Skippar mjölken – av miljöskäl

Från och med årets skolstart kommer det inte längre finnas mjölk att dricka till maten på gymnasieskolorna i Karlskoga och Degerfors. Kommunerna har valt att sluta servera mjölk som en del i deras miljöarbete. Det rapporterar P4 Örebro.

Enligt Maria Sjödahl Nilsson, verksamhetschefen för kost i Karlskoga och Degerfors, vill kommunerna jobba mer med miljösmarta livsmedel och väljer därför att plocka bort mjölken som måltidsdryck i kommunernas gymnasieskolor. Foto: Mostphotos

– Vi ska prova ett koncept utifrån vårt miljötänk som vi har, och arbetet vi håller på med kring den hållbara måltiden. Då provar vi det här med att ta bort mjölken som måltidsdryck på gymnasiet, säger Maria Sjödahl Nilsson, verksamhetschefen för kost i Karlskoga och Degerfors, till P4 Örebro.

Kommunerna väljer att behålla mjölken i grundskolan.

– Det passar väl ganska bra i grundskolan. Det är väl egentligen rekommendationen enbart för små barn att man ska dricka mjölk, säger Maria.

Miljötänk

På frågan om det finns några ekonomiska skäl bakom beslutet så är svaret från Maria nej.

– Grunden är vårat miljötänk kring den hållbara måltiden, men det medföljer ju en ekonomisk omfördelning kan man säga. När man inte köper in mjölk så finns det andra saker som man skulle kunna lägga de pengarna på, säger Maria. 

Enligt Martin Hårsmar (M) som är ordförande i folkhälsonämnden i Karlskoga är det dock ett besparingskrav som till största del ligger bakom beslutet, och han berättar i en senare intervju med P4 Örebro att folkhälsonämnden förra året fick ett sparkrav på tre miljoner kronor.

– Det är en del av det. Sen när man tittar på varför man valde just detta så finns det fler orsaker, del är det inte ett fasligt mjölkdrickande i gymnasieåldern. Det andra handlar om miljön och att det finns miljövinster med att inte servera mjölk, säger Martin Hårsmar i intervjun.

På sin hemsida skriver Karlskoga kommun:

”Maten och transporterna påverkar miljön och med anledning av det fortsätter vi arbeta med miljösmarta livsmedel, minskning av matsvinnet och att se hur vi nyttjar transporterna. Verksamheterna arbetar kontinuerligt med den hållbara måltiden.”

Finns andra sätt

Thomas Danielsson, från Lämås gård i Karlskoga, är LRF:s hållbarhetsambassadör i Örebro Län. Han ställer sig negativ till kommunens beslut och menar att det finns andra sätt att arbeta med hållbarhet.

– Tråkigt att kommunen väljer bort livsmedel som produceras inom kommunen. Ur klimathänsyn finns andra livsmedel som man skulle kunna titta på, som exempelvis är importerade, för att göra måltiden mer hållbar, säger Thomas till Jordbruksaktuellt.

LRF:s hållbarhetsambassadör i Örebro län är Thomas Danielsson från Lämås Gård i Karlskoga. Foto: Isabella Odmark

Vad är en hållbar måltid enligt dig?

– Helst av allt ska ju hela måltiden var svensk, och så mycket som möjligt ska odlas i närheten för kortare transporter.

Thomas trycker på att det svenska lantbruket bistår med mycket positiva saker för klimatet.

– Det bidrar exempelvis till biologisk mångfald och binder kol. Vi har även hårda djurskyddslagar som inte finns i vissa andra länder, säger Thomas och avslutar:

– Vissa livsmedel som kommunerna serverar till ungdomar är producerade på ett sånt sätt som är olagligt för svenska producenter, exempelvis importerat kött där det är helt andra djurskyddslagar än vad vi har här i Sverige. Det är olagligt att producera här, men tillåtet att servera i kommunala kök.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 07 januari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste