Sätt ner foten, börja förhandla

Krönika: Lönsamhet är ett hett ämne inom branschen och något det arbetas hårt med att förbättra. Men hur ska vi kunna lösa problemet med dålig lönsamhet utan att sätta ner foten och steppa upp?

 



Jag anser att vi som bedriver lantbruk måste jobba mer professionellt och lära av de som kan om vi ska få lönsamhet. En lantbrukare och entreprenör ska ha en bred kompetens, men vi kan inte förväntas vara experter på allt. Här krävs utbildning, vilja, mod, mer förhandling och stolthet för våra produkter.

Jag ställer mig frågan om vi lantbrukare verkligen är bäst på att förhandla, och kan snabbt konstatera att vi måste bli bättre. Vikten av att ha en bra förhandlingsteknik kan spara många kronor och således påverka lönsamheten. Det finns flera bra knep att använda och ett av dem kommer från Torsten Jansson i en intervju med förhandlingspodden: ”Förhandla alltid dagen före julafton”, där Jansson menar att om andra parten är i en pressad situation och vill avsluta förhandlingen snabbt kan det var till ens egen fördel.

Med tanke på ekonomiska omsättningen på dagens lantbruk tycker jag det är en väldigt väsentlig fråga vilket pris vi sätter på våra produkter till kund, och vad vi faktiskt kan ta med tanke på alla mervärden som våra svenska livsmedel har. Här måste vi bli bättre på hur vi kommunicerar och marknadsför våra produkter för kunderna. 

”Syns det inte, finns det inte” är ett citat jag ofta brukar tänka på och likadant tänker jag med alla mervärden som svenska livsmedel ger. Hur många som inte är lantbrukare vet till exempel att tack vare köttet och mjölken kan vi göra fossilfritt drivmedel till bilarna i form av biogas? Eller att svensk nötköttsproduktion har 70 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med världssnittet. Dessa mervärden måste vi kommunicera oftare och effektivare i våra förhandlingar. Vi måste göra mervärdena tydliga och synliga för våra konsumenter. Om ett budskap ska slå igenom i dagens sociala medier fungerar det inte med en långfilm som förklarar mervärdena, utan budskapet ska vara så tydligt att det skapar intresse hos konsumenten på några sekunder. I en utbildning av LRF lärde jag mig att de tre första sekund­erna i en film är avgörande om tittaren ska kolla på filmen eller scrolla vidare. Många bra knep finns det, vi i branschen måste bara lära oss dem och dela med oss av dem. Det finns gott om utbildningar i dessa ämnen. Kunskap är lätt att bära men utan den kan det bli dyrt.

Har du bara en tillräckligt attraktiv produkt finns det oftast flera alternativ att få betalt för den. Ta till exempel havren som kan bli allt från gryn och hästfoder till en måltidsdryck. Med hjälp av ny teknik, innovationer plus vilja och mod från oss lantbrukare kommer det garanterat att finnas flera sätt att få ut våra produkter till konsumenterna i framtiden, kanske i en helt annan bransch. Vem kunde tänka sig för 20 år sedan att trä kunde bli kläder och ersättare till plast?

Vi måste tro på det vi gör. För tror inte vi på det är det omöjligt att få någon annan att tro på det, och ännu mindre vilja betala för det. Vi måste sätta ner foten och börja förhandla för en bättre lönsamhet. Vi kan om vi vill, tillsammans.

 

Filip Axelsson
Lantmästarstudent

Artikeln publicerades onsdag den 21 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera