Ur kriser gror lantbruksinnovationer

Krönika: Visst är det lätt att ta välfärd och härligt liv för givet. Många nutida problem tillhör kategorin i-landsproblem. Vilken tv ska vi köpa till gäststugan? Vilken film ska vi välja på Netflix? Vilket vin ska vi dricka till middagen? Så här har det inte alltid varit, och kanske är det inte heller någonting vi kan ta för givet.

Trepunktslyft. Bild: Per Frankelius

Det var inte länge sedan Europa stod i brand och sirenerna i London eller Oslo ljöd. Ekonomihistorikerna N Rosenberg och L Birdzell konstaterar insiktsfullt i boken ”How the West Grew Rich” följande: ”Om vi anlägger ett långt perspektiv på mänsklighetens historia och bedömer våra förfäders ekonomiska liv med moderna mått, är det en historia om så gott som oavbrutet elände.”

En del av våra problem genom historien har varit beständiga över tid. Andra har kommit som chocker i tillvaron, som kriser. Låt oss ge ett exempel:

Matilda von Rosen, Agroväst, och Per Frankelius, Linköpings Universitet. Foto: Privat

1845 slog potatisskörden fel i Irland, och många svåra år följde. 1851 hade en fjärdedel av Irlands befolkning dött eller emigrerat och 1881 hade hälften dött eller tvingats flytta. Den stora svälten satte djupa spår i den irländska kulturen. Sedan 1801 var Irland införlivat i Storbritannien. 1914 brakade första världskriget loss. Det skapade en rädsla för att de brittiska öarna skulle bli avskärmade från omvärlden.

Mitt i den samhällskris som följde, år 1916, tog jordbruksstyrelsen i Irland ett initiativ att försöka säkerställa den irländska självförsörjningen av mat. Styrelsen gav Harry Ferguson i uppdrag att förbättra och påskynda jordbrukets mekanisering. Han tog hjälp av den händige Willie Sands. Dessa herrar startade sin rundresa 1917 för att besöka gårdar och analysera lantbrukarnas teknik och metoder. De insåg att de lantbrukare som hade traktorer drog sina redskap bakom sig med kättingar, vilket inte var effektivt. Det blev inspirationen till en innovativ process som ledde till den berömda trepunktslyften. Trepunktslyften gjorde att man inte behövde lika kraftiga traktorer, för att få samma arbete utfört. Detta gjorde att fler lantbrukare kunde bruka sina jordar bättre och smartare. Än idag finns trepunktlyften på nästan alla traktorer. 

Exemplet lär oss att kriser kan leda till storartade inno­vationer. Kriser kan ske i vissa regioner, i vissa branscher eller i vissa specifika företag. Flera svenska agtech-företag har sin bakgrund i krisartade situationer. Ibland sker innovation efter att krisen redan infunnit sig. Ibland sker innovation genom blotta farhågan att hamna i kris. 

Det som kännetecknar de kriser vi här talar om är att det handlar om stora problem, och stora problem kräver storartade lösningar. Dessa lösningar är inte lätta att driva fram på egen hand. Vi är övertygade om att ensam inte är stark nog och att samarbete är vägen till framgång. Det i sin tur kräver att olika aktörer känner till varandra och förs samman på något sätt. Det kan ske genom slumpens krafter men också genom proaktiva arenor. I Sverige finns flera exempel: Partnerskap Alnarp i Skåne, Testbädd Digitaliserat Lantbruk i Uppland, SmartAgri i Västra Götaland, Agtech 2030 i Östergötland och Testbädden för drönare i Västervik – för att ta några exempel. Vi ska inte heller glömma mer tillfälliga arenor såsom Elmiadalen nyligen.

Professor H Bunn har visat att samarbete var grunden till den framgångsrika jakt som människor kunde börja bedriva för cirka två miljoner år sedan. Betydelsen av samarbete består, eller hur? Men en sak är säker: Kriser av olika slag ökar incitamenten till samarbete och trösklarna inför förändring sänks.
 

Per Frankelius
Linköpings universitet
Matilda von Rosen
Agroväst

Artikeln publicerades torsdag den 16 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste