Viktiga verktyg för rätt kvävegödsling i vårvete

Kvävegödslingen är avgörande för att nå maximal lönsamhet i vårvete. Nytt för i år hos KLF, Kristianstadsortens Lagerhusförening, är att man erbjuder möjligheten till N-tester i vårvete. KLF uppmanar också sina vårveteodlare att använda sig av nollrutor.

 

Rätt kvävegödsling i vårvete är viktigt för ett bra resultat med tanke på den stora fallhöjden om rätt proteinhalt inte uppnås. Johan Yngwe, produktchef mineralgödsel på KLF, uppmanar vårveteodlare att använda sig av nollrutor och N-tester. Foto: Pär Andersson


− Det är stor skillnad i vårvete mellan godkänd brödkvalitet och om kvaliteten faller till fodervete. I höstvete är skillnaden kanske tio öre på sin höjd, medan skillnaden i vårvete kan vara 20 öre. I vårvete är det därför extra viktigt att lyckas med sin gödsling för att få en bra proteinhalt, säger Johan Yngwe, produktchef mineralgödsel på KLF.

Kvävetesterna i fält görs med en så kallad N-tester som tagits fram och utvecklats av växtnäringsföretaget Yara. N-testern mäter klorofyllhalten i bladen och omvandlar snabbt och automatiskt den insamlade datan till en riktlinje för fortsatt gödsling. Tekniken har funnits länge och används i flera andra grödor. Det som är nytt för i år är att Yara har färdigutvecklat sina försök för att kunna använda tekniken även i vårvete.

− En låg klorofyllhalt i bladen tyder ofta på brist på kväve, men kan även visa på till exempel brist på fosfor eller kalium och därför gäller det att grödan är i gott skick vid mätningen. För att få fram den här tekniken har Yara gjort försök där man gödslat med olika mängd kväve, mätt med N-testern och fått fram korrelationer mellan värdet på N-testern, hur mycket som var gödslat och hur stor skörden blev. Med mätningen får vi fram ett värde som visar hur mycket kväve som grödan fattas. Det är försöken bakom rekommendationerna som är viktiga och på senare år har Yara gjort ett stort antal nya försök i vårvete och framför allt förlängt mättiden så att vi nu kan mäta vårvete så långt fram som i blomning, säger Johan.
 

N-testern från Yara läser av klorofyllhalten i bladen och räknar sedan ut hur mycket kväve som grödan fattas. Resultatet blir en av flera faktorer som vägs in när gödslingen planeras.

Nya försök i vårvete

Han tillägger att bara för att N-testern visar att grödan fattas exempelvis 20 kilo kväve, är det givetvis inte så enkelt som att sprida 20 kilo per hektar över hela fältet för att säkerställa kvävemängden.

− Det skiljer sig inom fältet och framför allt vet mätaren inte om det finns mer kväve i marken som grödan kan ta upp senare. Den visar bara om grödan behöver mer kväve och i så fall ett medeltal över hur mycket.

Johan tror att anledningen till att Yara inte utvecklat sina försök i vårvete förrän nu är att vårvete helt enkelt är en relativt liten gröda.

− Det är nog så, men det kommer fler och fler grödor som tekniken kan användas för. Havre till exempel, och på senare tid också maltkorn. Det är allt fler lantbrukare som anammar verktyget. Det finns de som varit väldigt aktiva med N-tester i flera år och har lärt sig mycket av det. De använder fortfarande nollrutor men känner att de kan göra bedömningen med gödsling själva.
 

Just i detta fält utanför Kristianstad visar N-testern att noll kilo kväve per hektar fattas. Här har lantbrukaren alltså lyckats med gödslingen, trots att han hittills inte använt sig av nollrutor.

Viktiga nollrutor

För att säkerställa markens kväve­leverans är nollrutan ett verktyg som KLF gärna rekommenderar, speciellt till lantbrukare som odlar vårvete. Nollrutor skapas genom att täcka över en yta på minst tre gånger tre meter vid gödslingar för att få ett helt obehandlat område att kunna studera. Efter gödslingen tas presseningen bort och läggs på igen nästa gång det är dags för gödsling.

− Det är jätteenkelt, man ska bara komma ihåg att ta sig tid till det. Nollrutor har stor betydelse. Markleveransen av kväve är extra viktig på fält som inte får stallgödsel. Vissa år ser man inte någon skillnad, nollrutan är lika grön som resten av fältet. Då sker det massor av kväveleverans från marken och då behöver man inte lägga på lika mycket kväve som man kanske hade planerat. I år har vi sett nollrutor med ingenting, helt utan markleverans, och då måste man öka sin mineralgödselgiva för att inte tappa skörd. Så nollrutorna är absolut viktiga, säger Johan.
 

Proteinhalten i vårvete bör ligga åtminstone över 13 procent, säger Johan Yngwe.

Orsaker till kväveleverans

Markens kväveleverans beror på flera faktorer, exempelvis odlingshistorik, hur mycket stallgödsel som finns i växtföljden historiskt, jordart och mullhalt. Hur mycket kväve som sedan faktiskt mineraliseras beror på värme och fukt.

− Är det väldigt kallt sker ingen mineralisering. Är det varmt och regnigt, som tidigt i år, sker mycket mineralisering men också urlakning. Därför har vi en låg markleverans här i år till skillnad mot i fjol när det fanns mycket kväve kvar i jorden sedan 2018. Det var det som gjorde att det blev så höga skördar. Där ser man att vi har mycket nytta av kvävet och därför måste vi ett sådant här år tillföra det så att vi får bra skördar igen, säger Johan.

Han menar att vårveteodlare inte bör koppla av gödselspridaren förrän i slutet av juni.

− Ofta är man aktiv fram till stadie 37 när flaggbladet kommer fram. Man gör sin gödsling och sedan är man nöjd. Mentaliteten vi försöker sprida är att man ska vara med ända fram till blomning om vi ska få en bra kvalitet på varan – speciellt de som odlar till brödvete. Totalekonomin för lantbrukaren är ju det viktigaste.
 

Johan Yngwe läser av 30 blad från olika platser på fältet med N-testern för att den ska kunna räkna ut ett värde. – Det viktigaste är ändå alltid diskussionen med lantbrukaren, till exempel om hur gödsling och skörd brukar se ut. Vi sätter ihop allt detta och gör en bedömning, säger han.

Stöd till lantbrukaren

N-tester är ett nyttigt hjälpmedel även om man inte jobbar med nollrutor, säger Johan. Han menar att om N-testern visar att det fattas så mycket som 40–50 kilo kväve per hektar, säger det sig självt att så mycket kväve inte kommer att levereras från marken.

− Det handlar om antalet kilo kväve per kilo skörd. Den effektiviteten ska vara hundra procent. Allt du lägger ut ska från fältet igen. Man har mycket nytta av nollrutor, men det är viktigt att använda N-tester ändå.

Intresset för nollrutor och N-tester är ökande i KLF:s område. Johan Yngwe och hans kollegor blir utkallade till många lantbrukare varje år för att göra tester. Han är tydlig med att det handlar om att ge ett stöd, inte att komma med ett facit över hur gödslingen ska genomföras.

− Bondens gröna fingrar har ofta rätt och kunskap och erfarenhet är det viktigaste. När vi går ut och mäter blir resultatet nästan alltid en bekräftelse på att lantbrukarens egen teori och plan för gödslingen stämmer. Intresset för N-tester och nollrutor är stort och just i vårvete är det extra viktigt för lönsamheten att kunskapen sprids ännu mer, säger Johan Yngwe på KLF.


Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 18 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste