Vessige Biogas bygger anläggning för fordonsgas i unikt projekt

Utanför Falkenberg inleds under senhösten bygget av en uppgraderingsanläggning för biogas där fordonsgas ska produceras. Projektet är det första i Sverige där lantbruk­are står bakom en anläggning som trycker ut förädlad biogas från gårdarna rakt ut i stamnätet. − Min vision är att jag ska kunna köra mina egna maskiner på mitt eget bränsle, säger Lars Paulson, lantbrukare, biogasproducent och ordförande i Vessige Biogas.

 

I förgrunden syns Lars Paulsons yngsta biogasanläggning från 2019. Hans gård ska i första steget förse uppgraderings­anläggningen två kilometer bort med rågas som ska förädlas till fordonsgas. Foto: Pär Andersson


Mjölkbonden Lars Paulson, som driver Kvarngården i Långås utanför Falkenberg, blev tidigt intresserad av biogas och började titta på systemet med rötning av gödsel redan i början av 2000-talet. Det som lockade var främst att kunna producera energi till den egna gården. Efterhand som gården växte och antalet mjölkkor ökade blev förutsättningarna för en biogasanläggning allt bättre. 

− Runt 2010 pratades det mycket om biogas i politiken, ett investeringsstöd utformades och metanreduceringsstödet var på gång. Efter högre elpriser under 2010 och 2011 landade vi i att det snart kunde gå ihop. Efter att ha tittat på anläggningar i Danmark och Tyskland skapade vi en anläggning som passade våra förutsättningar, säger Lars.

Hösten 2012 startade Kvarngården sin biogasanläggning. Kapaciteten var två miljoner kilowattimmar, varav 800 000 blev el och resten värme. Drygt hälften av energin som producerades användes på den egna gården och resten såldes vidare ut på nätet.

Lars Paulson är mjölkbonde på Kvarngården utanför Falkenberg och ordförande i Vessige Biogas.

Stegvis utökning

När Lars tog över driften av Kvarngården 1992 fanns ett trettiotal mjölkkor i ett uppbundet system. 1994, innan inträdet i dåvarande EG, byggde han ut för 80 kor i lösdrift. Därefter har han utökat stegvis och har idag cirka 500 årskor och behåller handjur­en till slakt. Totalt finns upp emot 1400 djur på gården. På drygt 300 hektar odlar han grovfoder. Han samarbetar med spannmålsgårdar för att köpa in spannmål och halm och för att få tillräcklig spridningsareal för sin gödsel. Korna mjölkas två gånger per dygn i tandemstallet med två gånger sju platser. Tio personer arbetar på gården. 
 

Rötrester från biogasproduktionen separeras, hygieniseras och fiberströ utvinns. Anläggningen gör att Lars Paulson är mer än självförsörjande på strömedel till korna.

Avgörande medfinansiering

Biogasanläggningen som stod klar 2012 snurrade på i några år och matades med gödsel från de egna nötdjuren. Djuren blev fler, det blev mer gödsel och mer gas. Gödselgasstödet som kom 2015 gjorde att Lars året efter vågade investera i en andra motor i anläggningen och kapaciteten ökade från drygt två miljoner kilowattimmar till sex miljoner. 

2019 tog Lars ytterligare ett steg när han investerade 15 miljoner kronor i en helt ny biogasanläggning. Kapaciteten har tredubblats och är nu på 15-20 miljoner kilowattimmar. Bygget av den nya biogasanläggningen har ett direkt samband med Vessige Biogas. Föreningen med omkring 40 medlemmar, varav 35 är lantbrukare, startades för mer än tio år sedan med syftet att bygga en anläggning för uppgradering av biogas. Alltså att rena gasen från koldioxid och framställa en gas med 97 procent metan som går att använda som fordonsbränsle. 

− Planen var att bygga biogasanläggningar på gårdarna och gräva ner gasledningar till en uppgrader­ingsanläggning för att få volym på uppgraderingen. Gasen skulle sedan antingen ut på nätet eller säljas till mackar. I Halland var det tio eller elva som sökte investeringsstöd och fick det beviljat men bara fem som byggde. Många vågade inte eller så funkade inte finansieringen. Det är svårt att lyckas om alla inte var med på tåget. Det krävs också att man har politkerna i ryggen och politiken har varit väldigt nyckfull. Vi var några få som satsade och producerade kraftvärme så länge. 2017 kunde Vessige Biogas söka till Klimatklivet om att bygga en uppgradering och fick det beviljat. Naturvårdsverket medfinansierar till 65 procent och plötsligt fick vi helt andra förutsättningar. Då drog vi igång på allvar med miljöansökningar och allt annat, berättar Lars.
 

− Vi har byggt ut försiktigt och sedan konsoliderat det innan vi har fortsatt. Du ska ha bra snurr på de djur du har, annars kostar det bara pengar, säger Lars Paulson, som idag har omkring 500 årskor.

Dansk naturgas – ett problem

Projekttiden avslutas den 31 december 2021 och då ska uppgraderingsanläggningen stå klar. Vessige Biogas har beslutat att man utgår från biogasproduktionen som redan finns och första steget är att utgå från Lars Paulsons gårdsanläggning. Därav hans satsning på att bygga en ny anläggning förra året. 

− Det är alltid svårt att ta beslut när man inte vet vad som gäller, men alla politiska signaler tyder på att man vill ha mer förnybar energi. Svensk industri använder rätt mycket naturgas och det kan vi ersätta med biogas rakt av, säger han.

Från hans gårdsanläggning ska en två kilometer lång ledning grävas ner i rakt norrgående riktning till Lastad, där uppgraderingsanläggningen och en mack ska byggas. Där passerar även stamledningen som går från Trelleborg till Stenungsund.

− Infrastrukturen är positiv för oss. Problemet är den dubbelsubventionerade danska gasen som kommer in i ledningen. Vi kan inte inte leva på dagens marknadspriser utan det krävs att förslagen i biogasmarknadsutredningen kommer på plats. Vi brottas med de danska tjugoåriga stödsystemen, så agerar inte Sverige nu hamnar en död hand över hela produktionen. Den svenska produktionen måste stödjas och det ligger också i utredningens förslag, säger Lars.

Efterfrågar politiskt stöd

Bygget av uppgraderingsanläggningen kommer att påbörjas i höst, ”om det inte kommer några chockbesked”, som Lars uttrycker det. Detta första steg i Vessige Biogas investering är på 38 miljoner, varav 65 procent alltså täcks av Naturvårdsverkets medfinansiering. Lars Paulson efterlyser nu klara och långsiktiga politiska besked.

− Vi är i ett dilemma med ett vakuum på marknaden. Ingen vet vilka förutsättningar för stöd som kommer att finnas. Vi måste vara färdiga den 31 december 2021 men väldigt mycket hänger i luften. Vi är lite av idealister, vi som jobbar med det. Min vision är att jag ska kunna köra mina egna maskiner på mitt eget bränsle och det är värt mycket att vara oberoende. Detta är inte ekonomiskt försvarbart egentligen, men vi gör det om det går. Att kunna utnyttja gårdens resurser är stimulerande och framför allt gör vi en stor miljönytta. Det finns möjligheter att skapa en helt ny marknad. Konsumenten kan köra med ett billigare bränsle än det fossila plus att det är bra för miljön. Det man bör tänka på är möjligen att man måste planera lite mer var och när man ska tanka, säger han och fortsätter:

− Det finns många fördelar med biogas. Vi använder råvaror som är avfall, som inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. Problemet är att det kostar pengar att göra energi av det. Det är svårt att konkurrera med något som man bara pumpar upp ur marken. Därför är det viktigt att signalerna och incitamenten finns, annars blir det aldrig något energiskifte som jag ser det. Det är så oerhört mycket olja som vi måste ersätta och detta är en del av lösningen, säger Lars Paulson.
 

Tre saker på Lars önskelista

– Att det kommer beslut på hela biogasmarknadsutredningens förslag. Att alla miljöbilspremier inklusive tung trafik ses över så att avkastningen på biogas kan öka och att inte allt fokus läggs på el

– Att tillståndsprocesser inte ska ta så lång tid. Ofta hinner man genomföra upphandling och byggnation på kortare tid än vad tillståndsprocessen tar. 

– Politiska långsiktiga beslut om riktlinjer så att folk vågar satsa. Det krävs överskridande beslut över partigränserna, så att besluten gäller oavsett vem som styr. Det måste finnas en tydlig linje så att alla vet vad som gäller – på lång sikt.



Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 19 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste