Hur påverkas grisar av probiotika?
Kan små men inflytelserika mikrober bidra till ökad hälsa, stresstålighet och produktivitet hos smågrisar? Det vill forskare vid SLU ta reda på via ett pågående projekt.
Mag-tarmkanalen hos både människor och djur innehåller en enorm mängd mikroorganismer av olika slag. Exakt hur sammansättningen av mikroberna ser ut varierar mellan individer, men en sak som är säker är att de påverkar oss i hög utsträckning.
– Vi vet från tidigare forskning att floran av mikrober i mag-tarmkanalen är väldigt viktig för kroppens homeostatiska processer, för en normal utveckling och för hur pass väl djur kan hantera stress senare i livet. Det påverkar djurens beteende och hälsa. En stor del av tidigare forskning har gjorts på gnagare, men floran i tarmen är ett intressant ämne för alla levande varelser, säger SLU-forskaren Else Verbeek, som just nu forskar kring mag-tarmflorans inverkan på grisar.
Relativt få mikrober i miljön
Grisar föds vanligen upp i en förhållandevis ren miljö inomhus, ofta med en ganska konstant foderstat från dag till dag och begränsade möjligheter att böka i jord. Därmed exponeras de inte för samma mängd mikroorganismer som de skulle gjort om de levde fritt.
– Syftet är att skydda grisarna från sjukdomsframkallande mikroorganismer, det är givetvis bra, men kanske är det så att grisarna även missar att få del av mikroorganismer som vore fördelaktiga för dem? Hos just grisar vet vi väldigt lite om det här. Frågan är; om grisarnas mag-tarmflora inte är väl balanserad – vad är konsekvenserna av det för deras hälsa, produktivitet och välfärd?
Man vet sedan tidigare att mag-tarmfloran kan påverkas genom att tillföra nyttiga mikroorganismer, probiotika. Else och hennes kollegor ville därför testa om det går att gynna grisarna genom att ge dem probiotika tidigt i livet.
Försök på Lövsta
Projektet, består av två olika försök; ett på SLU:s försöksgård Lövsta och ett i en kommersiell besättning.
Försöket på Lövsta finansierades huvudsakligen av Formas samt delvis av Stiftelsen Lantbruksforskning. Mikrobiologen Johan Dicksved leder arbetet. I försöket ingick sju kullar, där halva kullen fick probiotika bestående av laktobaciller, och halva kullen fick placebo. Preparaten gavs i munnen tre gånger i veckan mellan tre dagars ålder och avvänjning vid 35 dagar. Grisarna följdes till de var 70 dagar gamla.
Analys av resultaten från Lövsta pågår. Bland annat ska mag-tarmfloran hos smågrisarna kartläggas och ett antal fysiologiska parametrar studeras, exempelvis ur stress- och välfärdsperspektiv. Dessutom studeras vävnadsprov från tarm och hjärna, då man vet att det finns en koppling mellan de båda organen.
– Dataanalyserna pågår. Det vi kan säga hittills är att vi inte ser någon skillnad i tillväxt mellan de båda grupperna. Vi förväntar oss inte heller se någon större skillnad i mag-tarmflorans uppsättning, men det behöver inte betyda att det inte finns någon poäng med att ge probiotika. Probiotikan kan påverka djuret utan att påverka mag-tarmfloran särskilt mycket, för de är väldigt aktiva små organismer som utsöndrar verksamma ämnen som fungerar som signalsubstanser. De kan även inverka via vagusnerven, förklarar Else.
Lönsamt arbete
I försöket på den kommersiella gården, som finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning, ingick 700 smågrisar. Syftet var att utvärdera olika metoder för tilldelning av probiotika, för att om möjligt hitta en metod som fungerar i praktiken och som inte innebär för mycket arbete. Fem olika tilldelningssätt har testats och jämförts mot en kontrollgrupp som inte fick probiotika alls.
– Grisarna i de grupper där smågrisarna fått probiotikan direkt (grupp 1, 2, 3 och 4, se faktaruta, reds. anm.) var tio procent tyngre vid 70 dagars ålder. Foderintaget påverkades däremot inte, vilket kan indikera bättre fodereffektivitet, säger Else, och tillägger att skillnaderna mellan grupperna var större vid 70 dagars ålder än vid 35.
Efterkalkyler visar att förtjänsten av den ökade tillväxten vägde upp kostnaden för både preparat och merarbete, för även om leden där smågrisarna fått probiotika direkt var de mest arbetskrävande, så var det ekonomiska nettot ändå bättre i just de grupperna.
– Det här arbetet är bara en början, men beräkningarna indikerar att det kan finnas ekonomiska incitament att ge probiotika.
Mer forskning behövs
Även om Else inte vill dra för stora växlar av resultaten förrän de är helt färdiga, så utesluter hon inte att probiotika kan vara en användbar pusselbit inför kommande förbud mot zinkfoder.
– Det är möjligt, som komplement till andra insatser. Men det kräver mycket mer forskning. Vi kunde inte dra några slutsatser kring diarréförekomst i det här försöket. Kanske finns det andra stammar som lämpar sig bättre just när det gäller att motverka diarré, funderar hon och poängterar att effekten av probiotikan kan variera stort mellan vilka stammar av mikrober som ingår och att produkten som använts i det här försöket traditionellt används inom humanmedicin i syfte att påverka beteende.
Probiotika
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världshälsoorganisationen (WHO) definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som när de administreras i adekvata mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt”.
Källa: Wikipedia
Fem olika metoder för tilldelning av probiotika till smågrisar i gårdsförsök
- Probiotika-spray på suggans juver fem dagar i veckan mellan födsel och avvänjning. På så vis fick smågrisarna i sig preparatet samtidigt som de diade.
- Oralt till smågrisana i en lite större dos i samband med födseln samt vid kastrering/järninjektion.
- Inblandning i torv som grisarna fick fem dagar i veckan fram till avvänjning.
- Inblandning i torv som grisarna fick fem dagar i veckan fram till två veckor efter avvänjning.
- Probiotika i munnen till suggan fem dagar i veckan under digivningen.
- Kontrollgrupp, fick ingen probiotika.