Möjligt att övervaka med kamera – men håll koll på regelverket

Kameraövervakning i eller utanför en stallbyggnad är ett verktyg som kan övervägas mot aktivism och intrång. Men vad bör man tänka på och vilka regler finns det att förhålla sig till?

 

Jenny Bård är jurist och arbetar på Datainspektionen, den instans som kontrollerar att kameraövervakning sker på ett lagligt vis. 
– När det gäller kamera-övervakning finns det ett antal parametrar som man kan skruva på för att göra bevakningen mer laglig. Till exempel kan man fundera på om man behöver bevaka alla dygnets timmar. Man kan också höja säkerheten för hur det insamlade materialet hanteras, tipsar hon, och tillägger att om man kan bevisa att man verkligen ansträngt sig för att göra rätt, så ses detta ofta som en förmildrande omständighet.
Foto: Datainspektionen


Det som är lite krångligt när det kommer till lantbruksfastig­heter är huruvida det är att betrakta som en privat bevakning eller en bevakning inom ett juridiskt företag. 

– Är det en privat sfär finns det ett undantag som gör att man faller helt utanför både ka­mera­bevakningslagen och da­ta­­skyddsförordningen, GDPR. Är det däremot så att det på platsen förekommer en verksamhet som inkluderar andra än den närmaste kretsen, exempelvis leveranser eller personal, då är det att betrakta som företagsbevakning och då gäller inte privatundantaget. Som huvudregel får man nog anta att bevakning av lagårdsplan generellt sett inte är att betrakta som privat bevakning, och då ska man följa reglerna i kamerabevaknings­lagen och dataskyddsförordningen, berättar Jenny Bård på Datainspektionen. 

Sedan 2018 behöver företag inte tillstånd för att kamera­övervaka. Däremot är den som övervakar personligen ansvarig för att det sker på ett lagligt sätt. Här finns ett antal regler att förhålla sig till.

Datainspektionens tillsyn när det gäller kameraövervakning kan göras efter klagomål från allmänheten, eller i form av på förhand planerad tillsyn. Sanktionsavgifter, förelägganden att förändra bevakningen på olika sätt samt förbud mot fortsatt bevakning är de verktyg myndigheten har till förfogande i de fall då en inspektion görs och förhållandena visar sig vara bristfälliga.Foto: Mostphotos

Berättigat ändamål?

Varje personuppgiftsansvarig, alltså den som kamera­övervakar, är skyldig att kunna motivera varför man vill bevaka en särskild plats. Huruvida syftet att avskräcka från eller dokumentera intrång klassas som ett berättigat ändamål, finns det dock inget entydigt svar på, utan bedömning måste ske från fall till fall.

– Det beror till exempel på sannolikheten för att det ska ske ett intrång på just den här platsen. Ett visst ändamål är inte berättigat på varje plats i landet, utan det handlar om det enskilda fallet, säger Jenny, som inte utesluter att risk för intrång kan ha potential att klassas som berättigat ändamål.

Informationsplikt

Den som bevakar behöver även uppfylla den så kallade informationsplikten, som är relativt omfattande. Information om bevakningen ska lämnas i två lager. Det mest grundläggande är en eller flera skyltar i anslutning till övervakningsplatsen.

– Man ska veta innan man går in på kamera­övervakat område att det är bevakat. Det kan hända att skyltar behöver placeras på mer än en plats, beroende på hur det bevakade stället är utformat. I det andra lagret ska man uppfylla resten av informations­plikten och den informationen ska också finnas på platsen, säger Jenny och fortsätter:

– Jag har sett exempel på lantbruksfastighet där man via en skylt uppfyller alla de krav som lagen ställer, så det är inte omöjligt. 

Gedigen dokumentation

Den som övervakar har dessutom skyldighet att på förhand dokum entera motivet för bevakningen, lagringstid för insamlade data, säkerhet för de insamlade uppgifterna och så vidare. Den som blir filmad har rättighet att få ta del av dokumentationen. Likaså krävs det att man kan visa upp dokumentationen vid en eventuell tillsyn. Dokumentationen ska arkiveras på lämpligt vis av den som är ansvarig för övervakningen. 

Den som filmas har vidare exempelvis rätt att kunna kräva registerutdrag, vanligen i form av en bild från filmen. Vederbörande har också rätt att invända mot insamlingen av materialet, vilket medför att den som är ansvarig för bevakningen har skyldighet att besvara invändningen inom 30 dagar. Finns det då tungt vägande skäl att filma platsen brukar övervakningen kunna fortgå, i annat fall kan bevakningen behöva avbrytas.

Så får data användas

Det insamlade materialet får enligt huvudregeln lagras i 72 timmar. Har man behov av längre lagringstid ska detta motiveras i samma dokumentation som ändamålet. Det finns även regler kring hur det insamlade materialet får användas. 

– Som utgångspunkt råder tystnadsplikt gällande den informationen man samlar in. Det ska finnas rutiner för hur man hanterar materialet. En bra rutin kan vara att man bara går in och kollar på materialet om det har hänt något. Materialet får exempelvis inte användas för att bevaka anställda. Här vill jag även tillägga att om man bevakar en arbetsplats behöver det förhandlas med eventuella fackliga organisationer, säger Jenny. 

Undantag från sekretess­lagen träder dock in om det har begåtts ett brott, för vilket det finns fängelse i straffskalan. Då har man möjlighet att lämna ut uppgifter till polis, åklagare eller andra brottsbekämpande myndigheter. I annat fall har man inte rätt att dela med sig av materialet. 

 

Före kameraövervakning – i korta drag

  • Fundera över syftet med övervakningen.
  • Säkerställ att informationsplikten uppfylls. 
  • Gör upp en plan för hanteringen av insamlade data.
  • Dokumentera allt som rör övervakningen.

Vill du veta mer?

På Datainspektionens hemsida finns detaljerad information om vad som gäller vid kameraövervakning. Här finns även exempelvis en lista på vilka uppgifter som krävs för att informationsplikten ska anses vara uppfylld. 

Datainspektionen har en upplysningstjänst som kan nås via telefonnummer 08-657 61 00. Här kan det enskilda fallet diskuteras med myndighetens jurister. Upplysningstjänsten kan dock inte lämna bindande besked, utan endast ge vägledande information.

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 09 januari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Traktorers utveckling och funktionerna vi inte tänker på att vi använder

Krönika: Sedan den första traktorn började att tillverkas i slutet på 1800-talet så har maskinen utvecklats på många olika sätt för att följa med utvecklingen i de agrara näringarna. Självklart i framför allt motoreffekt och växellådor men samtidigt har även ett intensivt arbete pågått med olika funktioner för att förbättra förarkomfort, effektivitet, säkerhet och design.

 

Kommentera