Är du redo för framtidens affärslogik?

Krönika: Visste du att man nyligen upptäckte ett helt nytt organ i människokroppen? Det konstaterades för några år sedan. När senast upptäcktes ett helt nytt organ i kroppen?

 

”Konsumenterna kommer nog att betala för näringen, inte för gram eller liter”, skriver Matilda och Per i denna krönika. Foto: Smart Agtech

 

Hur som helst, detta organ väger cirka två kg på en fullvuxen människa. Det brukar benämnas ditt mikrobiom – ett samlingsnamn för dina hyresgäster i form av bakterier, svampar och virus. Tidigare ansågs dessa vara ointressanta för människokroppen, ofta rent oönskade. Men under det senaste decenniet har forskningen exploderat. Mycket är fortfarande outforskat, men vid det här laget så vet vi att varje människa är värd för cirka 100 triljoner mikrober, varav 80 procent finns i tarmsystemet.

Per Frankelius och Matilda von Rosen.

Vad gäller bakterier har det visat sig att antibiotika inte bara slår ut de ”onda” bakterierna, utan även delar av de viktiga ”goda” bakterierna. Många forskare menar att det finns ett samband mellan rubbningar i mikrobiotan och tillstånd som har blivit allt vanligare som till exempel astma, allergi, diabetes, fetma och depression. Men hur dessa samband ser ut och precis hur det fungerar vet vi inte ännu. Det vi vet är att det är inte bara oss själva vi matar då vi äter, utan även vårt mikrobiom.

Vad gäller tarmfloran så ska man eftersträva mångfald, då detta är en nyckel för att få en väl fungerande mikrobiota. Forskare har åkt ut i djungeln till befolkningar som aldrig varit i kontakt med antibiotika eller en västerländsk livsstil. De har en mycket rikare tarmflora än vad vi har. Den västerländska tarmfloran har alltså mindre mångfald än ursprungsbefolkningarna.

Men vad får all denna nya kunskap för konsekvenser för lantbruket? Ju mer vi lär oss om vad man bör äta för att få ett varierad och bra mikrobiota, ju mer kommer konsumenterna att ställa nya krav på vad livsmedlet har för näringsprofil. Konsumenterna kommer nog att betala för näringen, inte för gram eller liter. Redan nu talas det om begreppet ”näringsjägare”.

Förutom näringsaspekten av framtidens mat, kommer konsumenten även fortsatt att väga in klassiska produktegenskaper som tjänlighet, smak, lukt och konsistens. Men vad händer då konsumenten står i affären och ska välja mellan två olika fläskfiléer, och själva produkterna är helt likvärdiga vad gäller näring, smak osv? Då kommer slaget stå kring andra parametrar, som endast indirekt hänger ihop med själva produkten.

Dessa indirekta parametrar kommer att påverka priset i hela livsmedelskedjan inklusive på gårdsnivå. Allteftersom digitaliseringen gör spårbarheten enklare kommer produkten kunna gårdsnivåmärkas. En gårds sätt att exempelvis arbeta med miljöpåverkan, positiv som negativ, kommer att påverka priset. Men även andra värden kommer spela roll såsom djurvälfärd och i vilken grad produktionen av produkten berikat en viss regions sociala eller ekonomiska liv alternativt i vilken grad produkten varit föremål för långa eller korta transporter (jämför intresset för närproducerat).

Branschen har en möjlighet att vara proaktiv och redan nu fundera över de nya möjligheterna med framtidens konsuments ökande krav på information om produktens direkta och indirekta egenskaper.

Lantbrukare kommer kanske få betalt för aminosyrasammansättningen, innehåll av omega-3 eller antioxidanter? Kanske allt detta i förhållande till nettobelastningen på miljön? Kanske handlar framtidens framgång om denna magiska formel?

Och du, från och med nu ska du tänka att det inte bara är dig själv du matar, utan även dina hyresgäster! Så mata dessa med de nyttigheter som de behöver men som du själv kanske skulle valt bort.
 

Matilda von Rosen
Per Frankelius

 

Artikeln publicerades måndag den 21 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste