Det lönar sig att investera i naturen

Enligt WWF:s Living Planet Report 2020 har bestånden av vilda ryggradsdjur i världen minskat med i snitt 68 procent mellan 1970 och 2016. Men i Europa ser siffrorna bättre ut.

Att anlägga våtmarker är en del i arbetet med att öka den biologiska mångfalden, och något som många svenska lantbrukare gör. Foto: Mostphotos

Enligt WWF så skedde en stor minskning av djurbestånden i Europa och på norra halvklotet före dess att Living Planet Index började mäta 1970. Men över tid har läget i dessa områden delvis förbättrats genom satsningar på naturvård och skydd.

– Det är ett kvitto på att det lönar sig att investera i naturen. Nu måste vi fortsätta, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF, i ett pressmeddelande.

Ohållbart jordbruk

Fakta: Djurbestånden i Sverige

Ökar: Brunbjörn, lodjur, havsöron, kungsörn, röd glada, grågäss, tranor, sångsvan och fjällräv

Minskar: Jaktfalk, storspov, Östersjötumlare, ortolansparv och ål

Källa: WWF

Enligt WWF är det främst i Syd- och Centralamerika och Karibien som populationerna minskat rejält, med 94 procent. Jämfört med i Europa och Centralasien där bestånden har minskat med 24 procent.

Enligt Håkan Wirtén är bakomliggande orsaker till minskningen av ryggradsdjuren avskogning, ohållbart jordbruk och handel med vilda djur.

Nationella mål

Som ett resultat av den senaste rapporten uppmanar WWF regeringen bland annat att politiken inom skog, jordbruk och fiske måste utformas så att den biologiska mångfalden nyttjas hållbart. De vill också att regeringen ska besluta om nationella mål om att skydda 30 procent av land och hav samt öka insatserna för att återskapa livsmiljöer.

Svenska bönder

Lantbrukarnas riksförbund kommenterar rapporten och menar att det är viktigt att skilja på en global rapport och en som specifikt tar upp läget på hemmaplan. Och de vill gärna poängtera att Sveriges bönder och skogsägare jobbar aktivt för en ökad biologisk mångfald. Och att de dramatiska nedgångarna bland ryggradsdjur som rapporten lyfter inte hör hemma i Sverige. Enligt data från Svensk Fågeltaxering har Sverige fått 7-8 miljoner fler par fåglar i de svenska skogarna jämfört med i slutet av 90-talet. Enligt LRF har även däggdjuren blivit fler. Nedan lyfter LRF åtgärder som görs för den biologiska mångfalden i Sverige.

Fakta:

Insatser av Sveriges jordbrukare:  

  • Livsmiljön för många arter upprätthålls av jordbrukare i betes- och åkerlandskapen. Det krävs ett aktiv brukande för att dessa livsmiljöer ska finnas och frodas.  
  • Många goda åtgärder görs inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Där sköts stenmurar, foderträd hamlas och slåtterängar slås med lie.  
  • Våtmarker skapar en livsmiljö för många arter. De fungerar som naturens reningsverk, hushållar med vatten och gynnar fåglar och växter. En studie visar att flera arter av grodor kunnat flyttas till lägre hotkategorier på rödlistan tack vare de senaste årens anlagda våtmarker. 
  • En ny undersökning från Hushållningssällskapet i Halland visar att lantbrukarna anlägger betydligt fler våtmarker och dammar än vad staten samlar in uppgifter om. En ny studie just för Halland visar att det anlagts cirka 10 gånger fler än vad som syns i myndigheternas databas. Det finns god anledning att tro att det finns en underrapportering för hela landet. 

Insatser av skogsägare i Sverige:   

  • Det går generellt bra för djuren i de svenska skogarna. Gällande 58 skogslevande fåglar med tillräcklig statistik hade 33 ökat och endast sex minskat i antal mellan 1998 och 2015.    
  • Varje skogsägare lämnar fem procent av den produktiva skogen frivilligt till förmån för den biologiska mångfalden.  
  • Vid varje avverkning lämnas 10 procent av arealen som generell hänsyn.  
  • Utöver den generella hänsynen är totalt en fjärdedel av skogarna undantagna från skogsbruk genom formellt skydd, frivilliga avsättningar och lågproduktiv skog som inte får brukas. 
  • Det varierade skogslandskapet är viktigt för den biologiska mångfalden. Det är bra att det finns skogar i olika åldersklasser, även hyggen. 
  • I Sverige bränns inte värdefull skog för att skapa åkermark som man gör i andra delar av världen. Istället planteras minst två nya träd för varje som avverkas.  

Källa: LRF

Fakta: Living Planet Report (LPR)

Den ges ut för 13:e gången (första upplagan 1997). Rapporten innehåller Living Planet Index som ger en bild av trenden för ryggradsdjuren och vad detta betyder för mänskligheten. Rapporten tas fram av WWF i samarbete med Zoological Society of London samt bidrag från forskare, universitet och en rad andra aktörer. Det ekologiska fotavtrycket, som finns med i Living Planet Report, visar att mänskligheten lever som om det fanns 1,6 planeter. Cirka 60 procent av fotavtrycket utgörs av koldioxidutsläpp från fossila bränslen, enligt Global Footprint Network. 

Här kan den som vill ta del av hela rapporten.

Källa: WWF

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 10 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste