Klimatsmartare kött från Gotland

I början på december lanserades ­hemsidan­­ klimatsmartarekott.se, ett delmål i ­projektet Fossilfritt kött som Gotlands Slagteri genomfört ­tillsammans med Svenskt Butikkött, djuruppfödare på ön och LRF Gotland under två år. 

– Syftet har varit att titta på möjligheterna att producera kött utan fossilfria råvaror här på Gotland, berättar Fredrik Sundblad, platschef på Gotlands Slagteri och projektledare för projektet Fossilfritt Kött.

Inom projektet har man tagit fram en checklista med åtgärder som lantbrukare ska uppfylla för att köttet ska få den tilltänkta märkningen Klimatsmartare Kött. Åtgärderna, som nu presenteras på ­hemsidan, handlar om att ställa om till fossilfria bränslen, använda förnybar el, ­optimera plastanvändningen, att ­gården ställer krav på information om klimatavtryck för inköpt foder samt att inköpt växtnäring som används ska vara producerat enligt Best Available Technology, BAT.

– För att komma igång vill vi göra det enkelt, vi måste kunna mäta effekterna och det måste vara transparent för kund och konsument. Flera av våra ­obligatoriska åtgärder är mätbara, och det är lätt att följa upp om ­gårdarna har ställt om bränslet, bytt elavtal och vad man köpt för gödsel, säger Fredrik och berättar att det även finns fler åtgärder som är frivilliga.

Åtgärderna har man valt utifrån vad som ger störst effekt samt är enkelt att kontrollera. 

– Det ska inte vara för omständligt eller kostnadsdrivande att ställa om, för då lyckas vi inte. Bränslebiten är väldigt ­kostnadsdrivande, men det är en så viktig fråga och det är där vi kan få den största effekten. 

För beräkningarna har man använt metoden GHG-protokollet, som står för Greenhouse Gas Protocol, och tagit hjälp av konsult­firman 2050.

Mot kund och konsument 

Det har varit 13 pilotgårdar med i projektet, både nöt-, lamm- och grisgårdar. 

– Redan från start har de här gårdarna efterfrågat vilka krav vi ställer och vad är det förenat med för ­premie, då det avgör om de kan ställa om. Vi har ­tittat på kostnadsökningen för biobränsle framförallt, och då landar vi på runt två ­kronor mer per kilo producerat kött som riktmärke. Men det varierar också från gård till gård, vilken ­verksamhet man har.

Fredrik berättar att ­projektet nu är inne i en förankringsfas riktad mot kund och konsument. Bland annat har man lanserat den nya hemsidan där projektet, checklistan och tankarna bakom beskrivs. 

– Vi hoppas det kommer tas emot på ett positivt sätt. Att kunderna då får upp ögonen för att man kan vara med och påverka om man väljer ett sånt här kött. 

Förhoppningarna är att de första produkterna ska hittas i butikshyllan under 2021. 

– Men det beror helt och hållet på hur det här mottas. Säger kund och konsument att det här är inget fös oss, ja men då har vi ingen ­business. Vi är väldigt ödmjuka för att ­marknaden måste acceptera det här, men det vore konstigt om de inte gör det eftersom det här är något man säger att man vill ha. 

Svenskt kött har lågt klimatavtryck, tror ni att det kan bli rörigt för ­konsumenterna att ni marknadsför ett speciellt kött som klimatsmartare?

– Det kan det vara. Att vi valt ordet klimatsmartare, det handlar om en strävan om att hela tiden bli bättre. Vi har en standard i dag och vi har ett visst klimat­avtryck för nöt, lamm och gris. Men vi kan ju bli bättre. Även om vi är bäst i världen så kan vi bli bättre. Och om det då är förenat med att vi kan stärka hela kedjan, från lantbruk till förädlings­industrin, och att konsumenten kan känna att detta är något bra så är det ju positivt.

”Skulle kunna skala upp”

I dag finns det en gård som uppfyller kraven i checklistan, men enligt Fredrik finns det fler gårdar som är redo att ställa om.  

– För dem är det inga ­konstigheter med de här fem kriterierna, om de får rätt incitament så kan de uppfylla det. Det är det som är så häftigt, om rätt ­förutsättningar ges skulle vi på ­relativt kort sikt kunna skala upp det här, säger Fredrik och tillägger:

– Politiken och lagstiftningen måste skapa ­förutsättningar i hela ­kedjan. Det handlar också om att få accept hos kund och konsument, de måste förstå att den här produktionen driver kostnader och måste vara beredda på att kompensera ­lantbrukaren för kostnaderna för de här åtgärderna. De flesta vill förbättra sin produktion men det måste finnas en ­lönsamhet i grunden.