Nya möjligheter för västsvensk spannmålsexport

Varaslättens Lagerhusförening och Lantmännen drar nu igång ett gemensamt projekt om en ny exportanläggning för västsvensk spannmål. Utgångspunkten är två enheter i samarbete.

Lantmännen och Varaslättens Lagerhus ska tillsammans utreda möjligheten till en ny, delvis gemensam exportanläggning i Uddevalla. Foto: Mostphotos

Exporten av spannmål från västra Sverige går via hamnen i Uddevalla. I dag går huvuddelen av exporten från Varaslättens Lagerhus via Lantmännens utlastning i Uddevallas hamn. Men Uddevalla kommun växer och är i behov av ytor för bostäder samtidigt som marken där utlastningen sker är undermålig samt ineffektiv. Därför planeras det för ny hamn i området kring Fröland.

Viktig spannmålsexport

Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen.
Foto: Lantmännen

– Lantmännen och Varaslättens Lagerhusförening står tillsammans för den absolut största exportkvantiteten från västra Sverige. Genom att tillsammans utreda möjligheten till en ny anläggning i Uddevalla kan vi spara våra medlemmars pengar och bidra till ökad konkurrenskraft i området, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen, i ett pressmeddelande.

Varaslättens Lagerhusförening och Lantmännen har under en längre tid samarbetat kring exporten av spannmål från hamnen i Uddevalla. Och det är med utgångspunkt i det framgångsrika samarbetet som de båda bondeägda föreningarna drar igång det nya projektet för spannmålsexport.

Fredrik Söderström, vd Varaslättens Lagerhus.
Foto: VSV

– I dag går nästan hälften av Varaslättens Lagerhus totala spannmålsvolym ut på export via Uddevalla, säger Fredrik Söderström, vd för Varaslättens Lagerhus. Exporten har vuxit hela tiden, och det är viktigt med en bra exportanläggning för oss.

Samarbete och oberoende

– Vi drar nu igång ett spännande projektet med att utreda möjligheterna till en ny anläggning för spannmålsexport i Uddevalla, säger Fredrik Söderström. Målet är en anläggning som i så hög grad som möjligt är gemensam med Lantmännen för att nyttja synergier men där vi äger våra egna silos.

Gemensamma lösningar för de båda föreningarnas anläggningar skulle kunna vara gropar och inlastning, utlastning samt laboratorium. Det är också möjligt med transportörer mellan anläggningarna för att kunna nyttja varandras lagringskapacitet.

– Styrelsen har varit tydlig med att värna vårt oberoende som egen aktör, säger Fredrik. Om det någon gång i framtiden skulle bli så att vi behöver gå skilda vägar ska anläggningarna kunna fungera enskilt.

Projektmöten startar nu direkt. Planeringen fortsätter under 2021 och 2022. I slutet av 2023 eller början av 2024 kan bygget börja.

Det är dyrt att bygga

– Det är dyrt att bygga och dyrt att köpa mark så det gäller att vara så kostnadseffektiva som möjligt, säger FredrikSöderström. Och ett samarbete med Lantmännen ger oss en möjlighet att bli kostnadseffektivare.

Exakt utformning av Lagerslättens Lagerhus del av anläggning är inte klar än, men man uppskattar att den behöver ha kapacitet för att kunna hantera 20-30 000 ton spannmål. Och då har man möjlighet att lasta större fartyg.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 11 december 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera