Lär av de vildaste

Sommaren är skön på många sätt och ger inte minst tid för reflektion och analys. Låt oss kika lite på de gröna näringarnas kanske främsta särling och vad vi kan lära av dem. Vår bransch är full av fina företag och goda affärsidéer, som inte riktigt förmår att attrahera investerare och få mer luft under vingarna. Samtidigt visar företag som absolut inte tjänar pengar att det ändå kan gå att finansiera sin utveckling. Tänk om vi kunde överföra de vildaste företagarnas självförtroende till fler och mindre riskfyllda projekt.

De svenska gröna näringarna har under 2000-talet förärats några nya företag som verkligen berör människor. I vissa fall berör de för att de kör kommunikation med betydligt högre svansföring än jante-svensken är van vid. I andra fall kan det vara för att de konfrontativt talar ner andra i branschen. I några få fall kommer de med något verkligt nytt och i extremt få fall kommer de med något verkligt nytt, i kombination med en i närtid lönsam affärsmodell. 

I många fall är de nya uppstickarna fascinerande olönsamma företag med en imponerande burn-rate. Det krävs ett speciellt psyke för att driva ett bolag med stora förluster över lång tid. Jag skulle inte säga att det är eftersträvansvärt, men det finns internationellt onekligen flera exempel på hypade nya företag som gått med enorma förluster i många år, för att sedan kunna säljas eller börsnoteras för fantasisummor. De exemplen från de gröna näringarna är få, men drömmarna består.

Det krävs också något extra för att attrahera nytt kapital till affärsidéer som bygger på snabb tillväxt med hög förlust under många år. I Sverige har vi i de gröna näringarna några exempel på väldigt omtalade företag, som blöder kraftigt (till och med senast inlämnade årsredovisning). Här återfinns Oatly på kapitalbrännartoppen. I mellansegmentet finner vi till exempel Simris Alg och långt därunder finner vi välkända uppstickare som Virkesbörsen och Skira.

Låt oss kika lite närmare på Oatly. Kinesiska staten är en av huvudägarna och ändå lyckas Oatly attrahera kunder och investerare med argument som rädda miljön och socialt ansvarstagande, motsatsen till vad den starkaste ägaren förknippas med. En annan delägare är vi skattebetalare genom Industrifonden och nu, enligt Wall Street Journal, indirekt ett gäng amerikanska stjärnartister och programledare. En okonventionell skara i ett Sverige-baserat onoterat livsmedelsbolag.

Bolaget får betraktas som ett en-produkts-bolag (havremjölk och produkter baserade på havremjölk), vilket många erfarna investerare håller sig borta ifrån, då risknivån ofta är hög. Förlusterna har ökat med ökad försäljning. Enligt Wall Street Journal har de nu ändå lyckats ta in ytterligare 2 miljarder kronor i kapital från bland annat världsartister, genom amerikanska kapitalförvaltaren Black Rock.

Marknadsföringen bygger i hög grad på att skapa konflikt mellan vegetarisk kost och animaliska livsmedel. Inte vackert, men såhär långt rätt framgångsrikt. Oatly kan se ut som en one-man show. Den högprofilerade vd:n syns och hörs, men det är ingen one-man show att bygga upp och finansiera ett bolag i Oatlys skala. Jag tror att många av affärsidéerna i de gröna näringarna stannar vid en tanke just för att vi är för mycket kan-själv och för lite klustrar ihop oss både med varandra och med folk utanför branschen, som kan tillföra värdefull kompetens och nätverk vi annars inte når.

Oatly gör mycket väldigt skickligt. Kika på deras verksamhet och produkt. Vari består magin? Varför förmår just de att attrahera så enormt mycket kapital och potenta investerare, medan större delen av jordbruket har svårt att hosta fram enstaka tiotal miljoner utöver ”billiga” fastighetskrediter.

Givetvis handlar det om förmågan att skapa förväntningar på framtida vinster. Men är det verkligen av gud givet att vatten, pressad havre, ett enzym och förtjockningsmedel behöver vara mer lönsamt i framtiden än kött, grönsaker och rotfrukter? Eller är det projekt-paketeringen och marknadsföringen som gör hela skillnaden?

Jag är övertygad om att det är många i vår läsekrets som är minst lika bra företagare och som sitter med bättre affärsidéer. I alla fall sett till förväntad avkastning i förhållande till risk. Men som ännu inte vågat eller förmått ta sin idé till en betydligt högre nivå.

Studera Oatly noga och känn självförtroendet växa. Tala med kollegor och vänner, även utanför branschen om dina tankar. Så företags-frön i sommar, vattna, gödsla och se hur de tar sig. Jag är övertygad om att vi sitter på många frön till framgångsrika gröna företag, som förtjänar att få blomma ut. Men vi behöver tänka lite utanför boxen och lära utvalda delar av branschens vildaste.

 

Stefan Ljungdahl

 

Artikeln publicerades onsdag den 22 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste