till det landsbygdsprogram som kommer starta 2023.

Målen i livsmedelsstrategin

Jordbruksverket föreslår att de stöd som ska tillföras pengar i landsbygdsprogrammet 2021–2022 effektivt ska bidra till att nå målen i livsmedelsstrategin.

– Såväl torkan år 2018 som årets corona-pandemi har påmint oss om vikten av en robust svensk matproduktion. Att säkerställa en lönsam och hållbar matproduktion som klarar miljö- och klimatutmaningar är en central fråga för Sverige. Ledstjärna för vårt förslag är den livsmedelsstrategi som riksdagen beslutade om för tre år sedan, säger Christina Nordin generaldirektör för Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Hög prioritering

Jordbruksverket föreslår även att ersättningar till jordbrukets viktiga miljöarbete ska prioriteras högt, och betonar vikten av stabilitet för att göra det möjligt för lantbrukare att planera sin ekonomi och verksamhet långsiktigt. Myndigheten vill därför se en hög prioritering av miljö- och djurvälfärdsersättningar, ersättningar till ekologisk produktion samt till kompensationsstöd som är en ersättning till områden där det är svårare att driva jordbruk.

Färre projekt- och företagsstöd

I förslaget vill Jordbruksverket även se en väsentlig minskning av antalet projekt- och företagsstöd för att minska problemen med höga administrativa kostnader och förenade utbetalningar. De investerings- och projektstöd som myndigheten anser ska prioriteras är kompetensutveckling, rådgivning och samarbete som bidrar till livsmedelsstrategin och miljömålen, samt investeringsstöd för jordbrukets konkurrenskraft och miljöinvesteringar till våtmarker.

– När vi konsumenter handlar svensk mat, som mjölk och potatis, betalar vi inte för allt det extra arbete svenska jordbrukare utför för att få en mer miljö- och klimatvänlig produktion. Istället ersätter landsbygdsprogrammet jordbrukare för dessa miljötjänster som bidrar till ökad biologisk mångfald och mindre övergödning av våra vatten, förklarar Christina Nordin. Ersättningarna utgör dessutom en viktig del av jordbrukarnas inkomster och bidrar därför även till konkurrenskraften inom jordbruket.

Nationella stöd

Jordbruksverket föreslår även att stöd till bredband och kommersiell service ska hanteras inom de nationella stöd som redan finns i dag, och därför ska flyttas från landsbygdsprogrammet.

– Fortsatta investeringar i bredband är helt avgörande för utvecklingen av såväl landsbygderna som det moderna, högteknologiska jordbruket. Samtidigt menar vi att det blir mer effektivt för samhället om Post- och telestyrelsen respektive Tillväxtverket, som är expertmyndigheter för dessa frågor, utformar stöden framöver. Redan i dag finns det nationella stöd både för service och bredband. Genom att flytta stöden från landsbygdsprogrammet kan Jordbruksverket lägga ännu mer kraft på de frågor som direkt kopplar till livsmedelsstrategin, säger Christina Nordin.

Myndigheten anser även att alla stöd till landsbygdsutveckling, utöver jordbruket bör fokuseras till Leader, och att leadermetodens styrkor bör tas till vara.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 10 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste