Rapstävlingen som testar gränser

Tävlingen som arrangeras av SFO och Södra Sveriges frö- och oljeväxtodlare, utser den bästa höstrapsodlaren baserat på högst råfettskörd. Trots en torr och kall försommar så är det spännande resultat att vänta när skörden nu närmar sig.   

Förutom äran vinner finalisten i Rapsmästaren 2020, 50 000 kronor och kommer att koras den 20 oktober 2020 i Alnarp. Foto: Carolina Wahlberg


Tävlingsfälten som såddes den 21 augusti 2019 ligger på en av Sveriges mest högavkastande jordar. Fram till skörden ges tolv åtgärdstillfällen att fördela växtskydd och gödsling, enbart växtskyddsmedel godkända i Sverige används. De 40 tävlande lagen är såväl svenska som internationella lantbrukare, rådgivare och företag. Dessa har valt olika sorters utsäde och utsädesmängd.

Dagen efter att Hushållningssällskapet skiljde tävlingsparcellerna åt före skörd. Foto: Alma Gunnarsson 

Vi har pratat med Albin Gunnarson, SFO:s tävlingsledare, för att höra mer om hur det går för deltagarna i fält.

Har det varit ett bra höstrapsår hittills?

– Nja, det var ju torrt och kallt i början i både Sverige och ute i Europa. Det har gjort att rapsen har varit stressad generellt sett. Det har kostat skörd, framförallt söderut nere i Skåne men även söder ut i Europa.

 – Det var en liten snackis om frostskador och utebliven skidsättning, men det fenomenet ser vi inte i Rapsmästaren. Men det finns de som har fått skador inte så långt här ifrån, men rapsmästarfältet ser bra ut.

Vad beror dessa skillnader på tror du?

– Det kommer att bli vinterns snackis att reda ut tillsammans med övriga drabbade. Det är en europeisk fråga som vi måste hjälpas åt att reda ut, det är många olika faktorer som kan ha påverkat. I Sverige är det så att ju längre norrut man går, desto bättre blir rapsen.

Men hur kommer det sig att ni valt att lägga tävlingsfälten i Egonsborg, Trelleborg då?

– Det beror på att våra allra bästa försöksgårdar ligger där helt enkelt. Vi har tagit många väldigt höga skördar på raps här så det är en utmärkt försöksplats. Rapsmästaren är ju till för att testa gränser och se vilken potential som finns. För försommartorkan som blev i Sydsverige har kostat på även om rapsen har en bra kompensationsförmåga. Det återstår att se, jag tror säkert att det blir en bra skörd men det blir inte någon rekordskörd i Sverige.

Kan man redan nu se hur det går för de tävlande?  

– Det är skillnader, men det går absolut inte att på förhand kora någon vinnare eller favorit för det kan bli jämt. Det finns flera riktigt bra, tycker jag. Men jag vill inte utmåla någon favorit. Men man kan titta lite grann på de utländska deltagarna, dem har valt ganska olika strategier.

Biostimulanter är något en del lag använder sig av och som tävlingsledaren Albin Gunnarsson tror kommer att komma mer till Sverige.
– Går det bra för lagen med biostimulanter kanske det är något att komma ihåg och ta reda på mer om. I tävlingen får man använda i Sverige godkända växtskyddsmedel men en biostimulant är ju inget växtskyddsmedel eller gödning utan en stimulans. Foto: Alma Gunnarsson

Höstgödsling varierar

–Vissa har haft svårt att anamma stalltipset att höstgödsling är ganska viktigt i Sverige. De utländska deltagarna har generellt sett använt mycket mindre av detta än de svenska och det har faktiskt, tror jag påverkat många av de lagen ganska negativt. Däremot ser Tjeckien ganska bra ut. De är väl försedda med plantor och har en bra skidsättning.

Deltagarna har fått använda sig utav en markkarta, där vissa observerat saker mer än andra.

– Det finns flera lag som ser väldigt intressanta ut. En del lag har observerat det höga pH-värdet och satsat på fosfor, både på höst och vår. Det är flera lag, både utländska och svenska, som har använt sig av biostimulanter baserade på till exempel bakterier, säger Albin och fortsätter:

– Vad gäller pH har vissa sett att det är högt och det kan bero på att fosforn är lite fastlagd och så gödslar man med fosfor helt enkelt. Det behöver inte betyda att man har kört med någon biostimulant. Men flera lag från Sverige har testat relativt okända produkter. Det är exempel på att man tar ut svängarna.

Sorter och mängd

Sorter och utsädesmängden varierar mellan deltagarna men Tjeckien har använt sig av sorten Temptation. Det är den mest använda sorten i landet, dock aldrig tidigare testad i Sverige.  

– Det ser bra ut för ögat men det är det många som gör och det kan ju bli dåligt sen. Men Tjeckiens led ser bra ut.

Fler som sticker ut

– Med de låga utsädesmängderna har man fått lida lite av låg fältuppkomst. Den lägsta utsädesmängden var 20 plantor och de torra förhållandena i samband med sådd innebar att fältuppkosten inte blev så hög. Där med 20 plantor har det blivit ganska tunt.

– Hemma på gården får man lite bättre fältuppkomst med sin såmaskin än vad man får med en försökssåmaskin, även om vi nu har sått med Sveriges modernaste försöks-såmaskin.

När kommer de att tröska?

– Första skörden tror jag blir i slutet på den här veckan då vi skördar halva försöket. Vi skördar vid två upprepningar utav fyra för att få ett bra medelvärde på tidiga och sena sorter.  Sorten kan ha betydelse ur tidighet men även alla behandlingar som har gjorts som påverkar grödan. Vi gjorde det i förra rappsmästaren och det blev väldigt lyckosamt. Så vi kör två block den här veckan och sedan håller vi upp i tio dagar innan vi kör de andra två. Sen kommer vi att analysera resultatet med tanke på oljehalt och sen låsa in resultatet för att kunna bearbeta det för att sist kunna presentera en vinnare i slutet av oktober.

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 21 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste