Ökade klimat- och miljöambitioner i nya CAP

Efter flera års förhandlingar om nästa gemensamma jordbrukspolitik nåddes i natt en överenskommelse mellan EU:s jordbruksministrar. Ett viktigt steg mot en grönare jordbrukspolitik menar Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson är positiv till den överenskommelse om nästa CAP som EU:s jordbruksministrar kom fram till under nattens förhandlingar. Foto: Isabella Odmark

– Vi ökar klimat och miljöambitionerna med den här kompromissen, och det var ett väldigt viktigt utgångsvärde för Sverige, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson, till Jordbruksaktuellt.  

Klimat och miljö var prioriterade frågor från Sveriges sida, och man har drivit på för att få till en öronmärkning av pengar i pelare ett.

– Som det är i dag har det bara funnits klimat- och miljökrav i pelare två. Vill man öka ambitionsnivån för EU som helhet är det viktigt att man har klimat- och miljömål samt höga ambitioner på det området i båda pelarna. Vissa länder har stora delar av sin jordbrukspolitik i pelare ett.

”Alla har fått ge och ta”

I Luxemburg förhandlade jordbruksministrar från 27 EU-länder i närmare två dygn i början på veckan innan man kom fram till en överenskommelse.

– Alla har fått ge och ta. För Sveriges del så tycker jag det är en väldigt bra kompromiss som ligger på bordet, som omhändertar merparten och framförallt de viktigaste av våra prioriteringar; klimat och miljö, regelförenkling, flexibilitet, för att nämna tre.

Jennie Nilsson säger att man däremot hade velat se mer inom djurvälfärdsområdet.

– Bland annat att man ska kunna betala/kompensera för att man som land går före på djurvälfärdsområdet. Även att man till exempel ska kunna ersätta för åtgärder som beslutas enligt nationell lagstiftning och som går utöver det som EU säger. Där nådde vi inte hela vägen fram.

Sverige har även haft som ingångspunkt att man ville se en tydligare marknadsorientering, med minskade eller utfasade kopplade stöd.

– Här var trycket jättestort på det motsatta från väldigt många andra länder. Den kompromiss som blev, som egentligen innebär att det blev oförändrat med ett undantag, är en rimlig kompromiss.

20 procent till eco schemes

EU:s jordbruksministrar enades om att 20 procent av inkomststöden ska öronmärkas för miljöåtgärder, så kallade eco schemes.

Sverige ligger långt fram i miljöarbetet. Kommer vi ha nytta av och kunna väva in det arbete vi gör i exempelvis eco schemes eller kommer det bli ytterligare åtgärder?

– Jag tänker att det kommer bli både och. Men jag tycker också det är väldigt viktigt att man kan tillgodogöra sig det arbete som man gör. Sverige har en stor andel av vår jordbrukspolitik i pelare två, och har kvalitativa miljö- och klimatåtgärder sedan tidigare. Det vill vi såklart kunna fortsätta med, och tillgodoräkna oss av, säger Jennie Nilsson och fortsätter:

– Jag tycker inte bara man kan tala om en nivå, alltså en procentsats, utan man måste tala om och säkerställa att det är kvalitativa åtgärder som leder till bästa möjliga klimat- och miljönytta och minsta möjliga administration och krångel. Det är så du får lantbruket att vilja vara en del av det här systemen, och därmed bidrar till att vi ställer om till ett grönare jordbruk. 

Jennie Nilsson menar att den struktur som blev, med öronmärkning av 20 procent till eco schemes, samt möjligheter att flytta pengar mellan olika eco schemes samt mellan pelare ett och två är fördelaktig.

– Det möjliggör exempelvis att man kan hålla en stödnivå som man lovat ett lantbruk för en viss åtgärd eller annat. Så det var jättebra, och för mig är detta väldigt viktigt.

Förenkling och flexibilitet

I överenskommelsen ingår även nya grundvillkor för miljö och klimat, där bland annat nuvarande tvärvillkor kommer gå in, och som blir obligatoriska för lantbrukarna. Detta ska enligt landsbygdsministern leda till en förenkling för lantbrukarna. I förslaget ingår även att till nästa CAP kommer varje medlemsland få utforma en egen nationell strategisk plan, som ska möjliggöra att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. 

Hur ser du att överenskommelsen överensstämmer med Sveriges livsmedelsstrategi?

– Jag tycker den stämmer väldigt bra överens, och det blir väldigt bra. Inte minst för att den här nya strukturen gör att vi bättre kommer kunna utforma hur vi använder CAP:en, för att understödja vår egen politik på det här området. Det kommer bli enklare för både bonden och för oss som nation att göra prioriteringar och säkerställa att vi använder pengarna på det smartaste sättet, både för att öka vår konkurrenskraft och att bidra till exempelvis klimat- och miljö.

Är det de nationella strategiska planerna du syftar på då?

– Ja exakt. Här är det flera saker kvar att göra. Nu ska man ha trepartssamtal mellan Rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen. När det är klart ska varje medlemsland ta fram strategiska planer. Ett arbete som är påbörjat men vi kan inte slutföra det fören förhandlingarna är färdiga. Men det här är ett förslag som innebär att vår strategiska plan kommer kunna synka och anpassas bättre efter våra nationella förutsättningar.

Vad händer nu?

Foto: Thinkstock

Diskussionerna om nästa CAP - som ska gälla mellan 2023 till 2027 - pågår även i Europaparlamentet. När både Rådet och Europaparlamentet hållit sina omröstningar kan slutförhandlingarna, så kallade trialogerna, inledas. Trialogerna förväntas pågå under några månader innan ett formellt beslut om CAP:s regelverk kan tas. 

Den CAP-period som pågår nu gäller fram till årsskiftet, och därefter skulle nästa period av CAP ha trätt i kraft. På grund av förseningar i förhandlingarn kommer det nu bli en övergångsperiod på två år (2021-2022), fram tills att nästa CAP ska träda i kraft år 2023. 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 21 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera