Lägg tid på de mjuka värdena vid generationsskiftet

Det är ett glatt och sammansvetsat gäng av övertagare och överlämnare från sju familjer som samlats på Bodaholms gård på Värmlandsnäs i slutet på september. Det är dags för avslutningen på det ettåriga mentorsprogrammet med fokus på generationsskifte.

Jordbruksaktuellt är på plats när det är dags för avslutning för mentorsprogrammet med inriktning på de mjuka värdena i ett generationsskifte. Mentorsprogrammet leds av Erika Ekesbo Andrén på Utsikt affärsutveckling AB, finansieras av landsbygdsprogrammet och täcker Halland, Värmland och Västra Götaland. Foto: Isabella Odmark

Mentorsprogrammet är utvecklat och leds av Erika Ekesbo Andrén, på Utsikt affärsutveckling AB, och hon berättar att fokus har legat på att få familjerna att börja prata om de mjuka värdena – som känslor och vad man själv faktiskt vill.

Erika, som är civilekonom och utbildad inom socialpsykologi, har tillsammans med Anki Roth agerat mentorer åt deltagarna med fyra respektive tre familjer var.
– Målet är att man ska bygga ett hållbart långsiktigt ledarskap, både för sig själv och andra. Där grundtanken är ”om jag mår bra, så mår företaget bra och då kommer det gå bra”. Foto: Isabella Odmark

– Vi börjar inte med att prata skatt, juridik och grejer. Utan inleder med att lyssna inåt för att sen kunna sätta mål utåt, säger Erika och berättar att hon jobbar utifrån ett coachande förhållningssätt, vilket betyder att hon ställer mycket frågor som får folk att tänka till själva.

– Vi har fått träna oss på att sätta ord på vad vi själva känner, men också träna oss på att lyssna in vad de andra vill, berättar deltagaren Catarina Gardell Nilsson.

Coachar varandra

Erika berättar att under året har de haft minst 12 träffar. Det har både varit enskild coaching, familjediskussioner men även gemensamma träffar för hela gruppen. På frågan varför hon tycker det är viktigt att jobba i grupp svarar Erika:

– Det händer något större än när man bara coachar enskilt. De coachar varandra och lär av varandras berättelser, säger hon och förklarar:

– Man sitter tillsammans och har väldigt öppna samtal och då kan man välja att prata om man vill, eller så gör man inte det. De som är mer öppna kan berätta om sina reflektioner och funderingar, och då kanske den som är mer introvert hör och lär av den andras berättelse.

Att öppna upp sig och prata känslor och generationsskifte med andra är inte det lättaste, men deltagarna tycker det gått över förväntan.  

– Det är mycket lättare i en sån här grupp där allt stannar inom gruppen. Man kan vara mer öppna mot varandra än man kan vara mot grannar och vänner. Man är öppen i sina känslor och frågeställningar, säger Bengt Johansson.

– Vi är en grupp som litar på varandra, säger Bengt Nilsson.

Erika tillägger att alla har sina utmaningar, och att de har jobbat på att alla ska se att ”jag har inget att förlora här”.

– En del har väldigt lika utmaningar, och det är stärkande att höra någon annan säga att den här grejen är svår eller jobbig. Så kan man hjälpa varandra, säger Erika.

Gruppövningar har varit en stor del av mentorsprogrammet, och deltagarna har bland annat fått jobba med en metodik som kallas ”önskat läge”. Alla deltagare får skriva på tystnadsplikt som gäller för hela kursen. Foto: Isabella Odmark

Önskat läge

Under programmets gång har deltagarna fått jobba med en metodik som kallas ”önskat läge”, och när Jordbruksaktuellt är på plats får deltagarna beskriva hur de önskar att en morgon kommer se ut när generationsskiftet är klart.

– Det önskade läget är som en film som man spelar upp för sig själv, över hur man vill att det ska vara, förklarar Erika.

Varför är en sån övning viktigt?

– Därför att då plockar du med alla dina sinnen. Istället för en vision på ett papper så går man in i vad man ser, hör och känner - som om man redan var där i den situationen. När man plockar på känslorna blir det tydligare för en själv, kanske är det så att huvudet vill det här men känslorna vill inte. Då är det oerhört viktigt att bli medveten om det, säger Erika.

Avslutningsträffen anordnades hemma hos Åsa Rölin, Lars Björsell, deras dotter Pia Björsell och sambon Fredrik Hedqvist på Bodaholms gård på Värmlandsnäs. Familjen är i början på sitt generationsskifte och tanken är att Pia och Fredrik ska ta över gården. Foto: Isabella Odmark

– Att man ska formulera det önskade läget tror jag har varit nyttigt. Vi i familjen har enats lite mer om vad vi vill, och har nu en gemensam vision, säger deltagaren Pia Björsell.

Deltagarna har även fått fundera över de fyra rollerna man har på en gård; äga, driva, bo och relatera. Vilken av dessa roller de har nu, och vilka de vill ha sen.

– De övningarna har varit väldigt bra. Att man strukturerar upp vart man är först, och vart man vill komma sen, säger Lovisa Johansson Hollsten.

– Vissa saker har jag trott att jag vet att de andra tycker, men jag har lärt mig att så är det inte. Utan det är bra när var och en får beskriva själva vad de tycker, alltså att lyssna på varandra. Det tycker jag har varit väldigt bra, tillägger hennes pappa Bengt Johansson.

Företagandet i fokus

Trots att fokus har legat på de mjuka värdena har de även gått in på de hårda värdena, som exempelvis målsättning, juridik och ekonomi.

Tips inför ett generationsskifte från deltagarna:

– Börja i tid, och låt det ta tid, säger Annika Andersson.

– Att säga högt vad man vill. Genom att höra sin röst säga olika saker så klarnar det en hel del, och nya tankar väcks, säger Pia Björsell.

– Inte bara tänka på hårda värden. Pengar och upplägg löser du på något vis. Men du kan aldrig reparera en förstörd relation med syskon eller föräldrar. De kommer alltid bli sårade om det blir fel. Så lägg tid på det, säger Patrik Persson.

– Gå mentorsprogrammet, och prata med varandra hela familjen. Så alla får komma till tals och säga vad man verkligen vill, säger familjen Nilsson.  

– Bra att ha någon utomstående med, så alla kan komma till tals och som kan ställa lite utmanande frågor. Det blir inte lika känsligt att börja öppna sig och prata, säger Lovisa Hollsten Johansson

– Det är jätteviktigt, så det har vi med också. Men vägen fram måste vara grundad i något som man själv tror på och vill, säger Erika.

De har bland annat fått besök av en skatteexpert, en jurist och en bankman som utifrån deras kunskaper har föreläst om vad man ska tänka på i ett generationsskifte. De har även gjort studiebesök på Volvo i Skövde.

– Vi träffade högsta chefen för Volvofabriken. Hon föreläste om hur de jobbar med värdegrund och hållbarhet, och hur de vände något negativt till något positivt, säger Erika och tillägger:

– Jag tycker det är viktigt att deltagarna känner att de är förtagare, och att det är företagandet som är i fokus och inte i vilken bransch man arbetar.

Nytt tillfälle

Mentorsprogrammet finansieras av landsbygdsprogrammet, och är kostnadsfritt för deltagarna. Det är de som äger gården i dag, och de som vill ta över och äga eller driva som får delta, men även syskon och andra familjemedlemmar är med på vissa övningar.

– Så att de känner sig inkluderade och tillfrågade, berättar Erika.

Det finns inga krav på att man måste bli klar med sitt generationsskifte under programmets gång.

– Deltagarna får sätta egna mål vid första träffen. Många skrev att målet var att de ska börja prata, för de vet att de måste prata men de får inte till det. Det är många som inte vet vilken ände de ska börja i, avslutar Erika.

I oktober drar Erika igång ett nytt mentorsprogram, och denna gång finns det 40 platser.

 

Partik Persson deltar med hans pappa Lars Persson. Även Patriks mamma Kerstin deltar på kursen.

Varför deltar ni i mentorsprogrammet?

– Vi ville börja förbereda själva generationsskiftet. Vi är inte direkt på gång med det ännu, men vi vill vara ute i god tid. Men sen får man ju lov att säga att den här kursen har varit allt annat än jag hade räknat med att den skulle vara, och det var precis det jag behövde, svarar Patrik.

Hur menar du?

– Jag var ute efter en kurs som hade hårda fakta om hur du gör ett generationsskifte. Men på den här kursen har vi pratat om känslor, relationer och sådana saker. Nu efteråt har man insett att det var precis det man behövde börja med, annars hade man ju fått göra om alltihopa när man insett att det här funkar inte. Jag har tre syskon och de är jätteviktiga, och att det funkar för dem och för mamma och pappa är jätteviktigt för framtiden. Det här har varit helt rätt väg för oss.

Något som varit extra bra?

– Vi har fått mycket bra kontakter. Dels med andra kursare men vi har även träffat jurister och bankmän som kan vara jättebra kontakter när det kommer till det läget att vi ska genomföra generationsskiftet.

Ivar Nilsson deltar tillsammans med sina föräldrar Bengt Nilsson och Catarina Gardell Nilsson. Ivar utsågs under avslutningsdagen till Årets Adept, då han och familjen gjort en stor resa under året. Ivar äger och driver företaget sedan den 8 juli.

Vad har programmet gett er?

– Hur mycket som helst. Det har varit ett verktyg för att prata om det mjuka också, går man till konsultfirmorna så är det fokus på det hårda, skatt, pengar och siffror. Vi har varit där men kört fast. Vi behövde det mjuka på plats först. Här har vi blivit coachade genom hela processen som ett generationsskifte faktiskt innebär. Jag har fått feedback på min affärsplan och vi har i familjen blivit mycket bättre på att kommunicera på ett sätt så att alla blir hörda, svarar Ivar.

– Det har också hjälpt oss att ta oss tid att bearbeta saker och ting. Som vi inte hade gjort om vi inte fått den här läxan från gång till gång, och påminnelser. Då har vi satt oss ner och faktiskt avsatt tid till det, säger Catarina.

Något som varit speciellt bra?

– Det har varit väldigt värdefullt att prata med de andra deltagarna. Man kan ju prata på ett helt annat sätt än man gör hemma med grannarna, i och med att vi är i samma situation och bor väldigt långt ifrån varandra, säger Ivar.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 22 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Traktorers utveckling och funktionerna vi inte tänker på att vi använder

Krönika: Sedan den första traktorn började att tillverkas i slutet på 1800-talet så har maskinen utvecklats på många olika sätt för att följa med utvecklingen i de agrara näringarna. Självklart i framför allt motoreffekt och växellådor men samtidigt har även ett intensivt arbete pågått med olika funktioner för att förbättra förarkomfort, effektivitet, säkerhet och design.

 

Kommentera