Fredagsfilm – 16 år sedan Gudrun

På den 16:e årsdagen av stormen Gudrun som går till historien som en av de absolut värsta stormarna i Sveriges moderna historia, publicerar Linnéuniversitetet en dokumentärfilm. Stormen fällde 75 miljoner kubikmeter skog i Sverige men blev också startskottet till mycket ny forskning.

När stormen Gudrun dragit fram mellan den 8–9 januari 2005 stod det klart att den orsakat katastrofala skador på syd- och mellansvenska skogar. Flera människor miste livet i stormen och det efterföljande uppröjningsarbetet som bland annat gav upphov till de närmast legendariska bilderna av flygfältet i Byholma, med de enorma virkesvältorna så långt ögat kunde nå.

Livet efter stormen

Det är nu 16 år sedan Gudrun drog fram över norra Europa men fortfarande minns många stormen och den radikala förändring som den orsakade på många skogsfastigheter. En av de drabbade är Harald Säll, lektor i virkeslära på Linnéuniversitetet, som miste halva sin skog i stormen och som intervjuas i samband med ett reportage och en ny dokumentärfilm som tagits fram till minne av stormen.

– Vi ville göra en film om hur det har gått efteråt. Hur har vardagen påverkats för skogsägarna och deras familjer? Hur har vår syn på skog och skogsbruk förändrats? berättar Harald i reportaget på Linnéuniversitetets hemsida.

Viktigt samarbete

Flera stormar har drabbat landets skogsägare sedan Gudrun, dock inte med samma stora omfattning, men en gemensam nämnare för stormarna är engagemanget och gemenskapen som uppstår vid uppröjningsarbetet.

– Det var samarbetena som gjorde att det gick bättre än man befarade, vilket tydligt framkommer i filmen. Detta är en lärdom som kan användas i kommande kriser säger Harald.

Dra lärdomar

Han menar att fler lärdomar från tiden efter Gudrun borde utnyttjas i dagens skogsbruk för att förhindra omfattande skador.

– Jag är orolig för att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte tas på allvar i framtiden. Det har gått åt fel håll sedan Gudrun, säger han och syftar bland annat på de skärpta rekommendationerna för gallring efter stormen.

– Den kunskapen tycks redan vara som bortblåst igen. Fler och fler anser att vi ska börja med hyggesfritt skogsbruk i likåldriga, äldre skogar. Då tar man de största träden och kvar står ofta ett vindkänsligt bestånd. Problemet med det har vissa skogsägare redan bittert erfarit. Dessutom kommer andelen gran att öka i dessa skogar, vilket inte alltid är önskvärt.

Kommande generationer

För att sprida riskerna planterade Harald sina gudrunhyggen med olika sorters löv- och barrträd som han hoppas kommer ge fina upplevelsevärden och god skogsekonomi till kommande generationer.

– Många kritiserar skogsbruket, men glömmer bort att den mesta skog vi har i dag är anlagd av människor som inte längre finns ibland oss, eller möjligen är pensionärer. Vad jag kan göra är att skapa bättre skogar för dem som lever efter min tid. Så är det med ett ansvarsfullt skogsbruk. Vi gör vad vi tror är bäst i den tid vi lever och verkar, avslutar Harald.

I efterdyningarna av stormen Gudrun startades många nya forskningsprojekt kring bland annat sprickbildning i timmer, lagring av timmer, alternativa trädarter och viltbete. Mer om detta finns att läsa på Linnéuniversitetets hemsida.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn.s@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 08 januari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste