Tänk på avståndet för att minska brandrisken

Ska du bygga nytt eller har du en äldre ladugård på gården med gamla elinstallationer? Då finns det en del att ha i åtanke när det kommer till brandskydd. Lantbrukets brandskyddskommitté ger några goda råd. 

 

Rekommendationerna för skyddsavstånd mellan lantbruks­byggnader kommer efter årsskiftet att ändras från 15 meter till 30 meter. Foto: mostphotos


I dag blir lantbruksbyggnader allt större och konsekvenserna av en brand ser helt annorlunda ut än förut. Jordbruksaktuellt har pratat med Björn Björkman på LBK, Lantbrukets Brandskyddskommitté, om vad man kan tänka på för att minska risker vid brand. 

Den absolut vanligaste brandorsaken i lantbruk i dag hamnar under kategorin okänd. Men för de orsaker man faktiskt vet om kommer elinstallationer och uppvärmningsanordningar högt upp på listan. Den vanligaste byggnaden är ofta en gammal ladugård där elinstallationerna inte kontrollerats på länge. 

– Det minsta man kan göra är att se till att man har en jordfelsbrytare. Löser den ut titt som tätt är det ofta en signal om att det är något som behöver åtgärdas. 

En vanligt förekommande miss när en ny byggnad ska upprättas är att man planerar alltför tätt och gärna vill trycka ihop byggnaderna.  

– Ju längre du kan ha byggnaderna från varandra ju bättre är det. Flera gånger har vi sett att bostadshuset som stod 15 meter bort klarade sig precis. 15 meter är väldigt nära när det börjar brinna, säger Björn som berättar att just skyddsavståndet är något som i nuläget håller på att ses över.

– Vi reviderar nu rekommendationerna för byggnadstekniskt brandskydd, de kommer att bli klara efter årsskiftet. I och med att byggnaderna blir större behövs ett längre skyddsavstånd. Nu pratar vi om 30 meter mellan byggnaderna istället för 15. 

En annan sak som ses över är de nyare material som kommer in i många ekonomibyggnader i dag. Att många träväggar ersätts med plåthallar är positivt men nya isoleringsmaterial såsom cellplast är däremot väldigt lättantändligt. 
 

Brandrisken är mindre i dagens nya byggnader än i äldre byggnader av trä men konsekvenserna och kostnaden är desto högre, menar Björn Björkman på Lantbrukets Brandskyddskommitté. 
Foto: LBK

Kan ta tid

När det kommer till försäkring vill Björn slå ett slag för att se till avbrottsförsäkringen. 

– Många har kanske en avbrottsförsäkring på ett år men räknar inte med att ett större avbrott som en brand kan ta längre tid, upp mot två år, innan man kommer igång med produktionen igen. Sen är det bra att veta rätt snabbt om jag vill fortsätta eller inte, och vill jag då bygga upp samma verksamhet eller en annan. 

Något som har blivit bättre i dag upplever Björn, är att man har en bättre samsyn mellan länsstyrelse och försäkringsbolag, och därmed lämnar samma svar till lantbrukare.

Björn tipsar om att läsa i LBK-pärmen som finns på hemsidan, framförallt om man planerar att bygga nytt. 
– Den täcker allting av brandskydd och är även en ledstjärna för både konsultledet, myndigheter och försäkringsbolagen. Så följer man checklistorna i den så gör man inte fel. Foto: LBK

Variation över året

Enligt Björn är antalet bränder inom lantbruk förhållandevis konstant, men att det finns en variation över året. Den här tiden på året sker de främsta bränderna i torkanläggningar. 

– Många torkanläggningar brann under 2018 och där misstänkte vi att då även nätterna var varma kyldes inte spannmålen av tillräckligt och det skedde en självantändning. 

Därutöver innebär skördetid ofta brandrisk i både skördetröskor och balmaskiner. 

– Enligt Länsförsäkringar är det drygt två traktorer per dag som brinner, men då är det alltifrån instrumentpanel till hela traktorn. Och beroende på vart maskinen står blir konsekvenserna väldigt olika. 

Ett säkerhetstänk

Det är även vid skördetid som medvetenheten och risktänket är som störst. Många lantbrukare är väl förberedda med antingen gödseltunnor eller annat vatten tillgängligt. 

– Däremot är det inget man tänker på dagligen. Det är ofta en sådan sak man gör när man har tid, men tiden kanske inte kommer, säger Björn och fortsätter:

– Vi rekommenderar att man någon gång per år ser över sin verksamhet, var i mina byggnader det kan börja brinna, var kan det bli varmt och hur jag kan förhindra det hela. Vart och hur kan jag utrymma djuren. I dag handlar det snarare om 400 djur mot det som förr kanske var 40 djur. 

Och samtidigt som djuren blivit fler har ofta antalet personer som finns tillgängliga på gården blivit färre. En annan sak som Björn poängterar är bra att tänka på vid en eventuell utrymning är den förändring som skett inom räddningstjänsten. 

– Förut så hade vi mer av en deltidsbrandkår som var betydligt närmare och ofta fler personer med djurvana. I dag kommer ofta stadsbrandkåren som är vana att släcka en lägenhet- eller villabrand och utan vana att komma till en brand där det kan springa rädda kor eller grisar på gården.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 18 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste