Extremtorkan 2018 slog hårt mot skogar och myrar

Hur påverkades Europas vegetation och koldioxidbalans av extremtorkan 2018? Det har över 200 forskare nu kartlagt i ett nytt omfattande arbete. Två delar i arbetet har letts av forskare på Lunds Universitet. 

 

Den nya omfattande forskningsstudien visar att den torra sommaren 2018 ledde till 18 procent mindre koldioxidupptag i europeiska skogar, samt att många grödor gav den lägsta avkastningen på decennier. Foto: Tobias Biermann


Som underlag har forskarna använt klimat- och växthusgasdata från cirka 140 mätstationer i tolv olika länder som tillhör forskningsinfrastrukturen Integrated Carbon Observation System, ICOS. 

Negativ påverkan 

Anders Lindroth, naturgeografiforskare på Lunds Universitet, har studerat hur torkan påverkade kol- och vattenbalanser i elva nordiska skogar. Han fann att torrår som 2018 kan ha en extremt stor påverkan på skogarnas koldioxidupptag.

– I de skogar som utsattes för den värsta torkan minskade nettoupptaget kraftigt, i ett fall från ett stort upptag ett normalår till inget upptag alls 2018. De flesta skogarna i studien minskade sina nettoupptag av koldioxid, säger Anders Lindroth.

Skogen fungerar som en sänka för atmosfärens koldioxid. Forskning har tidigare visat att skogen påverkas av torka, men man har inte vetat i vilken omfattning eller vilka processer som reglerar kolbalansen.

– Det som förvånade mig mest var att effekten blev så kraftig att ett normalt stort nettoupptag helt utraderades under torråret. Torka leder till minskat kolupptag i alla typer av skog och det finns risk för att skogen i framtiden inte fortsätter att vara den stora kolsänka som den är i dag, säger Anders.

Myrarnas upptag

I den andra studien som letts från Lund har naturgeografiforskaren Janne Rinne studerat hur torkan påverkade växthusgasutbytet i nordiska myrekosystem. Resultaten visade att myrar tog upp allt mindre koldioxid men att de också släppte ut mindre metan. Dock menar forskarna att minskningen av metanutsläpp dominerar på kort sikt, och leder till en kylande effekt på klimatet, men att det efter 15 år kommer övergå till att myrarnas minskade koldioxidupptag dominerar. 

– Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat, säger Janne Rinne.

Resultatet från studien presenteras nu i form av 17 artiklar i ett specialnummer av den vetenskapliga tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 18 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste