Att utnyttja gårdens resurser maximalt skapar lönsamhet på Nyhems Gård

Ända sedan Alexandra och Andreas Nilsson köpte gården 2005 har verksamheten bedriv­its med god lönsamhet. Arbetet belönades med utmärkelsen Årets Mjölkföretagare 2020.
– Det gäller att plocka ut maximalt av varje djur och varje hektar. Allt beror på hur man jobbar med det man har, säger Andreas Nilsson.

 

Andreas Nilsson driver och äger Nyhems Gård utanför skånska Lövestad tillsammans med sin fru Alexandra. I år fick de utmärkelsen Årets Mjölkföretagare. – Det är det finaste man kan få som mjölkproducent, säger Andreas. Foto: Pär Andersson


Vid Jordbruksaktuellts besök på Nyhems Gård utanför Lövestad i Sjöbo kommun är kalvstallet precis klart. En av gårdens två anställda lastar av några kalv­ar och ser till att de hamnar i rätt avdelning. Kalvstallet består förenklat av en stålstomme med ett skärmtak, byggt från en befintlig betonggavel.

− En öppen planlösning med fyra grupper och plats för 60 kalvar. Här går de från att de är 2,5 månad till sex, sju månader innan de flyttar till liggbåsen. Med kalvstallet blir det positiva hälsoeffekter för kalvarna och mer lättskött tack vare skrapgång och djupströbädd och att vi utfodrar med mixervagn. Det blir en luftig och bra miljö för dem, säger Andreas.

Bygget påbörjades i februari och har kostat omkring 750 000 kronor.

− Jag funderar egentligen inte så mycket på kostnaden, utan på att det ska bli så bra som möjligt för kalvarna. Det finns ingen anledning att snåla in på ett bygge för framtidens djur, säger han.
 

Det nya kalvstallet på 336 kvadratmeter har plats till 60 avvänjningskalvar. Investeringen är troligen den sista på ett tag för paret Nilsson, som är ganska nöjda med storleken på produktionsplatsen idag.

Byggt steg för steg

Kalvstallet är den senaste i raden av många invester­ingar som paret Nilsson har gjort sedan de köpte gården för 15 år sedan. Alexandra jobbade tidigare på bensinmack och Andreas var anställd på gården och hade innan dess jobbat på andra gårdar. Vid sidan av sina arbeten drev de en egen gård med 20 amkor och 25 hektar mark. Sedan de köpte Nyhems Gård har de byggt upp verksamheten steg för steg. 2010 stod ett nytt stall för rekryteringskvigorna klart och man har även byggt ett nytt stall för amkor. Bland mycket annat. Mjölkstallet med två robot­ar var nytt när paret köpte gården och mjölkkobesättningen utökades snabbt till maximal kapacitet.
 

Gårdens drygt 150 mjölkkor mjölkas med två robotar. Korna producerar idag 12 700 kg ECM per år.

Säljer dräktiga kvigor

Redan 2006 började man sälja dräktiga kvigor eftersom det blev överskott på djur på gården. Andreas tror att man i snitt har sålt omkring 20 dräktiga kvigor per år.

− Vi tyckte att det var en bättre idé än att stå med en massa djur som vi inte kunde använda själva. Jag tycker inte att man ska ha som generell inställning att man ska slakta en ko bara för att hon börjar bli gammal. Fungerar hon, finns det ingen anledning att slå ut henne. I fjol sålde vi 45 dräktiga kvigor till en som köpte 15 kvigor av oss året innan. Vi stoppade inte in många egna rekryteringskor förra året. Korna håller länge här, säger han.

Under några år i början av 2010-talet sålde paret Nilsson dräktiga kvigor på export, i brist på andra alternativ.

− Det fanns ingen inhemsk marknad alls på den tiden, men nu har hemma­marknaden kommit igång och det känns trevligare att sälja på den här marknaden, säger Andreas.
 

Ordning och reda framför stallet med amkorna. – Det är viktigt för oss att ha rent och snyggt. Det ska gå att visa upp gården när som helst för vem som helst, säger Andreas. 

Flera ben

En av nycklarna till lönsamheten på Nyhems Gård är att verksamheten vilar på flera ben; mjölkproduktion, köttproduktion, amkobesättningen och växtodling. Satsningen på köttproduktion inleddes när ungdjursstallet byggdes 2009.

− Från och med då behöll vi alla kalvarna. Innan dess hade man inte riktigt känt sig hel när man lämnade dem. Vi hade sålt alla tjurkalvar när de var 14 dagar gamla. Det var en produkt som inte var färdig, som inte genererade någonting och det kändes inte roligt. Idag seminerar vi med 17-18 procent köttras. De senaste åren verkar det som om konsumenterna gillar svenskt kött mer och mer och det är ju positivt, säger Andreas.

Även satsningen på amkobesättningen har fallit väl ut. När kalvningarna drar igång i mitten av november, börjar man skicka färdiga djur till slakt. Då är köttrastjurarna i snitt knappt 13 månader med en slaktvikt på runt 400 kilo. Låglandstjurarna är lite äldre, i snitt ungefär 18 månader. Totalt lämnar gård­en cirka 250 slaktdjur om året.
 

Nyhems Gård lämnar omkring 250 djur till slakt varje år. – Det har blivit lite volym på det och då blir det ju ett helt annat intresse från slakterierna också, säger Andreas Nilsson. 

Duktig personal

Gården har varit lönsam ända sedan Alexandra och Andreas köpte den 2005. Andreas menar att nyckeln till god lönsamhet är att utnyttja gårdens resurser maximalt.

− Allt beror på hur man jobbar med det man har. Det har varit mycket prat om att man ska specialisera sig på en grej, men jag tycker det är bra med mer än ett ben att stå på. Vi är nog ganska bra på att använda allt vi har maximalt. Vi lämnar inget åt slumpen och försök­er följa upp allting. Vi här i Skåne är lite dåliga på det ibland. Man tar två skördar vall när man kan ta fyra eller fem. Hektarpriset är lika högt om du tar två eller fem skördar. Ska vi betala 350 000 kronor per hektar är det för mig inget alternativ att inte utnyttja det maximalt.

Var det enklare att driva ett lönsamt jordbruk när ni startade 2005?

− Nej, 2005-2006 var mjölkpriset nere på 2.50. Det skiljer 90 öre idag. Det var visserligen lägre omkostnader på kraftfoder och insatsvaror, men räntorna låg på fyra, fem procent. Det gick att få lönsamhet då också men jag vill nog ändå säga att de senaste sex, sju åren har varit riktigt bra. Sedan det vände med slaktpriserna har det blivit stor skillnad.

Ni har haft en intensiv tillväxt men är ändå noga med att utöka försiktigt. Hur går det ihop?

− Försiktiga skulle jag inte säga att vi är, men jag har alltid sagt att man inte kan investera sig till framgång om man inte har koll på den produktion man har. Har du koll på det du har, så ser jag inget problem i att utöka, men att investera sig till en bättre lönsamhet tror jag inte på. Vi följer upp produktionen månadsvis och får bra koll på statusen i besättningen och så vidare.

Är ni mer noggranna än andra?

− Nej det tror jag kanske inte, men vi gör förmodligen lite mer av något eftersom vi har lyckats ganska bra. Vi har haft tur med anställd personal som är duktig och stannar kvar. Det är en stor del i framgången. Att både jag och Alexandra själva har varit anställda kanske har betydelse, vi vet hur man vill och inte vill bli behandlad. Jag tror att det är en brist på vissa gårdar, att den anställde bara är en dräng liksom. Alla behöver bli motiverade och få ta ansvar för sina delar. Det är väldigt viktigt.

En vision som Alexandra och Andreas hade redan när de köpte Nyhems Gård var att de ska kunna sälja ett bärkraftigt företag när det blir dags att lämna gården.

− Vi har sagt att vi inte ska bli gamla här, att vi kanske vill prova något annat i livet också. Med djur kan man aldrig riktigt koppla av, säger Andreas.

Nu när kalvstallet är klart blir det troligen inga större investeringar på ett bra tag.

− Vi har en lagom produktionsplats för att få bra snurr på det, mer ska vi inte ha just nu. Det är ingen självklarhet att du tjänar mer pengar för att du har 100 hektar till eller ett stall till. Vi är fyra som jobbar här och detta är vad vi greppar över. Vi ska ha stora enheter också i det här landet men jag tror inte det är självklart att vi ska ha 1 000 kor på varje gård. Det ska finnas sådana här lite större familjejordbruk också. Det är viktigt tycker jag, säger Andreas.

 

Från vänster i bild syns stall för amkor, ungdjur respektive mjölkkor. Foto: Pär Andersson

 

Nyhems Gård

Plats: Utanför Lövestad, Sjöbo kommun, Skåne

Ägare (sedan 2005): Alexandra och Andreas Nilsson

Verksamhet: Mjölk- och köttproduktion, amkobesättning och växtodling

Areal: 300 hektar (varav 100 är arrende)

Djur: 155 årskor och köttdjur, totalt cirka 700 djur

Anställda: Två

Omsättning: Cirka 14 miljoner kronor (2019)

Aktuellt: Årets Mjölkföretagare 2020 (priset instiftades 2012 och utses av en oberoende jury på uppdrag av Växa Sverige och LRF Konsult)

 


Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 17 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste