Effektivare skörd med bättre tork

Fördelarna med att investera lite extra vid bygget av torkhuset, märktes fort på familjen Mellborgs gård. Saker som snabbhet och bra logistik har gjort spannmålsskörden lättare. Och mer tid kan läggas på specialgrödorna.

 

Förutom spannmål odlas bland annat lök på gården. I år var det väldigt bra skördeväder vilket underlättar lagringen. 
– Vi lägger bara torr bra lök i vårt eget lager. Skulle det vara dåliga förhållanden tar vi löken direkt till Färjestaden och Kalmar Ölands trädgårdsprodukter där de har bättre torkmöjlighet i sina lådor, säger Stefan Mellborg, här tillsammans med sönerna Mattias till vänster och Andreas till höger. 
 Foto: Carolina Wahlberg


I Mellstaby på Sydöstra Öland driver Stefan Mellborg och sönerna Andreas 30 år och Mattias 28 år, Mellborgs lantbruk AB.

Stefan är uppväxt på gården och tog över efter sina föräldrar 98-99. Fram till 2004 bedrevs smågrisproduktion på gården. Men då började man istället att fokusera på grödor av olika slag och byggde en mindre spannmålstork. 2004 började de även att testa att i liten skala köpa in spannmål från grannar. Något som utvecklats genom åren.
 

För att kunna bygga på gårdscentret köpte familjen till mark när de skulle bygga den nya torken. Samtidigt som de byggde torkhuset byggde de en halmpanna. Den totala investeringen landade på omkring nio miljoner.

Dubbel satstork

För att kunna hantera större volymer och torka effektivare började de hösten 2015 att schakta för ett nytt torkhus, som stod klart lagom till skörd 2016.

Den gamla torken var av fabrik­atet Tornum, och även om de tog in offerter från andra företag, landade de återigen på Tornum vid valet av den nya torken, en dubbel satstork. Som torkar och kyler och tömmer till lagring om vartannat.

– Det går växelvis hela tiden, säger Stefan.
 

På gården fanns tidigare en gammal lökmaskin, och de tänkte skaffa en äldre potatisupptagare när de skulle börja med stärkelsepotatis. 
– Men vi tyckte det var svårt att hitta någon bra. Så sålde vi lökupptagen och skaffade denna kombinerade istället, en AVR 92 00, säger Stefan.

Vad är ni mest nöjda med?

– Att vi kan köra igenom med dubbla vagnar. Det är väldigt smidigt, säger Mattias, som är den som oftast sköter arbetet med torken.

– Och med en 100 tons elevator går det fort att fylla fickorna. Så väntetiden blir väldigt liten vid skörd, säger Stefan.

– Vi har även fler våtfickor, så vi kan ta hand om flera olika grödor. I den gamla kunde vi bara hantera en i taget, säger Andreas.

I den nya finns det nio lagringsfickor och tre våtfickor. De kan lagra omkring 2 000 ton.

Det som skulle kunna bli ännu bättre i torkhuset är mer lagringskapacitet i rundsilo nära torkhuset. Något som de förberedde för när de byggde. Men efter tre torra år är de inte där ännu.  
– Men på sikt kommer vi bygga den, säger Andreas.

Satsade extra

Enligt Stefan har de ett stort förtroende för säljaren på Tornum, Stefan Jerkstål, som hjälpte dem inför bygget.

– Vi hade nog inte kostat på torkhuset så mycket om inte han hade kunnat motivera fördelarna med till exempel en 100 tons elevator som tömmer gropen. Och dubbla utlastningsfickor, säger Stefan.

– Nej, vi hade nog kanske nöjt oss med en, fyller Andreas i.

Men att de satsade det extra var absolut värt det.

– Efter första året märkte vi att det var väldigt värdefullt, säger Stefan.

Året spannmålsskörd ligger omkring 10-15 procent under en normalskörd.

– Det beror på torkan på Öland, säger alla i kör.

I årets spannmålsskörd har familjen levererat 500 ton till Swedish Agro i Kalmar.

När det gäller kvalité görs egna analyser. Och enligt dem har proteinet varit högt. Falltalen har också varit höga, vilket de alltid är menar Stefan.

Den spannmål som de köper in av grannar analyseras också, och sedan avräknas varan baserat på de värdena. Hur mycket spannmål som köps in beror klart på hur skördeåret förlöper. Men de räknar med att det handlar om ungefär 50 procent av det totala som de hanterar. 2019 köptes 1 200-1 300 ton in.

– Genom att köpa in spannmål utnyttjar vi torken. Sedan har vi halmpanna med egen halm, så uppvärmningskostnaden är inte så stor, säger Stefan.

Exakt hur mycket som lämnas i skörd och hur mycket som lämnas senare bestäms efterhand. Men enligt Stefan säljs oftast lite innan jul, lite på nyåret och sedan fram i april.

– Vi säljer en del skörd till djurbönder direkt. Både djurbonden och vi kan få ett mervärde. De får lite billigare foder och vi får lite mer betalt, säger Stefan.

Utveckla specialgrödor

För att kunna få högre skördar trots torka finns det på gården en utbyggd bevattning och två bevattningsdammar på totalt 100 000 kubik. Dock används bevattningen främst till specialgrödorna som odlas på gården; bruna bönor, jordgubbar, lök och stärkelsepotatis.

– Om vi har tid och vi tror att vi har vatten så det räcker till specialgrödorna kan vi vattna lite på spannmålen också, säger Stefan.

Att odla specialgrödor är tidskrävande.

– Men det ger mer betalt jämfört med spannmålen, säger Anderas.

– Man måste ha så stora areal­er om man ska ha vettig lönsamhet om man bara har spannmål. Det är därför som vi har tittat på att utveckla specialgrödorna, säger Stefan.

Nytt för i år är stärkelsepotatisen. När de skulle börja med potatis tänkte de först köpa en äldre potatisupptagare, men så bestämde de sig för att köpa en ny AVR 92 00. Det är en belgisk maskin som kan ta upp både potatis och lök, genom ett enkelt byte av en kassett i maskinen.

– Det här är det första exemplar­et av den maskinen med utbytbar lökkasetten i Sverige, säger Stefan glatt.

Hittills är de väldigt nöjda med maskinen. Allt styrs med lätthet från datorn i hytten. Och den tar upp både lök och potatis skonsamt.

Mattias är den i företaget som mest har hand om torken. En stor fördel som han ser med den är att de kan köra in med dubbla vagnar. 

Dubbla arealen

När det gäller framtiden och vilken gröda de vill satsa mer på är det potatisen som gäller, då

Lyckeby stärkelse efterfrågar mer potatis.

– Så till nästa år ska vi dubbla arealen med stärkelsepotatis, säger Andreas.

När det gäller stärkelsepotatis är det direktleverans till Lyckeby stärkelse som gäller. På slutet kan det dock bli att lagra lite i stuka, då de kommer att ha leveranser in i november.

Bra fläktsystem

På gården odlar de 15 hektar lök, vilket de tycker är en rimlig mängd. De levererar omkring 600 ton i skörd till Kalmar Ölands trädgårdsprodukter. Utöver det är det möjligt att lagra upp till 400 ton lök hemma på gården. Lagret är oisolerat, så löken levereras i december innan det blir för kallt.

När det gäller löken är det viktigt med bra fläktsystem så den kan luftas. Det styrs manuellt med hjälp av uteluften.

– Vi brukar öppna lufttrummans kanal och låta luften cirkulera inne i huset. Då cirkuleras luften i hela lagret, säger Stefan.

Framöver hoppas de på att kunna bygga ut bevattningen ytterligare. Papper har lämnats in till länsstyrelsen om en damm på 100 000 kubik.

– Den skulle behövas för att säkerställa bra skördar av specialgrödorna. I och med att det är dyra odlingar så behöver man få bra skörd, säger Stefan.

– Det är vattnet som felar, nio av tio gånger, säger Andreas.

– För resten av förutsättningarna har vi här, säger Mattias.

– Ja, soltimmarna har vi här. Därför har vi ofta väldigt bra kvalité på det som vi skördar. Men det är skördemängden som skulle kunna bli bättre.

 

Anställda: Tre + säsongspersonal till främst jordgubbsplockningen

Verksamheter: Växtodling, maskinstation, inköp av spannmål, snöröjning

Odlar: vete 111 ha, höstkorn 30 ha, höstraps 30 ha, bruna bönor: 43 ha, stärkelsepotatis: 13 ha, lök: 14 ha, jordgubbar: 8 ha, fodermajs: 38 ha, vårkorn: 10 ha, träda: 13 ha

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 10 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste