”Biokol är en del av lösningen”

I ett nytt klimatprojekt ska certifiering för lokala kolsänkor framställas. Bakom projektet står Hushållningssällskapet Sjuhärad. Projektet är ett treårigt projekt inom Europeiska Innovationspartnerskapet, och utförs i samarbete med bland andra ZeroMission, Mälardalens Högskola, Hjelmsäter gård och HS Certifiering. 

– Det vi ska göra är en certifieringsstandard för kol­sänkor med biokol. En sådan behövs för att skapa trovärdighet på en ny marknad. Både säljare och köpare ska veta vad det är dem handlar med, säger Cecilia Hermansson, projektledare Hushållningssällskapet Sjuhärad.

I juni fick de besked om att de får finansiering på 5,6 miljoner kronor till projektet. I slutet av sommaren satte de igång arbetet med att utveckla standarden. 

Tanken är att kolsänkorna ska fungera som en typ av klimatkompensation. Kolsänkor med biokol är en klimatåtgärd som är aktiv under en längre tid än vad vanlig klimatkompensation med till exempel trädplanteringar brukar vara. Cecilia berättar att kolet fortsätter att vara en kolsänka i 1 000-tals år. 
 

Dyrt för gårdarna

I framtiden ska ett företag som vill klimatkompensera, kunna köpa en del i en certifierad kolsänka som finns på en gård. När detta görs får bonden i sin tur betalt för att de har spridit biokol på sin mark. 

– I dag är biokol ­alldeles för dyrt för att använda på ett vanligt lantbruk. Det är därför man behöver få till det här. Det blir både klimatnytta och samhällsnytta genom att skapa kolsänkorna. Och då är det inte mer än rättvist att lantbrukaren också ska få betalt för det. 

Organiskt material

Biokol tillverkas genom en process som heter pyrolys. Det är en förbränningsprocess med lite syre, där materialet förkolnas, likt i en gammaldags kolmila. Biokolet kan se olika ut beroende på vilket rå­material man använder. Allt som är organiskt, det vill säga innehåller kol, kan användas. Så som skogsråvara, grot men även slam, avrens och halm.

– Hela grejen med biokol är att det ska bidra till en mer hållbar värld. Och då ska såklart råvarorna vara hållbara. Så ofta handlar det om restprodukter, säger Cecilia. 

Det finns flera olika varianter på hur man bäst sprider ut biokolet på jordbruksmarken. 

– En del använder det torrt, och kör ner det med såmaskinen, om bio­kolet är i små fraktioner. Man kan också blanda det ihop med gödsel och sprida det med gödselspridaren. Då får man också fördelen att man har laddat biokolet. För kolet i sig innehåller ingen näring eller vatten. Utan den är som en torr tvättsvamp, med många hålrum som man kan fylla. 

Laddning av biokol

En praktisk del i forskningsprojektet är ett samarbete med Oskar Modin på Chalmers, som just nu gör försök i labb, för att ta reda på hur länge biokolet behöver laddas i gödsel innan det kan spridas på fälten. 

– Just nu är det vetenskapligt, då allt görs i laboratorium. Men det kommer att bli ett praktiskt utnyttjande av resultaten efteråt, säger Cecilia. 

Den här första delen av projektet beräknas vara klar till tidig vår 2021. Lagom till vårbruket 2022 kommer det sedan att ordnas en demonstrationsdag i fält. Där ska man visa hur det går till att ladda kolet och hur man gör för att sprida ut det med olika typer av maskiner. 

Vattenhållande förmåga

Fördelar som Cecilia ser med biokol är att man har sett att växtproduktionen kan öka. Dock inte lika mycket här som i länder med magra jordar. Biokolet håller kvar näringen på åkern och minskar risk för utlakning. Dessutom är det bra vid extremväder, så som 2018-års torka eftersom det fungerar som en vattenreserv. 

– Edvard Hamilton på Hjelmsäters Egendom såg en skördeskillnad på upp till 25 procent mellan marker där han spridit kol jämfört med där han inte spridit kol 2018. Detta tack vare att biokolet har en bra vattenhållande förmåga.  

Vad tror du om framtiden för biokol?

– Biokolsmarknaden växer explosionsartat. Det är fler och fler som producerar kol. Både i liten skala på gårdsanläggningar men också bland stora aktörer. Ju fler som producerar biokol desto mer kol finns det på marknaden och desto billigare blir det för lantbrukarna att köpa in det. Så jag ser väldigt positivt på framtiden. 

– Det finns inte en enkel lösning på hållbarhets­problematiken och klimatfrågan. Det finns inte en gyllene väg, men biokol är en del av lösningen. En väldigt välbehövlig del av lösningen, säger Cecilia.