Viktigt med kunskap om äganderätten
År 2017 startade KSLA ett nytt projekt med syftet att öka kunskapen om den privata äganderätten och dess betydelse för att främja de areella näringarna till samhällets nytta. Projektet är nu klart och resultaten finns samlade i rapporten Äganderätten och de gröna näringarna.
Resultaten presenterades på ett digitalt seminarium i början på november. Bland de 350 anmälda deltagarna fanns markägare, anställda på myndigheter, departement och universitet, representanter från organisationer, politiker, jurister och media.
– Det är ett kunskapsprojekt, och den första kunskapen är egentligen att äganderätten har så mycket innehåll. Det handlar om att kunna bestämma över sin egendom, om rätten att bruka och teckna avtal och rätten till ersättning vid inskränkning i äganderätten. Det handlar också om säkerhet, med rättssäker hantering och förutsägbara regelverk, inleder Marianne Eriksson, ledamot i KSLA och projektledare för projektet.
Ägarrättens betydelse
Dagens program är baserat på de olika delarna i rapporten. Det handlar bland annat om äganderättens historiska utveckling sedan början på 1800-talet, förändringar mellan åren 1980–2010 samt lagstiftning och myndighetsutövning.
– Vi kommer även in på äganderättens betydelse för den enskilda ägaren, för bygden, för de gröna näringarna och samhället som sådant, säger Marianne.
Problemområden
Trots att det är ett kunskapsprojekt, och att skriften framförallt handlar om vad äganderätten innebär och betyder, så var det enligt Marianne oundvikligt att även ta upp de problemområden som man fann.
Det första är att jord- och skogsbrukarens bestämmanderätt behöver stärkas.
– Den är stark på pappret kanske men har naggats i kanten i praktiken, säger Marianne.
– Rätten att avverka när pengar behövs är central, osäkerhet kring det här skadar viljan och möjligheten att investera, säger Jonas Jacobsson, skoglig doktor och ledamot i KSLA.
Enligt KSLA har det även skett en förflyttning i ansvarsfördelningen, från politiken till myndigheter och från myndigheter till domstolar.
– De övergripande avvägningarna, målsättningarna, prioriteringarna, de måste politikerna ta ansvar för, säger Marianne.
EU:s inflytande
Ett annat område, som också tar upp stor del av den efterföljande diskussionen, är det ökande inflytandet från EU.
– Vi är medlemmar i EU och vi är en del av den stora världen, så såklart ska det även tillämpas i Sverige. Men vi tycker oss se att Sverige behöver ligga på mer i ett tidigt stadium, så att man får till regelverk som passar även de svenska förhållandena. När vi väl får hem de här regelverken är det viktigt att de anpassas till svenska förhållanden, säger Marianne.
Andra problemområden där KSLA menar att det krävs jobb är miljöbalkens tillämpning och pågående markanvändning, samt att det behövs en miljöpolitik med respekt för äganderätten. Även hur lagstiftningen tillämpas i den praktiska myndighetsutövningen, och att besluten behöver vara densamma oavsett handläggare.
– Det är här lagstiftningen tillämpas, det är viktigt att det i personalutbildningen ingår äganderättens innebörd, förvaltningsrätten och tjänstemannarollen, säger Marianne,
– Myndigheternas roll är betydelsefull för hur äganderätten ska uppfattas och vilken innebörd den har. Det är myndigheterna och deras föreskrifter som påverkar äganderätten i sak. Myndigheterna är ju våra regelgivar och rättstillämpare, säger Karin Åhman, universitetslektor i statsrätt vid Stockholms universitet.
Tillämpning och viltet
Som avslutning tar Gunnar Wetterberg, historiker, diplomat, författare och samhällsdebattör, vid och lyfter några slutsatser som han tycker behöver lyftas. Bland annat är det hur lagstiftningen ska tillämpas i Sveriges avlånga land samt viltets betydelse för markägaren.
– Att ingen äger viltet, och ingen kan ställas till ansvar för viltet. Det är ett nyttigt påpekande, som borde bli förebild för fortsatt arbete, säger han och avslutar:
– Det sista och viktigaste är att vi måste informera mycket mer i EU om det nordiska skogsbruket. Vi ska försvara vad vi har, men det är ännu viktigare att förklara varför.
Hela skriften hittas på KSLA:s hemsida.
