Målen satta, nu behövs medel och politik

För drygt ett år sedan lanserade regeringen den andra handlingsplanen som en del av livsmedelsstrategin: ”Svensk livsmedelssektor – framtidens hållbara näring”. Jordbruksaktuellt vill höra hur arbetet går och har pratat med Marie Gidlund, verksamhetsansvarig för Sweden Food Arena.

 

Största utmaningen för Sweden Food Arenas arbete framåt är enligt Marie att politiken tydligt pekar på behovet av investeringar i innovation och forskning i livsmedelssektorn i höstens forskningspolitiska proposition. Då vågar även företagen investera och kan attrahera ännu fler att söka sig till denna framtidsbransch.  Foto: Sweden Food Arena


Vad har ni gjort hittills?

– Vi har satt upp en vision för vår egen verksamhet, med fyra mål och fem missioner, för att ge oss själva en inriktning på vad vi vill åstadkomma. Missionerna formulerades i höstas av styrelsen och sedan har vi tagit dem vidare vilket resulterat i en innovation- och forskningsagenda som lanserades i början av juni.

–Agendan är, företagens och näringens svar på vad vi vill åstadkomma om det skulle finnas en riktad satsning på innovation och forskning i den kommande forskningspolitiska propositionen. Det finns en hel del att ta tag i.

Ett av era mål är 50 000 nya arbetstillfällen innan 2030. Hur många har ni fått till stånd nu efter det första av dessa tio år?

– Jag har inte hunnit samla in data på det, men företagen själva försöker naturligtvis skapa jobb och många vill ju växa, men det vi vill peka på är att den här näringen är en kärnnäring i svensk ekonomi. Vi är lika viktiga som fordonsbranschen, metall-, stål- IT- eller skog-, men det är de branscherna som hittills har dragit mest nytta av de forskningspolitiska satsningar som har gjorts och de medel som Vinnova och andra forskningsfinansiärer pytsar ut. Livsmedelssektorn är också en kärnsektor i svensk ekonomi och vi måste ha riktade satsningar på den här sektorn om vi ska kunna växa.

– LRF har tagit fram en rapport som anger att om omsättningen ökar på ett svenskt jordbruk med en miljon, så skapas det 2,5 nya jobb i hela värdekedjan. Snittet inom svenskt näringsliv är 1,4 jobb. Ökar produktionen och omsättningen i lantbruksföretag, så skapar det jobb i svensk ekonomi, och nu behövs ju det mer än någonsin. Men vi måste då fortsätta utveckla vår produktionsteknik, ta fram innovativa produkter och tjänster som är konkurrenskraftiga och som vi kan sälja både lokalt och på en världsmarknad samt få betalt så vi kan betala löner och investera i bland annat nya innovationer.

–Konkurrenskraften är ju en av de svagaste punkterna vi har och här måste vi ha mer innovation i hela värdekedjan, vi kan inte bara fokusera på att ökad produktivitet för det är vi ju redan väldigt duktiga på. Vi måste ha in innovationer, nya produkter, tjänster och nya sätt både vad gäller organisation och försäljning. Bli bättre på smaker och beskriva dem, möta nya konsumenter med bra marknadsföring och utveckla nya spännande erbjudanden. För har vi en industri som växer, driver det också produktionen, det gynnar lantbruket. Vi kan skapa massor med jobb men vi klarar inte det själva, vi måste samarbeta med staten i det här arbetet.

Vad händer härnäst?

– I vår innovations- och forskningsagenda har de fem missionerna, som har bred förankring i branschen, resulterat i 28 fokusområden som i sin tur har ett stort antal underområden, så det finns gott om satsningar som vi kan göra. Det vi inom Sweden Food Arena ska göra i höst är att börja prioritera ett antal viktiga områden i innovations-agendan. Sen funkar systemet så att det görs utlysningar från exempelvis Vinnova, Tillväxtverket och Formas där företag och forskare bildar konsortier och söker medel tillsammans för att ta fram ny kunskap.

Hur kommer ert arbete följas upp och utvärderas?

– Vi måste vara lite ödmjuka, vi formulerade de här målen för ett år sedan. Självklart kommer vi att följa upp det här och ha en diskussion med berörda myndig­heter. Jordbruksverket gör ju även uppföljningar varje år kring hur det går för näringen. Men det spelar ju ingen roll hur kaxiga mål vi sätter upp om vi inte har resurser. Så frågan är hur mycket politiken investerar i den här näringen, hur mycket pengar kommer till vår forskning och hur mycket pengar som möjliggörs för att systematiskt jobba med innovation inom livsmedelskedjan och hur mycket politiken arbetar med övriga frågor, liksom regelförenklingar och kompetensförsörjning.

Vad ser du som roligast och den största utmaningen med detta arbete?

– Att träffa alla kunniga, drivande och engagerade människor och diskutera innovation och forskning i en hel värdekedja med målet att växa, det är inspirerande, men vi måste ha medel att jobba med.

–Med tanke på de klimatutmaningar som är, virus som kan komma, växande befolkning i världen, så borde vi öka produktionen. Ingen annanstans i världen kan man odla så långt norrut som i Sverige och Norge. Vi har optimala förhållanden med regn och sol, värme och kyla, bördiga jordar och tillgång till friskt vatten. Vi har en jättepotential att öka produktionen, men vi måste vi ha anpassade system och kunskaper för olika delar av landet och det är det vi vill utveckla. Därför hoppas jag att politiken inser och agerar utifrån att det här är en näringsgren som har en enorm utvecklingspotential och kan bli en tillväxtmotor i svensk ekonomi!

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 10 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste