2020 - ett år med stora svängningar på marknaderna

Vi har upplevt ett år med stormiga råvarumarknader. Virus och politik skakar om på marknaderna. Sällan har vi sett så många av våra marknader röra sig så kraftig under ett år.  

 

Vi går från ett turbulent 2020 mot nya utmaningar under 2021. Utöver väder och vind kommer våra marknader att fortsätta präglas av den pågående pandemin samt även de kommande vaccinationsprogrammen.Foto: Carolina Wahlberg


De sista dagarna på året rasslar nu iväg med god fart. Lite visste vi när dubbel­tjugo inleddes om hur radikalt vår omvärld skulle skakas om. Att corona, covid-19 och pandemi var uttryck som skulle nyttjas vareviga dag. Att dagstidningar skulle följa statistik om dödstal, antal inlagda eller IVA-platser som det vore sportreferat. Eller att det finns en internationell diskrepans i hur man mäter dödstal.

En bransch som inte vacklade

Samtidigt som pandemin och nationella åtgärder för att stoppa pandemin har förändrat efterfrågemönster och raserat ekonomi för hela branscher så har jordbruket visat sin styrka.

När det visade sig att den svenska beredskapen var allt annat än god och det varit brister och stabslägen om vartannat så har de svenska gårdarna fortsatt att leverera. Fortsatt att förse konsumenterna med mjölk, kött och spannmål även under utmanande tider. Och livsmedelsindustrin har fortsatt att snurra.

Hur våran bransch och våra marknader kommer att utveckla sig under det kommande året är det få som vågar gissa. Förutom att vi kommer att sköta våra djur och bruka vår jord även efter nyår. Jordbruket kommer att fortsätta vara en stabil grund för Sverige.

Omväxlande mjölkpris

Arla Foods är det största mejeriföretaget och deras notering den med mest tyngd. Och eftersom Arla Foods är en internationell koncern och deras Arlanotering gäller på flera marknader så är noteringen en reflektion av utvecklingen i Europa. När Europa stängde ner i april föll alla marknadsnoteringar, inklusive mjölken. Så även i ett land med mer öppet samhälle, som Sverige, gick mjölkpriset ned. 

Nedgången bottnade under sommaren och återhämtade sig under hösten för att nå nivåer inte långt ifrån årshögsta. Hur noteringarna kommer utvecklas den närmaste tiden kan bli spännande att se eftersom bland annat Tyskland går in i en ny lockdown.

Svensk gris hamnade i topp

Under årets första kvartal hade vi ett svenskt grispris som låg under det europeiska genomsnittspriset. Handelsavtal med Kina visade sig vara mer pris­drivande än hög djurvälfärd eller låg antibiotikaförbrukning.

Men sen slog effekterna av covid igenom och Europa stängde ner under våren. Storköksmarknaden försvann och stora exportörer av griskött fick se priserna falla. Under hösten hittades afrikansk svinpest hos tyska vildsvin och Tyskland stängdes ute från de flesta stora exportmarknader. Det kött som gick på export ska nu hitta köpare inom EU, en marknad som redan är under press. 

Nu när året går mot sitt slut har det svenska stigit en knapp krona och avancerat till att enligt EU ha det högsta grispriset i Europa.

Berg och dalbana för spannmål

Spannmål och oljeväxter har jämfört med griskött och mjölk haft stora pris­rörelser under året.

Priset på svenskt kvarnvete har under året lyckats med att första falla 20 procent för att sedan stiga 30 procent. Prisrörelser av den magnituden ser man sällan på råvarumarknaden, och då är de oftast orsakade av utbudschocker som missväxt.  

För spannmål såg vi först en efterfrågerusning i april när positioner togs för att man fruktade utbudsbrister i coronas spår. Det var dock en övergående topp och vetet sjönk under sommaren. Samtidigt som vetet steg föll priset på olje­växter. Om alla skulle sitta instängda hemma vem skulle förbruka drivmedel? Efterfrågan på oljeväxter till biobränslen såg plötsligt mycket osäker ut.

Under hösten har vete och raps stigit styrkta av sämre skördar än förväntat, framförallt i EU där stora producenter av både vete och raps har haft problem. 

Eko under press

En nisch som har haft ett utmanande år är ekologiska livsmedel. Ekologiskt tappar marknadsandelar i butikshyllorna. 

Samtidigt som efterfrågan varit svajig så har produktionen av ekologisk mjölk och spannmål ökat under året. Ett ökat utbud och minskad efterfrågan leder alltid till en prisnedgång på marknaden, vilket har varit mycket tydligt på priserna för ekologisk spannmål där foderspannmål betalas med knappt premium mot konventionell spannmål.

En följd av den pressade lönsamhet för ekologiska odlare har blivit ett allt högre tonläge i debatter på sociala medier eller i utspel från intresseorganisationer. Man söker efter något att ta ut sin frustration över utvecklingen på och gör det gärna på den konventionella produktionen. 

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 31 december 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste