Zeina och aktiv handel är bättre än politiska stödpaket

Krönika: Hon bakar lussebullar, semlor och franska brioche. Hon gör kabis på svensk vitkål och svenska rödbetor, turisk börek, västafrikansk gryta, fiskpinnar med potatismos och moussaka från Balkan. Inget är omöjligt - allt är bara jättegott. 

Zeina har en kvarts miljon följare på Instagram och är en av Sveriges största matprofiler med tre utgivna kokböcker, tv-program och matblogg. Inget är förbjudet i Zeinas matlagning. Alla smaker, dofter, kulturer, kött, grönsaker och recept från hela världen ryms i hennes kök.

Och vi som älskar mat, älskar Zeina. Hon ger oss allt och lite till vad gäller inspiration och nya idéer. Jag struntar fullkomligen i varifrån recepten kommer men inser samtidigt att allt inte kan lagas av bara svenska produkter även om Zeina lyfter fram det lokalodlade och vad som är i säsong just här och nu.

Det finns förutsättningar i Sverige för att odla mer, producera mer mat. Vi har dessutom ur alla aspekter inte minst ur klimatsynpunkt en skyldighet att odla mer. Att äta lokalt när det går är bra för hela världen men att vara för protektionistisk när det kommer till mat gynnar ingen och så fattigt det skulle se ut på våra tallrikar. Men då behöver vi folk som vill jobba. Inte bara på det sätt som Zeina gör utan även hands on i produktionen. På vår grönsaksodling jobbar tre från Sverige, tre från Litauen och tio från Eritrea, numera bosatta i Motala med svenskt medborgarskap.

Lantbrukare i de flesta länder är besvikna på hur politiken agerar kring jordbruksfrågor. Många länder är missnöjda med invandrings- och integrationspolitiken. Att i svåra tider se om sitt eget hus först ligger på ett sätt i människans DNA. Family först, och därefter, om något blir över, kan vi börja dela med oss. Men vad händer när vi gör så i praktiken?

Vi har ett färskt exempel från väst. Trumps handelskrig med Kina skulle leda till bättre villkor för landet och inte minst lantbrukarna men har egentligen bara skapat problem och kostat… Stödpaket och pengar har tillskjutits från amerikanska folkets egna skattepengar för att stävja de missnöjda lantbrukarna som inte får sälja på export.

Om vi tittar på hur det ser ut i Sverige får vi vara glada över den arbetskraftsinvandring vi har till jordbruket. I år var det svårt, många gästarbetare kom inte in i landet eller framförallt kom det inte ut ur sitt. Följden blev att de lokalt odlade grönsaker uteblev på en del håll. Växthus stängdes och odlingar blev mindre. Och när vi ändå talar om USA:s mångfacetterade jordbruk som bygger på arbetskraft från Sydamerika kanske allra främst Mexiko. Vem ska jobba på åkrarna?

Att jobba med export av jordbruksprodukter är en självklar väg för Sverige. Men vi har inte lyckats hittills och riktiga krafttag som leder till goda resultat lyser väl egentligen med sin frånvaro förutom ett.

Varumärkesarbete, kraftfull marknadsföring och försäljning är ett måste. När jag började odla grönsaker möttes jag med viss misstro. När jag berättade att grönsakerna skulle bli lönsamma tack vare ett kraftfullt varumärkesarbete och aktiv försäljning fick jag frågan ”Men hur då, potatis som potatis. Hur mycket kan man egentligen sätta sitt varumärke på en potatis?”. Well, ganska mycket. Absolut (vodka) mycket.

När våra egna produkter och varor lyfts i en ny kontext uppstår nya tankar och affärsmodeller. Zeina visar tydligt att god mat är gränslös. Integration och handel är en förutsättning för ett välmående samhälle. Både in och ut. På alla sätt.

 

Magdalena Hermelin

Hermelins Grönsaker

 

 

Artikeln publicerades torsdag den 26 november 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste