Slutsnackat om vädret?

Krönika: Så här i skördetid är det alltid spännande att få rapporter om skördenivåer från sina kunder. Om man som jag jobbar med lantbrukare från Uppsala och Oslo i norr till Ystad och Själland i söder är det ännu mer intressant. Många tidigare sanningar om skördepotentialen i relation till vilken breddgrad man odlar på blir år efter år mer urvattnade. Kanske är det rent av förväntningarna och därmed insatserna som avgör utfallet redan från början?

Hans Alvemar

Med risk för att göra mig ovän med majoriteten av Sveriges lantbrukarkår så vill jag ändå säga att diskussioner som börjar något i stil med ”det har regnat för lite” och i nästa stund ”det har regnat för mycket” inte leder till högre skördar nästa år. För vi kan med största säkerhet säga att vi ändå inte vet hur mycket det kommer regna nästa år. Men vet vi hur mycket nederbörd/vatten det går åt för att producera ett ton spannmål?

Det engelska rådgivningsföretaget ADAS har ett projekt för att höja skördenivåerna, YEN (The Yield Enhancement Network), där lantbrukare tävlar/jämför vem som kan komma närmast sin skördepotential. Alltså inte vem som får högst skörd, utan vem som når högsta skördenivån i förhållande till sin potential, där potentialen räknas ut baserat på tillgängligt vatten och solinstrålning som de två stora skörde­bildande komponenterna.

Skördepotentialen beräknas med följande grunder, 100 mm vatten som nederbörd eller tillgängligt markvatten för att producera 5,5 ton biomassa/ha eller 1,4 ton biomassa per 1 terajoule av solinstrålning per hektar. Normalt har vete som ett exempel ett skördeindex på ca 50 %, det vill säga att 50 % av biomassan blir kärnskörd. Markens vattentillgång på våren är naturligtvis beroende av jordarten, men på en mellanlera är det inte ovanligt att vattentillgången motsvarar minst 200 mm. 

Med 200 mm markvatten och 150 mm nederbörd mellan mars och juli är biomassa potentialen 19,25 ton/ha vilket ger en kärnskördspotential på 9 625 kg/ha vid 50 % skördeindex. 

En av mina kunder som har gått med i YEN har i år haft en vattenbegränsad kärnskördepotential på 13,4 ton/ha, medan solinstrålningen räcker till hela 16,65 ton/ha. Men i slutändan avkastade fältet ”bara” 9 480 kg/ha vilket är 70 % av den vattenbegränsade skördepotentialen. Alltså kan vi i detta fall konstatera att antingen lyckades vi inte utnyttja vattnet (för dåligt rotsystem) eller så begränsades skörden av andra anledningar.

Så i stället för att diskutera om det regnat för mycket eller lite så föredrar jag en diskussion om hur vi kan utnyttja den skördepotential vi har bättre. Hur kan vi bygga grödor som är mer motståndskraftiga mot det väder vi får. Vi kan i alla fall börja med att mäta vilket väder vi haft innan vi förkastar årets potential.

Genom att benchmarka sina skördar och grödor mot andra men framför allt sig själv lär man sig vart potentialen finns. Hos en annan av mina kunder mätte vi med hjälp av satelliter att biomassa för alla vetefält i mitten av maj i år var 28 % högre i år än förra året. När sedan den invägda skörden summerades förra veckan var den 14 % högre än förra året, alltså kunde vi redan i maj veta att med 50 % skördeindex skulle skörden öka med 14 %. Det visste vi ju så klart inte, men så här i efterhand kan vi konstatera att det lägger grunden för en mycket intressant diskussion i vinter.
 

Hans Alvemar
Agronom
SOYL Sverige AB

 

Artikeln publicerades fredag den 11 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste