Biogödsel från framtidens fiskodlingar

Landbaserade fiskodlingar som både levererar fisk och hållbar biogödsel till jordbruket. Det är tanken med ett forskningsprojekt där en helt ny vattenreningsteknik nu testas.  

 

Ingående och utgående vatten från försöken som gjorts med vattenreningstekniken.  De inledande försöken syftar till att lägga grunden för ett större projekt under 2021. Foto: Axolots Solutions


I ett forskningsprojekt drivet av SLU och Sweco ska ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester från det kassodlingsbaserade vattenbruket tas fram. Tanken är att minska miljöbelastningen och samtidigt nyttogöra näringen inom växtodlingen. En pusselbit fattas och det är där Axolots solutions kommit in med en speciell typ av anordning. 

Det handlar om en ny teknik för att kunna rena vatten och separera fosfor till en fast form från fiskodlingar. Martin Ragnar som är vd för Axolots Solutions berättar att de första försöken av reningstekniken gjordes i augusti och det som fungerade i teorin visade sig även vara lovande i praktiken. 

– Resultaten av våra inledande försök pekar på att vår reningsteknik kan komma att bli ett viktigt sätt att möjliggöra större kass­odlingar av fisk, samtidigt som dessa får en andra produkt att erbjuda marknaden i form av ett naturgödsel.

Processen är särskilt intressant då den både kan hantera det partikulära och det lösta fosforet, menar Martin Ragnar, vd på Axolots Solutions.
– Det kan bli väldigt bra. Fosforborttagningen utav det här är synnerligen effektiv. Får vi helhetssystemet att fungera så kan jag inte se annat att det vatten som går tillbaks blir väldigt rent och resultatet kan möjliggöra en expansion av kassodlingar. Foto: Axolots Solutions

En bristvara

Trots att Martin är noga med att poängtera att projektet är i ett tidigt utvecklingsstadium kan betydelsen av sommarens resultat ändå ses i ett större perspektiv. 

– Fosfor är en bristvara globalt och som till stor del bryts i Nordafrika i gruvor som är på upphällningen. Därför behöver vi sluta kretsloppet av fosfor på massa olika sätt. Kan vi då rena vattnet från fiskodlingarna så kan vi dels få renare vatten som recirkulerar och dels en biogödning, vilket är väldigt intressant.  

Homogen rening

Försöken har gjorts vid Vattudalens fisk i Ströms Vattudal, Jämtland, där odling bedrivs av regnbåge och röding. I forskningsprojektet har en tratt byggts under fiskodlingskassen som suger upp avföring och foderrester in till land. Vattnet renas sedan med hjälp av reningstekniken så att rent vatten går tillbaka till sjön medan de lösta näringsämnena avskiljs i en flock. 

– Formen blir tämligen fast och lämpar sig för att ytterligare avvattna för att kunna tillverka någon typ av pellets till biogödning.

Processen är elektro­kemisk och bygger på principen elektrokoagulation. Till skillnad från ett filter så är det koagulanter av järn eller aluminium som frisätts på elektrokemisk väg och som tillför en rening av fosfor på ett både effektivt och homogent sätt, förklarar Martin. 

– Fler kassodlingar skulle därmed kunna etableras på fler ställen eller expandera på befintligt ställe. Och då inte bara bli leverantör av fisk i framtiden utan även av naturgödsel på sikt.

Hur skiljer sig den här tekniken från andra reningstekniker?

– Om man bara kör ett filter vilket jag tror att man ofta gör, då missar man en hel del av de näringsämnen som finns i vattnet. Möjligheten att recirkulera ett sådant vatten blir sämre än vad det blir i det här fallet. 

– Sen är den andra aspekten att om man nöjer sig med ett filter eller andra möjliga reningstekniker så får man ofta en ganska hög vattenhalt i det som kommer ut. Därmed har man en viss utmaning i att konvertera det och göra det i en form som är transporterbar på ett ekonomiskt sätt över större områden. 

Vad skulle du säga att tekniken har för betydelse för branschen?  

– I nuläget så har vi en väldigt begränsad fiskodling i Sverige samtidigt så är det många aktörer som hyser planer på det här området. Och det har bara senaste året lanserats flera jätteprojekt kring odlingar som visar på att frågan är aktuell. Det intressanta här är ju att man kan minska investeringsbarriären genom detta. 

Framtidsfråga

Och kanske är det en än mer relevant fråga i dag, menar Martin, inte bara på grund av fosfor som bristvara globalt utan även i en fråga av självförsörjning. 

– I den mån vi kommer förlita oss på fosfor till konstgödsel så är det i dag från källor som är på väg att tömmas och något som vi behöver importera. Så det här är ett sätt att minska det beroendet för framtiden och det är ju intressant i tider av pandemier och stängda gränser på många olika sätt. 

Vad sker nu framöver?

- Nu är det lite vintervila i det hela och sen så ska vi gemensamt med de andra aktörerna söka mer medel för att göra långtidstester under nästa sommar. 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 19 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste