Dags för slutförhandlingar om nästa CAP

Det är mycket som händer gällande EU:s gemensamma jordbrukspolitik just nu. Efter drygt två års förhandlingar har både Rådet och EU-parlamentet enats om sina positioner inför kommande period, vilket innebär att slutförhandlingarna med EU-kommissionen om reformen som ska träda i kraft år 2023 kan inledas. 

 

Både Rådet och EU-parlamentet har beslutat om sina ståndpunkter inför kommande period av CAP. Detta innebär att slutförhandlingarna, även kallat trialoger eller trepartssamtal, mellan Rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen nu ska inledas. Foto: Mostphotos


– Vi ser positivt på att man har kommit framåt i processen, det är väldigt försenat så det är hög tid att de kommer överens. Såklart finns det delar som vi inte är så nöjda med, men vi är ändå väldigt glada att de har kommit framåt. Nu tar tria­logerna vid och förhoppningsvis kan man nå en slutlig överenskommelse om regelverket runt årsskiftet, säger Sofia Björnsson, expert i jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling på LRF.
 

– Det är framförallt det att förgröningsstöden bakas in i grundvillkoren och att man inför eco-schemes, ettåriga miljöersättningar, som är den stora nyheten med den nya gröna arkitekturen i nästa CAP, säger Sofia Björnsson, expert i jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling på LRF. Foto: Andrea Sjögren Karlsson

Ny Grön arkitektur

Sofia berättar att nästa CAP kommer att få en uppdaterad struktur, en ny grön arkitektur som det kallas. Det innebär två större förändringar, den första är att dagens tvärvillkor kommer bakas ihop med förgröningsstödet som tillsammans ska utgöra nya förstärkta grundvillkor och som kommer vara obliga­toriska för lantbrukare för att få fullt stöd i CAP.

– Det är de man på Bryssel-språk kallar ”The new enhanced conditionality”. Men det är ganska mycket som kan komma och förändras i de här grundvillkoren under slutförhandlingarna.

Därutöver, som ett nästa steg, införs så kallade ”eco-schemes”, vilket är helt nya ettåriga miljö- och klimatersättningar. 

– Grundidén är att de ska vara obligatoriska för medlemsländerna att införa, men frivilliga för lantbrukarna att ta del av.

Vad som skulle kunna ingå i eco-schemes är ännu inte klart. 

– Man skulle kunna tänka sig olika åtgärder för biologisk mångfald, klimat och vatten. Till exempel gödsel­analyser, reducerad bearbetning eller andra åtgärder som förbättrar mullhalten. Det är svårt att vara med konkret än så just nu, men vi håller på och tittar på frågan inom LRF.

Sista och ”översta steget” i strukturen är de femåriga miljöersättningarna som redan finns i dag. 

Nationell strategisk plan

Till nästa period ska alla medlemsländer även utforma en egen nationell strategisk CAP-plan, som ska ge medlemsländerna ökad flexibilitet och möjlighet att rikta insatser i både pelare ett och pelare två där det behövs i det enskilda landet. Det är Näringsdepartementet och Jordbruksverket som arbetar med att ta fram Sveriges strategiska plan, som sedan ska godkännas av EU-kommissionen. 

– Det är lite tidigt att sia om hur flexibelt det faktiskt är, men det är inte så att Sverige kan göra riktigt som man vill.

Andra förändringar som ligger på förslag är att det kommer finnas möjlighet för medlemsländerna att ta bort stödrätterna, vilket enligt Sofia skulle innebära en förenkling för de flesta företagare. Vad gäller de olika stöden är det för tidigt i processen att säga hur de kommer utformas. 

Positionerna skiljer sig

Sofia berättar att det är vissa skillnader mellan Rådet och EU-parlamentets ståndpunkter inför slutförhandlingarna, bland annat vad gäller hur stor del av direktstöden i pelare ett som ska öronmärkas till eco-schemes.

– Jordbruksministrarna vill att det ska öronmärkas 20 procent av budgeten, medan parlamentet vill att det ska öronmärkas 30 procent. Det kommer säkert bli en omfattande diskussion i slutförhandlingarna.

Hur miljö- och klimatåtgärder över lag ska tas om hand och vilka grundvillkor som sätts upp för att få ta del av CAP är andra punkter som Sofia tror kommer leda till stora diskussioner.

Hon bedömer även att det är utfallen i dessa delar som kommer innebära de största förändringarna för svenska lantbruksföretagare.

– Det är där de största regelförändringarna blir. Eco-schemes är ett helt nytt element och lika så vissa av de nya grundvillkoren. Det blir såklart en omställning. Det blir också ett stort arbete för myndigheterna och oss på LRF att se till att reglerna på nationell nivå, i de strategiska planerna, utformas på ett bra sätt så att det går i linje med den nationella livsmedelsstrategin. Så vi inte äventyrar den svenska produktionen, men samtidigt kan jobba för en hållbar miljö.

Övergångsperioden

Nästa CAP-period skulle egentligen trätt i kraft 2021, men på grund av de utdragna förhandlingarna kommer det först bli en tvåårig övergångsperiod under åren 2021 och 2022. 

– För gårdsstödet och de andra direktersättningarna i pelare ett kommer nuvarande regler att fortsätta gälla även under övergångsåren.

Men trots att det bara är ett par månader kvar till 2021 är det i skrivande stund inte riktigt klart vad som kommer gälla under denna period för landsbygdsprogrammet, pelare två. Sofia berättar att regeringen har beslutat om budgeten för landsbygdsprogrammet för de åren, men då EU:s regelverk för dessa år inte är färd­igt håller regeringskansliet fortfarande på och bereder frågan om hur pengarna ska fördelas.

– Många länsstyrelser har slut på pengar till exempelvis investeringsstöd. Beskedet var att budgeten skulle kunna hållas mer eller mindre intakt, så min gissning att det kommer pengar för investeringsstöd men frågan är till vad och hur mycket, säger hon och avslutar:

– Min gissning är att det man satsar pengar på i övergångsperioden kan ge någon form av fingervisning om hur Näringsdepartementet kommer resonera för åren 2023 och framåt.

 

Vad har hänt och vad händer nu?

  • I juni 2018 presenterade EU-kommissionen sitt förslag på hur nästa period av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) skulle utformas. 
  • Därefter påbörjades förhandlingar i Rådet och EU-parlamentet, som pågick fram till slutet på oktober i år då båda parterna enades om sina respektive ståndpunkter. 
  • Därefter inleddes slutförhandlingarna, även kallade trialogerna, mellan Rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet, som förväntas pågå några månader innan en slutgiltig överenskommelse kommer. 
  • Nästa CAP-period skulle egentligen trätt i kraft 2021, men på grund av att förhandlingarna i Rådet och EU-parlamentet dragit ut på tiden kommer det bli en övergångsperiod under åren 2021 och 2022. 
  • År 2023 blir i stället startskottet för nästa period, som kommer pågå fram till och med 2027.  

 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 13 november 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera