På rätt plats i rätt tid

En ökad kontroll med hjälp av satellitbilder kan innebära minskad miljöpåverkan och sparade pengar. På en fältträff i Bjuråker i östra Hälsingland stod precisionsodling på schemat. 

 

I ett av fälten på Tjärna Lantbruk är det sått sexradigt korn av den tidiga sorten Judit. Här såddes det den 27 april och uppkomsten  har varit mer än god. 
– Det är stor skillnad på jordarna här. Här skulle kanske både utsädesmängd och gödselmängd kunna minskas, säger lantbrukaren Anders Persson när årets sådd diskuteras i fältet. Foto: Towe johnson


Precisionsodling behöver inte vara krångligt, metoder finns för både den vane och ovane. I mitten av juni bjöd Hushållningssällskapet in till fältträff för att diskutera möjligheterna med bland annat satellitbilder, gödslingsstrategi och det aktuella ogräsläget.  

Fältträffen är en del av en serie med flera träffar på samma tema som hålls i Hälsingland, berättar Torbjörn Träff, rådgivare på Hushållningssällskapet: 

– Det började med att man på LRF i Söderhamn ville öka intresset för spannmålsodling i Hälsingland, dels för att kunna ha kvar mottagningsanläggningen här i området men också för att nå ett mer egenproducerat foder. Så vi på Hushållningssällskapet ville göra en lite större satsning i år med fältvandringar. 

– Intresset ökar vartefter man investerar i nya maskiner och ny teknik. Då kommer möjligheterna att utnyttja de här metoderna mer och mer, säger Henrik Bergman, rådgivare på Hushållningssällskapet. 

Mer precist så ägde träffen rum på Tjärna Lantbruk, hemma hos lantbrukaren Anders Persson som driver grisproduktion sedan sex år tillbaka. Här odlas en del korn, havre och vall på 40 respektive tio hektar. 
 

”Precisionsodling – en möjlighet att minska miljöpåverkan och förbättra lönsamheten” var temat för Hushållningssällskapets fältvandring i Bjuråker. Träffarna anordnades tillsammans med LRF Dellenbygden och Länsstyrelsen Gävleborg.

Möjligheter med satellit

Genom att lägga rätt giva på rätt plats och i rätt tid så minskar både miljöbelastningen och man spar på ekonomin genom att inte gödsla i onödan. Henrik visar hur man genom satellitbilder kan få aktuell information över biomassan i fältet. Ju mörkare grönt kartan visar ju tätare bestånd är det och ju ljusare rutor ju glesare. 

– Om det till exempel är en vall, då måste man ta bilden innan man har skördat vallen. Och har man då så man ska skörda återväxt­­en kan man utifrån de här bilderna veta hur man ska lägga upp sin gödsling. 

Det är lätt att tänka att där det växer dåligt ska man gödsla mer men grundtanken är att där det växer bra ska man helst gödsla mer för där finns en större potential. 

– Är det jättetjockt med gräs behövs det mer för att underhålla. Och samma sak om man pratar höstvete, ska du få en bra proteinhalt behöver du mycket kväve där det är kraftigare bestånd, säger Henrik. 

–  Stora gårdar som investerar i stora maskiner väljer gärna att få till mycket av precisions- tekniken nu. Så det kommer ju mer och mer, säger Henrik Bergman, rådgivare på Hushållnings-sällskapet. 

Utvecklingen av tekniken sker snabbt, och GPS-signalerna blir noggrannare men möjligheterna med satellit är inte förrän nyligen något som finns i hela landet. I Bjuråker med omnejd har täckning funnits de sista två åren. 

 

Markkartering

Förutom satellitbilder tas det även upp möjligheten med handburna sensorer för att mäta biomassa i fält och kväveinnehållet i bladen på grödan. Även markkartering kommer på tal.

– Här finns möjligheten att göra styrfiler för utsädesmängd precis som för kalkning. Ofta är det ju en lättare jord som behöver lägre utsädesmängd än leriga jordar som behöver högre utsädesmängd, förklarar Henrik, som förutom att han är rådgivare även driver eget lantbruk.

Han berättar att han ofta också använder sig av en metod med mätstickor. 

– Ett enkelt system är nitrat­stickor där man tar stråbasen på spannmål, klämmer ut saften och kollar färgutslaget på mätstickorna. Då ser man hur mycket kväveupptag det är för tillfället och därav ser man om det finns ett behov av mer näringsämnen. 

Anders Persson driver integrerad grisproduktion och föder upp 400 – 450 grisar per år. Han använder sig i dag av markkartering men ser möjligheter med satellitbilder.  
– Det här med att köra på fri känsla, att behöva sitta och tänka på det blir bara jobbigt. Så tekniken kan verkligen hjälpa och man sparar pengar dessutom när man slipper sitta och lappa igen en meter med sprutmedel eller gödsel. 

Grundare vid tidig sådd

I de olika fälten på Tjärna Lantbruk har korn och havre såtts vid tre olika tillfällen under våren och skillnader går att se i plantornas uppkomst utifrån de olika jordarterna och gödsling. 

Vi går ut i ett av fälten några hundra meter från gården precis intill skogskanten för att se på ogräsläget. Här såddes korn den femte maj med oljeväxter som förfrukt. Henrik konstaterar att den kompakta jorden gjort att inte allt riktigt orkat sig upp och visar rötter som fått skorpa. 

– Ju tidigare man sår desto grundare behöver man lägga det.

Anders menar att just på det här fältet hade det varit perfekt med styrfiler att gå efter. Kanske även att ha hunnit ut med crosskillvält. 

I fältet tvärs över vägen är havre av norrlandssorten Niklas sått i mitten av maj. 

– Här ser det väldigt välmående ut. Lite fritflugeangrepp men det är vanligt i skogmellanbygd och har marginell påverkan här, säger Henrik. 
 

När vi anländer Bjuråker i mitten av juni har regnet precis avtagit, men dessförinnan har det lyst med sin frånvaro. Men trots torra jordar ser vårgrödorna fina ut, både här i havrefältet på Tjärna men också överlag i hela Hälsingland, berättar Henrik. 

Vall under utveckling 

Traditionellt har det varit mycket korn, havre och vårvete i området. Förutom höstvete ibland så är höstgrödorna svåra att hinna med. De sista fem åren har även arealerna av oljeväxter ökat och främst är det vårrybs då det bland annat tillkommit ett kompensationsstöd för oljeväxter precis som för spannmål. Men störst areal utgör ändå vallen. 

Metoder för precisionsodling har kommit långt när det kommer till spannmål och speciellt i södra Sverige. Men för vall börjar det också hända grejer, även fast det är en bit fram i tiden. 

– Vallen är ju jätteintressant och den håller man också på att scanna av nu för att se biomassan för att veta hur man ska gödsla till nästa skörd. Man kan få ner variationen och få ett bra och jämnt foder med rätt mängd energi, protein och fiber. Så det går enkelt att utfodra och ger en billig foderstat, säger Torbjörn. 

Om man är ny på precisionsområdet och vill ta sig an tekniken, vad är att rekommendera?

– Fråga någon som håller på och har erfarenheter. Nyttja kunskapen hos kollegor. De är ju bäst på att berätta vad som är bra och dåligt. Och sen prata med en rådgivare som har erfarenhet som kan hjälpa till och har kontakter åt olika håll, avslutar Henrik.

 

Torbjörn visar axets mognad på kornsorten Kaarle. 

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 11 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste