Smittsam klövsjukdom konstaterad i Sverige

I oktober konstaterades klövsjukdomen smittsam digital dermatit hos får, CODD, för andra gången i Sverige. Första gången var 2019. Orsaken till att sjukdomen dykt upp i Sverige är ännu inte känd, och fårägare uppmanas nu vara extra uppmärksamma. 

 

Sjukdomen börjar som ett litet sår i kronranden, som sedan växer. Såren är i början svåra att upptäcka om man inte tittar noga och kan lätt förväxlas med skador från trauma. Foto: Joe Angell

Ulrika König, djurhälsoveterinär på Gård & Djurhälsan, berättar att sjukdomen börjar som ett litet sår i kronranden, som sedan blir större och tillslut leder till att klövkapseln, som sitter fast i kronranden, lossnar och att djuren blir halta. 

– Såren kan vara ganska svåra att se, eftersom pälsen täcker och djuren inte är halta till en början, säger Ulrika, som också berättar att smittan kan ge upphov till kronisk hälta, eftersom klövbenet påverkas av inflammationen som uppstår i köttklöven. 

Ej helt känd orsak

Exakt hur sjukdomen uppkommer eller varför vet man inte helt i dag, berättar Ulrika. Enligt studier från Storbritannien, där sjukdomen är vanligt förekommande, är bakterien Treponema inblandad i sjukdomsutvecklingen.

– Man har sett att vissa arter av den här bakterien är inblandade. Treponema finns i många olika arter, och man kan hitta bakterien på friska klövar utan att den ger upphov till sjukdom, säger Ulrika och menar att CODD troligtvis kan ses som en multifaktoriell sjukdom, där dels Treponema, men även andra bakterier och faktorer samverkar.

Enligt studier från Storbritannien kan förekomsten av fotröta öka risken för CODD. 

– Alla faktorer som orsakar fotröta är ju då också riskfaktorer till CODD.
 

2019 konstaterades det första fallet av smittsam digital dermatit hos får i Sverige, och nu har ett nytt fall konstaterats. Fåren på bilden har inget med texten att göra. Foto: Carolina Wahlberg

Gå igenom klövarna

Att noggrant gå igenom klövarna vid inköp av nya djur är enligt Ulrika den bästa åtgärden för att inte få in smittan i den egna besättningen. 

– Det gäller att vara jätteuppmärksam och kolla i kronranden efter de här såren. Ser man ett sår så ska man reagera och inte bara tänka att de här djuret nog har slagit sig. Nu måste man verkligen vara på tårna. 

Andra råd är att försöka köpa in så få djur från så få besättningar som möjligt och helst från gårdar som har F-status i kontrollprogrammet Klövkontrollen. 

– F-status innebär att man har ett intyg på att man inte har fotröta i sin besättning, och sedan det första fallet av CODD så tittar vi även efter de här små såren. 
 

Såren i kronranden leder till att klövkapseln, som sitter fast i kronranden, lossnar. Foto: Emelie Larsdotter

Karantän

Grundrekommendationen vid inköp av djur är att de ska hållas i karantän, vilket också gäller för CODD. 

– Har man djuren fyra veckor i karantän så hinner ett vanligt sår läka. Men är det något som ser misstänkt ut så ska man absolut kontakta veterinär, säger Ulrika.

Enligt henne kan man även förebygga genom att desinficera klövarna på nyinköpta djur med 10 procentig Zinksulfat för att få bort bakterierna som orsakar fotröta.

– Därmed inte sagt att man får bort några CODD-bakterier, men man har iallafall skyddat sig mot liknande bakterier. Samt undvika geggiga och fuktiga miljöer som triggar igång fotröta. 

Ulrika König är djurhälsoveterinär med inriktning får på Gård & Djurhälsan. Foto: Gård & Djurhälsan

Undvik sambete

Om smitta kan komma från nötkreatur som har digital dermatit är ännu oklart. 

– I vissa studier har man sett en sån koppling. Samtidigt är det lite konstigt eftersom digital dermatit är vanligt förekommande i många andra länder, medan CODD i stort sett bara finns beskrivet i Storbritannien och på Irland. Om smittorisken mellan djurslagen vore stor så borde CODD vara vanligare, säger Ulrika men tillägger att Gård & Djurhälsans rekommendationer ändå är att undvika att sambeta med nötkreatur från besättningar med digital dermatit. 

Kan Finnas på fler gårdar

I de två fallen som konstaterats i Sverige har den första besättningen slaktats ut, vilket även är rekommendationen för besättningar där smittan upptäckts. Gården fick även en saneringsplan från Jordbruksverket. 

– Eftersom effekterna blir så stora kanske man som djurägare blir lite rädd för att ta reda på om det verkligen är CODD, men det är viktigt att ta kontakt om sina misstankar och göra en ordentlig utredning. I de flesta fall är det inte CODD, men om det skulle vara det så är det en ohållbar situation att ha en besättning med den sjukdomen.

Tror man att smittan finns på fler gårdar?

– Ja det skulle jag säga, nu efter det andra fallet. Det första fallet var ju bara ett enda fall, och vi hade inga tidigare indikationer från Klövkontrollen. Men det här andra fallet, där vet vi att djur har köpts in. Så på något sätt vet man ju att det finns på fler ställen. 

Hur orolig bör man vara som djurägare?

– CODD är inget som står och lurar och som plötsligt blossar upp, utan man får ju in det någonstans ifrån så man ska vara vaksam när man köper in djur, svarar Ulrika och avslutar: 

– Men det finns enkla åtgärder. Att bara ta en extra titt på klöven, en sån liten åtgärd kan skydda en mot att få in en väldigt obehaglig och svårbehandlad sjukdom.

 

Så undviker du smitta på gården: 

Undersök klövarna på inköpta djur och håll dem i karantän i minst fyra veckor. Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt, välj i första hand djur från besättningar med F-status. 

Rengör och desinficera redskap, till exempel klövsaxar som används i flera besättningar.

Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för CODD. Fotbada därför inköpta djur med zinksulfat 10 procent in och ut ur karantän.  

Undersök halta djur och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, till exempel upptrampade rasthagar.

Undvik sambete med nötkreatur från besättningar där sjukdomen digital dermatit förekommer. 

Använd djurägarförsäkran avseende fotröta och CODD. 

Kontakta Gård & Djurhälsan, 0771–216 500, om du ser förändringar som liknar CODD.

Källa: Gård & Djurhälsan

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 26 november 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem är politikernas bästa vän?

Krönika: Höj självförsörjandegraden, öka beredskapen, stärk livsmedelsförsörjningen! Förslagen om hur detta kan göras är många, men på andra sidan av samma mynt exploateras mark årligen. Det är förvisso ett annat tema på krönika än det jag tänkt, men det knyter an till ämnet. Vem är politikernas bästa vän? Vad jag förstår ska aktuella kapitel i miljöbalken utredas och förhoppningsvis leda mot ett starkare skydd av jord- och skogsbruksmark. Då kan markägare förhoppningsvis slippa årsvisa tvister mot maktgalna bolag som yrkar på att de ska tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vad är det, om det inte är att skydda den brukbara mark som finns?

 

Kommentera