Nyckeltalen sätter siffror på målet

I början på december gick årets Alnarps Nöttköttsdag av stapeln. Precis som många andra gavs eventet i år digitalt. Under en av dagens föreläsningar gav Annett Seeman, rådgivare på Gård & Djurhälsan, tips om viktiga nyckeltal för ungnötsuppfödning. 

 

Alnarps Nötköttsdag anordnades i år digitalt i början på december. Foto: Carolina Wahlberg 


– En fördel med att jobba med nyckeltal är att man har ett mål, men man kan också sätta siffror på målet, inleder Anett Seeman. 

Först går hon in på de nyckeltal som man kan få från slakteriet. Anett tipsar om att kolla på medel­värden, spridning och avvikelser när man går igenom informationen. Hon lyfter fram slaktvikten, slaktåldern och slaktkroppstillväxt, och säger att när det gäller just slaktkroppstillväxten är det viktig att tänka på att denna är satt utifrån hela uppfödnings­tiden, från födsel till slakt.

– Så om man har avvikande värde på den så kan det bero på att kalvperioden, oavsett dikalv eller mjölkras, har varit tuff för kalven. Då kan man behöva göra en insats där. 

Andra värdefulla siffror är formklass, fettgrupp och pris. 

– Formklass och fettgupp tycker jag är viktigt att följa upp så att det inte är några djur som sticker ut utanför de krav och förväntningar som marknaden har. Det är väldigt många som hamnar högt eller lågt i fettgrupp. 

 – Jag önskar att det blir lättare att göra uppföljningar, med verktyg och hjälpmedel som både finns och är på ingång. Det svåra ska inte vara att notera, utan det stora jobbet ska vara att förändra, sa Anett Seeman, rådgivare på Gård & djurhälsan, när hon föreläste om nyckeltal på Alnaps nötköttsdag. 
Foto: Axel Seeman

Egna insatser

Utöver siffrorna från slakteriet kan man som producent lägga till egen info som enligt Anett spetsar möjligheterna att göra insatser. Hon tipsar bland annat om att lägga till insättningsvikt och insättningsålder, samt att väga djuren för att följa upp tillväxten och få koll på slaktutbytet. 

– Det vägs ju inte levande djur på slakteriet utan det är ju slaktvikt vi får därifrån. Därför är det svårt att ange slaktutbyte för kropparna. Vill man ha det så kan man väga djuren hemma innan de skickas på slakt.

Att sortera i urvalet är ett annat tips, exempelvis utifrån ras, period, årstid, leverantör eller foderparti.  

– Fodret är en jätteviktig faktor, säger Anett och tipsar om att följa upp både foderåtgång och foderpris. 

Djur som dör eller behöver avlivas innan de ska skickas till slakt är ett annat viktigt nyckeltal.

– Är det bara ett djur så är det ju sånt som kan hända. Men det kan även vara en svag punkt som vi behöver åtgärda snabbt, säger hon och fortsätter: 

– Alla kor man betäcker vill man ska bli dräktiga, likadant vill vi att alla djur vi sätter in ska gå till slakt på ett bra sätt. 

”Ha några måstesiffror”

Sammanfattningsvis säger Anett att det viktigaste är att använda den informationen man har, och att hellre fokusera på några få nyckeltal som följs upp kontinuerligt än att göra enstaka uppföljningar på många olika. 

– Det gäller att man är uthållig. Sen kan man naturligtvis göra nedslag, men kom ihåg att ha några måstesiffror.

Hon menar också att det är viktigt att vara så noga som möjligt vid urval. 

– Har du till exempel en fördelning mellan köttras och mjölkras, mjölk- och köttraskorsningar, så jämför dem på ett rättvist sätt. Om man har ett år där man har större andel mjölkrasdjur så kan man bli lite nedslagen om tillväxten går ner, men det har faktiskt betydelse att tillväxtpotentialen är lägre hos mjölkrasdjur. 

Hon avslutar med att trycka på att nyckeltalen inte är något värda om man inte gör något åt dem.

– Åtgärda brister, se vad du skulle kunna göra för att bli bättre. Och inte minst, fira framgång. Var noga med det, då blir det ju även roligare att åtgärda brister nästa gång!

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 04 januari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste