Först i världen på kväveåtervinning till en fast produkt
Genom den nya tekniken eco:N, har företaget EkoBalans Fenix AB kunnat återvinna kväve ur våta flöden, något som är unikt enligt företaget.
Tekniken Eco:N gör genom strippning och kristallisering en fast produkt på 21 procent kväve som i sin tur kan blandas med andra näringsfraktioner för att bli en komplett gödselprodukt.
– Processen är en revolution inom vattenrening, då fosfor och kväve i avloppsvatten kan återvinnas och omvandlas till gödselmedel, som kan ersätta konstgödsel, säger Erik Kvarmo, vd på EkoBalans, i ett pressmeddelande.
Kväve minst lika viktigt
Mycket av dagens återvinning av näringsämnen från avloppsvatten sker genom spridning av slam på åkermark. Det avvattnade rötslammet innehåller i stort sett all fosfor som avskiljs på reningsverken. Med den nya tekniken kan fosforn i slammet också återföras som slambiokol, fri från kadmium och andra föroreningar. Tidigare har dock endast 15 procent av det inkommande kvävet i avloppsvatten kunnat följa med till det rötade och avvattnade slammet, vilket innebär att endast en mindre del av kvävet har kunnat återanvändas genom slamspridning på åkermarken.
– En statlig utredning föreslog nyligen krav på återvinning av fosfor från avloppsvatten, men återvinning av kväve är minst lika viktigt. Konventionell kvävegödselproduktion har höga växthusgasutsläpp och råvarorna är begränsade. Genom att istället återvinna kväve kan lantbruk, biogasanläggningar och reningsverk uppnå bättre hållbarhet och lönsamhet både i sin egen verksamhet och för samhället i stort, säger Gunnar Thelin, grundare och utvecklingschef på EkoBalans.
Dubbel nytta
Företaget har alltså utvecklat en process som gör det möjligt att utvinna ammoniumkväve som fast ammoniumsulfat ur våta strömmar, vilket företaget menar är en vinst både för miljön och företag. Denna fasta och kristalliserade produkt kan förädlas till gödselmedel och användas inom jordbruket.
– För våra kunder innebär det att de kan vända en stor kostnad och miljöbelastning till en resurs med ekonomisk vinst på ett effektivt sätt, fortsätter Gunnar Thelin.
Genom samarbetet mellan svenska miljöinstitutet IVL och Ekobalans har man nu utvecklat ett sätt att kunna utvinna kväve ur huvudströmmen istället för rejektvattnet. Nu kan alltså 75 procent av de kvävet som kommer in till reningsverket utvinnas och det producerar även ett koncentrat med högre kvävehalt.
– Processen skulle kunna ersätta biologisk kväverening där växttillgängligt kväve i avloppsvattnet omformas till luftkväve, vilket inte är tillgängligt för växter. Dessutom kräver biologisk kväverening mycket energi, lång uppehållstid, stor yta och ger upphov till bildning av den kraftiga växthusgasen lustgas. Genom att ersätta biologisk kväverening kan detta helt undvikas och reningsverken kan bidra till ökad hållbarhet, avslutar Erik Kvarmo.