Foderstrategin viktig för lönsam lammproduktion

Jeanette och Thomas driver fårgården Hälla gård i Liden utanför Sundsvall. Med 140 tackor och två lamningar per år är bete och utfodring bland de största fokusområdena. 

 

På Hälla gård i Liden i Medelpad drivs lammproduktion sedan 15 år tillbaka. Jeanette och Thomas Eriksson jobbar medvetet med utfodring och betesrotation för att få optimala förutsättningar för lammproduktion. FOto: Towe Johnson 


När Jeanette och Thomas Eriksson flyttade från Uppsala till dalgångarna vid Indalsälven 2005 var det från en släktgård till en annan. Med 40 tackor med lamm, maskiner och två barn flyttade de från Jeanettes familjegård till Thomas.
 

Årets lamm har växt väldigt fint och kommer därför avvänjas cirka två veckor tidigare än vanligt. – Vi sparar de bästa betena till lammen och tar ut tackorna på lite torrare naturbeten, säger Jeanette.

Lamning vinter och vår

Med tiden har djuren utökats och 2014 blev det nya fårhuset klart. I dag är det 140 tackor på Hälla gård av raserna gotlandsfår, finull och finull/dorset. Produktionen är inriktad på försäljning av både höstlamm och vårlamm och besättningen är därför indelad i två grupper som lammar vid olika tidpunkter på året. 

– Många lantbrukare med uppfödning av påsklamm har lamning i januari, men ofta är det ganska kallt här så vi har det i december när det är lite mildare. Så vi har ungefär halva gruppen som lammar i december och sen halva gänget som lammar i mars-april, berättar Jeanette. 

De har även 20 gotlandsfår för försäljning av lammskinn. 

–Vi försöker jobba oss mot en bättre slaktkropp på dom också, det ena behöver inte utesluta det andra. 

– Roligast är att producera slaktlammen och gå där och titta i stallarna under januari-februari och se hur de växer. Hur dom ökar ett smörpaket om dagen i vikt och blir runda och fina. Det mår man bra av i själen, säger Thomas.

Roterar betet

Så fort det torkat upp på våren släpps tackorna som lammande i december ut på naturbeten och mindre skogsbeten. När växtligheten kommit igång ett par veckor senare släpps de vårlammade tackorna med sina lamm ut.

– Det ska vara rejält grönt så att tackorna som högmjölkar då kan få i sig tillräckligt med näring. Första betet är alltid en betesvall där det inte har gått djur året innan, så det är helt parasitfritt, säger Jeanette. 

De olika grupperingarna gör att det vanligtvis är fyra olika fållor för att kunna rotera och flytta djuren emellan betena. 

– Första betet brukar hålla en vecka, sen beror det på vädret och hur många djur det är. Nu när det är så torrt är vi nere på 3–4 dagar innan vi måste rotera vidare, säger Jeanette. 

Målet är att inte ha för stor fålla i förhållande till antal djur men inte heller för liten, för att få en sån jämn och skonsam avbetning som möjligt. 

–Tittar man på hur försommaren ser ut här så skiner ju solen dygnet runt och det växer fort så man har svårt att hinna med så då kan vi ibland behöva köra med betesputsen.  

Varje vår innan fåren släpps ut tas träckprov på tackorna men även avvänjningen av lammen i juli är en kritisk period då även lammen provtas. 

– Har dom för mycket parasiter så avmaskar vi och byter till nya fräscha beten så att vi inte få en återsmitta. Vissa somrar har vi fått avmaska ett par gånger och andra har vi inte gjort det alls, säger Jeanette. 

Ytterligare en förebyggande åtgärd är att väga lammen kontinuerligt under sommaren och stämmer inte tillväxtkurvan är ett nytt träckprov bland det viktigaste. 
 

Allt grovfoder på gården producerar Jeanette och Thomas själva, sen köper de in Lamm500 av lantmännen på silo som ges till både tackor och lamm. 

Pellets på bete

Sedan ett par år tillbaka utfodras lammen med kraftfoderpellets på bete, cirka 100 gram per dag för att upprätthålla en högre tillväxtkurva.  

– Vi har inte jättemånga lamm nu så då tar vi med oss hinkar på fyrhjulingen och duttar ut i små högar. Då får man också en bra överblick över lammen och man ser att dom springer, äter och mår bra, berättar Jeanette.

När våren i år var så pass sen och försommaren torr har även tackorna fått kraftfoder på bete. 

I september stödutfodras de dräktiga tackorna med ensilagebalar. Försök har även gjorts med stödutfodring åt lammen under hösten. 

– Men det har varit svårt att få lammen att äta det, dom går hellre och gnager på det som finns och så växer dom inte som dom ska. Så då tar vi hellre in dom ger dom grovfoder och pellets inne.

Sedan förra vintern har de investerat i en Heathwave lammbar för flasklammen som brukar bli runt 20 stycken.  

– Eftersom avelsdjuren oftast föds på vintern så vill vi att dom ska få bästa möjliga start i livet, det får man inte om man behöver slåss om maten med många syskon. Så då plockar vi bort några av bagglammen så får tacklammen gå kvar med mamman. Och där har vi märkt en otrolig skillnad sedan vi skaffade lammbaren. Dom växer jättefint.
 

I gårdsbutiken säljs bland annat lammskinn och korv. – Vi har väldigt stor efterfrågan så vi skulle kunna sälja mycket mer än vad vi producerar nu. Dels är det nog att intresset ökat och dels att vi etablerat oss mer bland våra kunder. 

Vårraps och svedjeråg

Sedan ett par år tillbaka har Jeanette och Thomas även testat att så foderraps. 

– Det kan vi ha som bete i slutet av juli och släppa lammen på för att få dom färdiga till slakt, säger Jeanette som berättar att det uppskattats av både stora och små: 

–  Tackorna åt upp hela plantan och knaprade i sig stammen också och tyckte det va jättegott. Utmaningen där är att du måste ha ett annat lite torrare bete i anslutning för annars så pajar magen på dom. Men det tror jag vi kommer satsa mer på och så in små partier i vallen. 

Ett annat nytt projekt är även midsommarråg, något de testade första gången för tre år sedan.

– Det har vi odlat mest för halmens skull eftersom vi i dag köper in halm från Uppland. Den ska vi så nu på tre hektar och sen kan tackorna beta det till senhösten, istället för att utfodras med ensilage i hagen. Samtidigt som vi nästa år slår den för att kunna strö med. Det har hittills fungerat hur bra som helst, berättar Thomas. 
 

En fördel med den manuella utfodringen i dag är dels för tillsynens skull. 
– Man går ju fram och tillbaka några vändor på foderbordet och ser direkt om det är någon som inte går som den ska eller öronen är i fel vinkel, säger Jeanette.

Årets skörd

När vi besöker Jeanette och Thomas är första skörden nyligen bärgad och volymmässigt är det knappt hälften av vad de skulle fått. Dels är det den torra våren men även problemen med isbränna. 

– Fläckvis har det tagit allt, det är stora bruna fält. Även nere i byn och där dom går nu. Det syns vart det varit stående vatten och där är det sönderbränt.

Hur kommer det påverka er fodersituation?

– Vi hade ett parti kvar sen ifjol som vi hade tänkt sälja i våras men eftersom det blev en kall vinter med lite snö bestämde vi att behålla det som nödfoder till i år. Det kommer väl att rädda upp när vi nu får en sämre skörd. Vi får se när vi skickar på analys men ur näringssynpunkt ser det inte bra ut, säger Jeanette. 

– Det är lättare att köpa volym än kvalitet. Men vi hoppas ju på en andra skörd och den brukar nästan kunna bli bättre här om nu vitklövern har överlevt, säger Thomas. 
 

Byn Åsen ligger intill Liden, fem mil sydväst om Sundsvall. I anslutning till Hälla Gård ligger vättaberget med utsikt över Indalsälven. 

Ta tillvara på allt

Vårlammen säljer Jeanette och Thomas i dag till Scan medans lammen som slaktas på hösten säljs under eget varumärke antingen till butik och restauranger i närområdet eller direkt till kund via REKO-ring och i gårdsbutiken - i låda, som styckdetaljer eller chark. 

– Utslagsdjuren får vi inte mycket betalt för när vi skickar till slakteriet så nu tar vi tillbaka och skickar det till Gårdscharken Fågelberget. Så gör dom färskkorv och ölkorv som vi säljer. Och då får vi ett väldigt bra pris på dom tackorna samtidigt som vi kan ta tillvara på dom, säger Jeanette som även jobbar som färskavaruchef på Ica Maxi i Sundsvall.

Det märks att en lokal matproduktion och kontakt med konsument är något som de båda brinner för och transparens är ett viktigt ledord för gården. 

– Vi tycker ju att det är roligt att berätta vad vi gör och vi är stolta över det vi gör. Kommer du till gården och köper två paket färs och vill se hur djuren har det då tar vi oss en liten stund och går ut och tittar. Det tar tid men det uppskattas och sprider sig.

Framtidsinvesteringar

Planer finns på att så småningom utöka produktionen till totalt 300 tackor och bygga ett till stall mer anpassat för lamning. Målet är även att bygga för enklare utfodring med körbart foderbord med fullfoder för en jämnare foderkvalitet och mindre spill, berättar Thomas. 

– I dag har vi en upprullare vid ett uppbyggt foderbord. Ensilaget är snittat och vi utfodrar med kraftfoder i samma foderränna. 

Ytterligare en investeringsvision är att det på Hälla gård framöver även ska finnas ett eget gårdscharketuri. 

Vad driver er att fortsätta satsa på lammproduktion? 

– Det är ju ögonblicken när man tittar på de runda fina korsningslammen som skuttar runt och mår bra. Och mötet med konsumenterna som kommer tillbaka och talar om att dom aldrig ätit så gott i hela sitt liv. Det är det man kommer ihåg när man står där en sommar i 30 grader och stängslar så svetten rinner eller i kylan och man försöker få liv i ett kallt lamm, säger Jeanette och Thomas tillägger: 

– Feedbacken från konsumenter, den får man ju inte när man säljer direkt till slakteri på samma sätt. Så att vi kan sälja fina djur hemma, och få den credden direkt från konsument. De tillfällena är fina. 

Både Jeanette och Thomas tror att fårbranschen har framtiden för sig då fler och fler konsumenter får upp ögonen för lamm. Nu gäller att detsamma sker hos producenter och att fler vågar prova.

När vi lämnar vårt besök på Hälla gård är det avskiljning av tackorna som står på kvällens schema. Om prognoserna stämmer ska juni-värmen släppa taget de närmsta dagarna och då ska midsommarrågen sås. 

 

Hälla Gård

  • Drivs av Jeanette och Thomas Eriksson
  • Har 140 tackor och nio avelsbaggar av raserna gotlandsfår, finull och finull/dorsett
  • Säljer kött, skinn och charkprodukter
  • Brukar cirka 40 hektar åkermark och cirka 10 hektar bete
  • Odlar vall, foderraps och midsommarråg

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 25 juli 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Måste jag utveckla mitt företag?

Krönika: Ja! Svaret på frågan i titeln behöver egentligen inte vara längre än så. Orsaken till detta korta svar är att på grund av att världen runt oss hela tiden förändras behöver alla företag utvecklas. Men utveckling behöver ju inte alltid betyda tillväxt eller verksamhetsförändring utan utveckling kan ju innefatta många andra delar. Detta som rationalisering och kostnadseffektivisering, samarbeten, differentiering i val av grödor, specialisering, med mera.  

 

Kommentera