Kritik mot utredningen om hästens miljöpåverkan

Utredningen blev klar i februari 2020 och hästnäringen har pekats ut som en källa till övergödningen. Det rekommenderas att hästnäringen ses över ytterligare, något som fått mycket kritik.

Utredningen SOU 2020:10 Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet ingen övergödning, har fått skarp kritik av hästnäringen då många hästföretagare menar att utredningen saknar konsekvensanalys.

Vi har pratat med LRF:s mark- och vattenexpert Markus Hoffman som deltagit i utredningens expertgrupp under utredningen.

Missförstått ärendet

–Många i hästbranschen har uppfattat det som att det redan har kommit förslag till föreskrifter, vilket det alltså inte har gjort. Det har snurrat rejält på sociala medier och det är ju lite tokigt men det visar ju också att det finns ett stort engagemang från hästnäringen och en stor rädsla för vart det här kan barka iväg, säger Markus.

Utredningen föreslår bland annat att det behövs nya bestämmelser gällande hästnäringens miljöpåverkan och förordar att SJV och SLU ska ta fram underlag för detta. I media florerar nu en protestgrupp och namninsamling mot dessa underlag för föreskrifter som finns föreslagna i utredningen.

BILAGA-4

–Folk är upprörda över olika saker och i bilaga-4 som den heter i utredningen, finns det exempel på sånt som borde åtgärdas. Där författarna menar att det skulle kunna vara underlag, för framtida föreskrifter i den här nya utredningen.

–Bland annat ger de exempel på att hästar inte får gå på samma ställe i hur många år som helst, och det kan jag förstå att folk blir oroade över, genom att man har den mark man har. Kan man då inte ha sin häst där, ja vad ska man göra då, det kan ju få förödande konsekvenser faktiskt. Det är inte alla som har så gott om mark att man kan flytta runt och byta rasthagar var tionde år.

Andra djurslag

Förslaget berör hästnäringen och inte andra djurslag vilket Markus menar beror på att det de senaste tio åren har börjat pratas allt mer om just hästarnas betydelse för övergödningen. Det finns idag många andra övergödnings-utredningar avseende andra djurslag, men inte häst. Det tror han är anledningen till att just hästar nu benämns i regeringens kommittédirektiv.

–Med det var något som Jordbruksverket hade kommenterat i sitt remissyttrande, jag har inte läst det själv men det återgavs i ATL för ett par veckor sedan, ”varför ska det här bara handla om hästar, man kanske måste ta ett bredare grepp”.

LRF kritiska

–Vi har inte skickat in vårt yttrande ännu. Det håller Erica Lindberg, LRF Häst, jag och många andra på att arbeta med, men vi kommer vara kritiska till det här. Vi förstår inte varför man gör det så enkelt för sig genom att gå rakt på styrmedlet lagstiftning. Man bör ha en mer öppen styrmedelsanalys tycker vi.

LRF har inte lämnat något remissyttrande ännu men är kritiska till upplägget med lagstiftning som styrmedel. De kommer önska adekvata analyser på samtliga åtgärdsförslag innan man i första hand bestämmer sig för tvingande styrmedel.

–För det skulle mycket väl kunna vara rådgivning istället, vi startar ju hästrådgivning med Greppa näringen nu. Det skulle kunna vara så att rådgivning är ett bättre styrmedel för vissa av de här åtgärderna och man måste prata mer förutsättningslöst om det.

Övergödningen är ödesdiger  

–Men det är ju lite så i övergödningsfrågan, att det finns en otålighet och det präglar ju många. ”Jaha rådgivning säger ni, men hur vet ni att hästägarna verkligen kommer följa råden och tänk om de inte gör det” och lagstiftning är ju egentligen det enda som garanterar genomförande. Det finns en generell misstro mot frivillighet också.

–Det är också en sådan sak vi kommer att lyfta i vårt yttrande, proportionera problemet lite mer, gör först en enkel undersökning av hur många hästhållare som redan gör olika miljöåtgärder. För det är onödigt att använda det strängaste av alla styrmedel, det vill säga tvång och tvinga många tiotusentals människor att bete sig på ett visst sätt om det egentligen inte behövs.

Fortsättning följer

Alla remisser ska vara tillhanda sista augusti men LRF har inte satt något specifikt datum för när deras yttrande skall vara färdigt.

–Vi har inte sagt något speciellt datum men vi har nog att göra hela månaden, så det blir nog de sista dagarna i augusti tror jag. Anledningen till att det tar sån tid, är inte att vi ska skriva en roman utan att vi vill ha en dialog med de olika hästbranscherna, det finns ju många olika och vi vill ge alla möjlighet att tycka till. Då blir det ett gemensamt yttrande från LRF häst och alla i branschen.

Markus uppmanar även andra med synpunkter att vända sig till honom eller Erica Lindberg på LRF häst för att de ska kunna göra ett så bra yttrande som möjligt. 

Hur stor betydelse tror du era åsikter har i frågan?

–Jag hoppas att LRF häst och hästbranschen väger tungt för det samlar ju trots allt hästfolket i Sverige. Det är ingen annan som gör det. Men om regeringen beslutar att tillsätta en sådan här utredning med SJV och SLU, då är det viktigt att hästbranschen får vara representerade i den utredningen, så att det här inte utspelar sig över huvudet på hästfolket. Det finns jättemycket kunskap i branschen som måste tas tillvara i en sådan utredning. I den bästa av världar är det som kommer ut ur utredningen en samsyn.

På LRF:s hemsida skrev ni att era motargument i utredningen kanske inte räckte hela vägen. Vad menar ni med det?

–Jag satt med i utredningen och har förklarat att det inte behövs mera föreskrifter. Att det finns en samsyn kring att göra mer miljöarbete när det gäller hästnäringen. Men föreskrifter är inte rätt väg att gå, särskilt inte nu när vi ska börja med den här rådgivningen för första gången. Då visar det ju att vi har något annat på gång, låt det verka först.

–Sen är det ju också så att kommunerna redan idag har möjlighet att ställa krav på hur man hanterar hästgödsel. Vad de behöver är inte mer föreskrifter som hjälpmedel, utan mera kunskap. Vi menar att kommunerna redan idag har juridiska möjligheter för att ställa krav. Det behövs inte fler föreskrifter för det.

–Men det är ju tydligt att det funnits andra i utredningen som har påverkat utredningen i en annan inriktning och som jag sa så är det ju lite modernt nu att intressera sig för hästarnas roll när det gäller övergödning av sjöar och vattendrag.

När kommer Greppa näringens rådgivning för häst då?

–Vi ska ut med ett pressmeddelande här i september-oktober. Vi har testkört rådgivningsmoduler på ett antal hästgårdar nu och är i startgroparna.  Det är Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket som är chefsdesigner för den eller Stina Olofson som är projektledare för Greppa Näringen. Så när hästmodulen lanseras tycker jag man ska anmäla sig till den för att visa omvärlden att det finns ett stort intresse i branschen att ta sig vidare i miljöarbetet.