”Det betyder inte per definition att stallet inte får vara låst”

Antalet intrång i stallar av djurrättsakti­vister har ökat de senare åren. Uppmaningen blir ofta att låsa dörrarna. Men hur är det egentligen med den gamla devisen om att man inte får inte låsa stallet, för då kan inte brandkåren ta sig in i händelse av brand? P-O Jonsson på Länsförsäkringar reder ut begreppen. 

 

– Att man inte får låsa ett stall var mer vanligt förr och är en skröna. Man brukade prata om att vem som helst ska kunna gå dit och släppa ut djuren i händelse av brand. Men det är inte ett krav i dag. I dag finns det så många möjligheter att låsa och låsa upp på ett kontrollerat vis, säger P-O Jonsson. Foto: Mostphotos

Det finns två olika faktorer som reglerar möjligheterna att låsa ett djurstall. Den ena faktorn är försäkringsvillkoren, som anger att ekonomibyggnader på en gård ska vara låsta, för att försäkringen ska gälla vid stöld. Det omfattar i grunden även stallar. 

Den andra faktorn är Lant­brukets Brand­skydds­kommittés rekommendationer, som alla försäkringsbolag lutar sina villkor emot, och som anger att stallar ska vara utrymningsbara, av djurskyddsskäl. 

– Men det betyder inte per definition att stallet inte får vara låst, säger P-O Jonsson, som arbetar som riskrådgivare på Länsförsäkringar i Uppsala. 

Lås utifrån

I praktiken kan man lösa det på olika sätt. Ett exempel är godkända kodlås på dörrarna.

P-O Jonsson är riskrådgivare och skadeförebyggare på Länsförsäkringar i Uppsala och arbetar med både lantbruk och andra företag. Hans uppgift är att stötta kunderna i att kunna följa försäkringsvillkoren och han vittnar om ett ökat intresse för lås och larm. 
– Rekommendationen är att det är mycket bättre att ett stall är låst, men att det går att ta sig in i det i händelse av brand, än ha det olåst och ta en ökad risk för intrång och skadegörelse. 
Foto: Länsförsäkringar

Koden kan exempelvis lämnas till grannar och/eller räddningstjänsten, och anordningen kan även kopplas till stall­ägarens mobil. 

– En sådan insats är inte dyr och ger ett förhöjt insatskrav på den som vill utföra ett brott, förklarar P-O. 

En annan lösning kan vara  dörrar med traditionella lås, med tydliga instruktioner och kontaktuppgifter intill dörrarna till de som kan låsa upp i händelse av brand. 

Beroende på hur stallet är konstruerat kan det eventuellt krävas dörrar som brandkåren kan ta sig in via i olika ändar av byggnaden, resten av byggnadens dörrar kan vara låsta utifrån, men möjliga att öppna på ett enkelt vis inifrån vid behov av utrymning.  

Jobba tryggt

Metoderna som dagens djurrättsaktivister tillämpar blir allt fräckare, och det förekommer intrång även dagtid. P-O menar dock att det inte finns någon anledning till oro för att arbeta i ett stall som är låst även under arbetstid. 

– I dag finns så många olika tekniker för att upprätthålla säkerheten både för anställda och för de som driver rörelsen. Känner man att man av olika skäl kan behöva ha låst även dagtid, kanske kopplat till smittspridningsrisker och risk för intrång av obehöriga, så kan man alltid montera så kallade panik- eller utrymningsbehör på dörrarna. Då räcker det att man inifrån trycker armen emot så öppnas dörren. Då behöver man inte hålla på med nycklar och dylikt för att ta sig ut inifrån, men det är fortfarande låst utifrån. Då kan man ha precis samma snabbhet i sin utrymning inifrån som om dörren vore olåst, menar han. 

Prisvärda lösningar

Den tekniska utvecklingen på området har gått fort, och P-O menar att det finns många olika möjligheter att låsa, larma och övervaka, som inte behöver kosta skjortan.  

– Är man inte införstådd i vilka tekniska möjligheter som finns så kanske man har en upplevelse av att det är dyrt, men man måste ställa det i relation till vad inbrott, skadegörelse och driftavbrott kostar. Det kanske är så att vi börjar närma oss en situation där vi måste ta ett något större steg för att uppnå säkerhet i form av utrymningsmöjligheter och för att beivra obehörig beträdelse, säger han och konstaterar:

– Kostar larm och övervakning 50 000 kronor på en byggnad som kostar 20 miljoner att bygga så är det en lika liten investering som att köpa en jordfelsbrytare till sin villa. 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 08 januari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste