Samarbete över gränser sätter ullen på kartan

För första gången har Baltic Wool Conference gått av stapeln under två dagar på Gotland. ” Det kommer börja röra på sig i den här näringen”, säger Lotta Löwhagen Lundberg, projektledare på Hushållningssällskapet Gotland. 

 

Lotta Löwhagen Lundberg, projektledare på Hushållningssällskapet Gotland, menar att vi behöver vidga synen på ull och med tio års yrkeserfarenhet från träindustrin så kan hon se paralleller. 
– Alla vet att det är skillnad mellan gran-, tall och lövfibrer och att en del passar till pappersmassa och en del passar till kläder. Precis samma sak är det med ullen. Det är hållbara och förnybara fibrer för en materialindustri. Ullen är ett ingenjörsmässigt tekniskt material med olika egenskaper som vi kan använda som råvara till textiler, förpackningar, isoleringsmaterial, gödsel med mera.  Foto: Privat


I början av oktober hade den internationella ullkonferensen premiär på Gotland. Med 85 representanter från åtta länder samlades hela värdekedjan med ull som råvara för att diskutera ullnäringens framtid och möjliga samarbeten runt Östersjön.

– Det behöver verkligen bli fart på den här näringen och konferensen är en slags manifestation att det finns ett stort intresse att faktiskt lyfta ullindustrin, säger Lotta Löwhagen Lundberg. 

Trots att konferensen på grund av corona fick arrangeras i digital form så uppfylldes ändå målet: att skapa en mötesplats. Med ett utbyte av både erfarenheter och kunskap genom föreläsningar och gruppsamtal så tror Lotta att bollen nu är satt i rullning för att skapa en hållbar företagsutveckling inom ullnäringen. 
 

På årets ullkonferens delades olika initiativ kring ull från olika länder. Från Estland berättades om ett labb med spinnerimaskiner på universitet där olika användningsområden för ull undersöks och ett annat projekt med syfte att ta hand om skräpull till förpackningsmaterial. Foto: Towe Johnson

Fler användningsområden

Under dagarna samlades såväl ullproducenter som förädlare och stora designföretag. Tanken är att den nya plattformen för nätverkande ska skapa nya marknader och användningsområden för ullen.

– Vi har Sveriges, kanske Nordens, största ulltvätteri på Gotland och kan ta hand om mycket ull. Men det behövs någon som kan spinna storskaligt.  Så vi behöver hitta varandra, nätverka, se industrikapacitet, hitta kunskap och nya användningsområden. 
 

Målet är att Baltic Wool Conference ska bli en årligen återkommande mötesplats för ullföretagare, entreprenörer och innovatörer från länderna runt Östersjön, med Gotland i centrum. Foto: Privat 

Gemensamma utmaningar

Konferensen tydliggjorde att samtliga länders utmaningar visades sig vara liknande. Det finns ett gemensamt mål om att ullens status behöver höjas. 

– Ull har blivit en bortglömd råvara och tiden är mogen nu när insikterna finns om att det här är närproducerat och hållbart. Vi delar utmaningarna och här kan vi både samarbeta och byta erfarenheter. 

Många vittnar om brister i just uppsamlingsledet och frågor om sortering av ullen. Här saknas det bra system och kvalitetskriterier menar Lotta. 

– Ska du kunna betala rätt så måste det finnas kvalitetsregler. Vi har gemensamma handlingsregler när vi pratar trä till exempel, eller vetekvalitet. Men i Sverige finns det inte sådana kvalitetsregler för ull. Och de lokala raserna kan se så otroligt olika ut. 

Ett sådant kvalitetssystem tror Lotta är på gång och hon berättar om Norge där statliga system finns för att samla upp ullen och att det som saknas här är just infrastrukturen. 

Marknaden efterfrågar

När Lotta benämner ullnäringen som bransch, lägger hon till att det egentligen är en bransch som inte riktigt finns.

– Det är spännande med branscher som finns men som inte finns. För den finns på något sätt inte i dag. Det finns ju ingen branschorganisation för ull. Den finns inbäddad i fåravelsförbundet och andra organisationer, säger hon och tillägger:

– Så vi måste stärka skrået. För det som inte syns, det är ingen beredd att gå in och satsa på. Men en sån här konferens bidrar till att synliggöra att det här är en växande bransch. 

På plats fanns även större design- och textilföretag, däribland Fjällräven och Swedish Wool Initiative där flera stora klädmärken är samlade.

– När stora varumärken visar att dom tror på det här då kommer det hända. Och då kommer de mindre företagen också vara med på banan och i förlängningen gynnar det fårproducenterna. Men, för att kunna betala för ullen, så måste det finnas system för att samla in den och system för att klassificera den. 

Ett nystartat samarbetsprojekt

Parallellt med konferensen har också ett systerprojekt startats, Baltic Wool Cooperation, med stöd från Svenska Institutet. Ett projekt som går ut på att nätverka och inventera vilken industrikapacitet som finns i länderna runt Östersjön.

Planen är att det hösten 2021 är dags för konferensen igen, men då förhoppningsvis på plats på Gotland. 

– Det är ganska befriande att tänka östersjöregionen och Gotland mitti. Allt behöver inte vara inom en landsgräns för att det ska vara närproducerat. Jorden är rund och det finns länder som ligger nära. Och vi har olika perspektiv, kunskaper och bakgrund. Det här nätverket är häftigt, vi har hittat varandra och påbörjat kontakter. 

 

Baltic Wool Conference

Årlig konferens på Gotland med start 8 - 9 oktober 2020

Arrangerades av Hushållningssällskapet Gotland i samarbete med Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Region Gotland

Länder som medverkade: Sverige, Norge, Finland, Estland, Litauen, Polen, Nederländerna och Storbritannien

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 17 november 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera