Så nyttjas Sveriges vall- och betesmarker

Enligt en ny rapport framtagen vid Chalmers matchar antalet nötkreatur, får och hästar andelen vall- och betesmarker i Sverige, men enligt författarna krävs mer statistik och kunskap för ett säkrare underlag. Det skriver Greppa Näringen i sitt nyhetsbrev. 

 

I en ny rapport från Chalmers har användningen av gräsmarker inom jordbruket undersökts. Foto: Sofie Logardt 


I den nya rapporten ”Gräsmarkernas användning i jordbruket” som är framtagen vid Chalmers har författarna tittat på hur vall- och betesmarker används inom jordbruket i dag. Rapporten innehåller bland annat beräkningar och skattningar för hur land­ets gräsmarker används av dagens tamdjur. Detta ska vara unikt för rapporten, då liknande beräkningar inte publicerats tidigare. 

I dag finns drygt 2,5 miljoner hektar vall- och betesmark, vilket motsvarar ungefär hälften av åkerarealen i Sverige. Studien visar att av ungefär 1 miljon hektar vall på åker, både skördad och betad, utnyttjar mjölksektorn 40 procent, hästnäringen 30 procent och djuren i nötköttsproduktionen cirka 25 procent. Det finns ungefär 450 000 hektar naturbetesmarker som till största del nyttjas av djur i nötköttsproduktion. 

Mer data behövs

Forskarna bakom rapporten menar dock att markanvändningen är relativt lite undersökt och dokumenterad, och att det behövs mer kunskap och statistik om markens avkastning, praktiska skillnader i skötsel och gödsling mellan olika odlingsintensitet samt mer information om grovfoderkonsumtion inklusive spill hos våra olika djurslag för att mer precisa beräkningar av tillgång och behov ska kunna utföras. Man uppmärksammar även en brist på systematiskt insamlade data om vilka djurgrupper som betar naturbetes­markerna. 

Mer än bara foder

Författarna lyfter även att vall och betesmark även är viktig för olika eko­systemtjänster, som polliner­ing, bevarande av biologisk mångfald samt kolinlagring i mark. Kolinlagringen i svensk åkermark ger årligen en kolsänka på 2,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, och forskare menare att ökad vallodling är en bidragande faktor. Ökad vallodling kan bero på ett ökande antalet hästar i landet, samt att grovfodret fått högre status i dagens foderstater till såväl mjölk- som köttdjur. 

Här hittar du studien: https://q.ja.se/tJFJg

 

Så har beräkningarna utförts

Beräkna förbrukningen av vallfoder och bete till våra gräsätande tamdjur utifrån deras konsumtion (baserat på foderstater) där spill och förluster uppskattats i hela foderkedjan

Beräkna gräsmarkernas produktion.

Beräkna hur stora arealer djuren behöver utifrån punkt 1 och 2 och jämföra tillgänglig areal gräsmarker.

Beräkningarna och skattningarna bygger till stor del på officiell statistik över arealer, djurantal och vallskördar samt forskningsrapporter (till exempel fodersförluster). Enligt forskarna saknas data för framförallt foderkonsumtion och betesmarkernas avkastning, vilket därför uppskattades med stöd av experter inom rådgivning och forskning.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 28 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste