Självklart debattera beteslagen

Samtiden lider av många sjukor. En avart är den spridda viljan att stoppa debatt/diskussion när man inte delar en uppfattning. Det går inte bra för svensk mjölkproduktion att försvara sin marknadsandel i Sverige. Orsakerna är många och vad som är rätt väg framåt beror av många omvärldsfaktorer som inte är helt lätta att förutspå. 

 

Med nuvarande utveckling får allt färre mjölkande kor gå på bete i takt med ett minskande koantal. Det blir färre ungdjur i Sverige och därmed såklart även mindre naturbeten. Självklart måste detta adresseras. Det är uppenbart att vi är vilse i den svenska modellen. Förändring måste till och det behöver debatteras. Det är väldigt trist att se så många angripa att debatten om beteslagen förs. Sluta med det och lyft istället fram sakargumenten för din önskade väg till stärkt konkurrenskraft. 

En skillnad i förutsättningarna gentemot de konkurrenter vi möter, är den svenska beteslagen för mjölkande kor. Det är självklart att debattera den. Det är viktigt att föra en faktabaserad och saklig diskussion om beteslagens vara eller icke vara, alternativt hur svenska producenter som upplever den som en belastning kan kompenseras eller kompensera sig för merkostnaden. 

Det finns många kunder som inte är beredda att betala ett öre extra för vår beteslag. Det är fakta. I flera länder utan vår beteslag får mjölkproducenter extra betalt för att låta sina mjölkande kor ha tillgång till bete. Där finns en produkt för de som vill betala extra för tillgången till bete och en för de som inte vill betala extra eller rent av inte ser bete för mjölkande djur i lösdrift som bättre för djurvälfärden.

Hur utvecklingen vänds är sedan väldigt många år en högst relevant diskussion. Bara realistiska/genomförbara alternativ förtjänar diskussion på kort sikt. För strategiplanen ”Svensk mjölkproduktion 2040” kan man såklart tillåta sig drömma mer. 

Jag ser inte någon trend mot gränsskydd mot jordbruksprodukter som inte produceras enligt svenska regelverk. Jag ser inte någon trend mot ökade statliga subventioner som skulle kunna kompensera för våra nationella särregler på en avreglerad internationell marknad, tvärtom. 

Konsumenterna blir fler, men rör sig i alla möjliga riktningar. Marknaden blir allt mer komplex. Vem hade för trettio år sedan trott att mjölkprodukter skulle konkurrera med bland annat vitaminberikat vatten, aminosyraberikat vatten, dryck av pressad spannmål och förtjockningsmedel samt smaksatt vatten med patenterad potatisstärkelseemulsion? Vår fantasi stannade då vid konkurrens från färgat och smaksatt sockervatten. Den nya marknaden servas nog inte bäst med en mjölkprodukt/ett koncept. 

En tydlig trend är nationalism. Mervärdet i tillväxt är nationellt ursprung. Pandemin i full blom visade tydligt hur lika vi människor är revirhävdande förfäder. Att i detta klimat tro att vi ska kunna upprätthålla eller helst öka vår mjölkproduktion om vi inte är kostnadsmässigt konkurrenskraftiga är onekligen optimistiskt. När nationellt ursprung blivit en viktigare egenskap har drömmen om stor export av premiumprodukter från svenskt jordbruk blivit svårare att realisera. 

Det behövs mer debatt och fler kloka idéer och koncept. 

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades onsdag den 25 november 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste