”Det här är nästa kliv i utvecklingen”

Utvecklingen går mot förarlösa maskiner och teknikens potential är stor både på fälten och i skogen. Det är en för­smak av framtiden, menar forskaren Magnus Karlberg, som varit med och tagit fram en terrängfordonsplattform vid Luleå tekniska universitet (LTU). 

 

Terrängsfordonsplattformen hade sin start i skogsteknikforskningen men Magnus Karlberg ser att potentialen för den är minst lika stor i både skogs- och jordbruk.


Det är en bit kvar innan både skogen och fälten brukas av helt förarlösa maskiner men det är en brytpunkt som närmar sig, i alla fall om Magnus får sia om framtiden.

– Vi vill helt enkelt visa att man kan göra samma saker utan att en människa behöver interagera med maskinerna så mycket. Men i förlängningen vill vi inte stanna där, utan också visa att en maskin kan göra mycket mer än vad människan klarar av, säger Magnus Karlberg, professor i datorstödd maskinkonstruktion på LTU.

Sedan ett par år tillbaka har forskare och studenter på civilingenjörsprogrammet Maskinteknik vid LTU arbetat med en terrängfordonsplattform. Plattformen är speciellt framtagen för att utveckla autonom teknik för maskiner och redskap som ska användas i jordbruks- och skogsbruksapplikationer. 

– Det är en helt unik maskin. Det är som en liten skotare men den har ingen hytt, så den är redan från början gjord för att vara helt autonom. Poängen är att kunna prova olika typer av lösningar för olika projekt, säger Magnus. 

Målet med terrängfordonsplattformen är att den ska användas för forskning om autonoma maskiner, framförallt terränggående fordon. För att enkelt kunna utrustas med olika drivlinor och olika typer av kontaktorgan såsom däck och band, är den byggd helt modulär. 

Plattformen som väger runt tio ton, mindre än hälften av en vanlig skotare i dag, styrs med en fjärrkontroll. I dagsläget är den utrustad med en konventionell drivlina, dieselmotor och en modifierad skotarkran som har sensorer på alla leder. 
– Sen har vi valt att utrusta den med pendelarmar så man kan justera och kompensera. Man kan styra pendelarmarna för att hela tiden hålla den vågrät, säger Magnus.

Parallella projekt

I dag pågår projekt med bland annat VINNOVA, Energimyndigheten, KSLA och ett Interreg-projekt. Att projekten genomförs parallellt gör att de olika lösningarna kan återanvändas. 

– Har vi till exempel hittat en bra metod för att detektera stubbar eller för att optimera en viss körcykel i skogsbruket så kan vi nyttja samma metodik för att optimera även en jordbruksnavigeringssituation, säger Magnus och fortsätter: 

– Så det gör ju att vårat arbete blir väldigt effektivt. Vi kan vara flera som jobbar med samma maskin som återanvänder olika tekniker och metoder som vi utvecklar längs resan. 

När vi pratar med Magnus har det även fattats beslut om den första jordbrukstillämpningen för plattformen. 

– Det är ett projekt med KSLA och finansierat av stiftelsen Svenska Lantbrukarens Olycksfallsförsäkringsfond (SLO) som bland annat har till syfte att minska olycksfall inom jordbrukssituationer. Hantering av höbalar är ett sådant fall där olycksfallsstatistiken är ganska hög. Så vi arbetar med metoder för att autonomt kunna plocka in höbalar mer effektivt och stapla dem.  

 Magnus tror att utvecklingen mot mer autonom teknik i branschen kommer ske stegvis. 
– Från att man flyttar ut människan ifrån maskinen men gör i princip samma jobb till att maskinen gör vissa delmoment autonomt till att den faktiskt gör hela jobbet autonomt. Och det människan gör i det systemet är att kanske bara förflytta maskinen mellan olika platser, programmera den och underhålla.

Sensorer vs organ

Säkerheten är en viktig aspekt då den mänskliga interaktionen minskar, men även produktiviteten med en maskin som skulle kunna vara igång 24/7. 

– Sensorerna som vi utrustar maskinen med känner av mycket mer än vad våra organ kan göra och kommer få mycket mer information om omgivningen. Och det är det som skapar förutsättningar till avsevärt bättre lösningar i framtiden. 

Möjligheterna med automatisering är många, menar Magnus som påpekar att den många gånger enform­iga och tuffa arbetsmiljön som kan vara i en hytt är något som kan elimineras. Men bara för att människan försvinner från maskinen betyder inte det att vi inte behövs. 

– Vi kommer ägna oss åt andra saker och betydligt färre än i dag behöver vara involverade i samma jobb. Det är ju redan i dag ett ganska stort problem med att rekrytera och väldigt mycket av produktiviteten styrs av hur duktiga operatörer man har. 

Men fordon som körs helt förarlöst skapar andra utmaningar poängterar Magnus. 

– En hydraulslang som går av under arbete kan ju i dag bytas av föraren själv och kräver inga jätterobusta lösningar. Men när maskinen ska börja köra omkring själv behöver man tänka mycket noggrannare med till exempel skydd runt känsliga delar. 

Minska markskador

Kommande vecka ska monteringen av ett helt nytt markberedningsaggregat påbörjas. Målet är att med det minska den yta som förstörs i naturen vid markberedning. 

– I skogen är ju problemet med körskador stort i dag så en lättare och mindre maskin skulle förbättra markskadeproblematiken avsevärt. Och om man då dessutom har ett aggregat, som istället för att påverka 40–50 procent av hygget bara påverkar 10–15 procent, så har man vunnit ännu mer. 

Vad tror du om framtiden för den autonoma tekniken? 

– Det är spännande att följa utvecklingen och jag tror inte att förarna kommer finnas speciellt länge till. Men det kommer ske gradvis, det är det rimliga och det är nog bra att det är så.

– Men en väldigt viktig fråga är säkerhetstänket och att lagar och regelverk inte hindrar den här utvecklingen nu som verkligen kan göra att branschen effektiviseras. Det är ju som ett paradigmskifte.

Inom kort ska plattformen ut och demonstreras och sen ska de olika projekten fortsätta utvecklas. 

– Redan nu i september börjar vi en demonstrationsserie och sen ska vi ut i fält och testa, testa, testa. När vi nu byggt upp en sån här plattform så gör den ju ingen nytta att stå här i vårat labb utan den ska ut i skogen och på fälten och arbeta.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 23 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera