Möjligt att övervaka med kamera – men håll koll på regelverket

Kameraövervakning i eller utanför en stallbyggnad är ett verktyg som kan övervägas mot aktivism och intrång. Men vad bör man tänka på och vilka regler finns det att förhålla sig till?

Det som är lite krångligt när det kommer till lantbruksfastig­heter är huruvida det är att betrakta som en privat bevakning eller en bevakning inom ett juridiskt företag. 

– Är det en privat sfär finns det ett undantag som gör att man faller helt utanför både ka­mera­bevakningslagen och da­ta­­skyddsförordningen, GDPR. Är det däremot så att det på platsen förekommer en verksamhet som inkluderar andra än den närmaste kretsen, exempelvis leveranser eller personal, då är det att betrakta som företagsbevakning och då gäller inte privatundantaget. Som huvudregel får man nog anta att bevakning av lagårdsplan generellt sett inte är att betrakta som privat bevakning, och då ska man följa reglerna i kamerabevaknings­lagen och dataskyddsförordningen, berättar Jenny Bård på Datainspektionen. 

Sedan 2018 behöver företag inte tillstånd för att kamera­övervaka. Däremot är den som övervakar personligen ansvarig för att det sker på ett lagligt sätt. Här finns ett antal regler att förhålla sig till.

Berättigat ändamål?

Varje personuppgiftsansvarig, alltså den som kamera­övervakar, är skyldig att kunna motivera varför man vill bevaka en särskild plats. Huruvida syftet att avskräcka från eller dokumentera intrång klassas som ett berättigat ändamål, finns det dock inget entydigt svar på, utan bedömning måste ske från fall till fall.

– Det beror till exempel på sannolikheten för att det ska ske ett intrång på just den här platsen. Ett visst ändamål är inte berättigat på varje plats i landet, utan det handlar om det enskilda fallet, säger Jenny, som inte utesluter att risk för intrång kan ha potential att klassas som berättigat ändamål.

Informationsplikt

Den som bevakar behöver även uppfylla den så kallade informationsplikten, som är relativt omfattande. Information om bevakningen ska lämnas i två lager. Det mest grundläggande är en eller flera skyltar i anslutning till övervakningsplatsen.

– Man ska veta innan man går in på kamera­övervakat område att det är bevakat. Det kan hända att skyltar behöver placeras på mer än en plats, beroende på hur det bevakade stället är utformat. I det andra lagret ska man uppfylla resten av informations­plikten och den informationen ska också finnas på platsen, säger Jenny och fortsätter:

– Jag har sett exempel på lantbruksfastighet där man via en skylt uppfyller alla de krav som lagen ställer, så det är inte omöjligt. 

Gedigen dokumentation

Den som övervakar har dessutom skyldighet att på förhand dokum entera motivet för bevakningen, lagringstid för insamlade data, säkerhet för de insamlade uppgifterna och så vidare. Den som blir filmad har rättighet att få ta del av dokumentationen. Likaså krävs det att man kan visa upp dokumentationen vid en eventuell tillsyn. Dokumentationen ska arkiveras på lämpligt vis av den som är ansvarig för övervakningen. 

Den som filmas har vidare exempelvis rätt att kunna kräva registerutdrag, vanligen i form av en bild från filmen. Vederbörande har också rätt att invända mot insamlingen av materialet, vilket medför att den som är ansvarig för bevakningen har skyldighet att besvara invändningen inom 30 dagar. Finns det då tungt vägande skäl att filma platsen brukar övervakningen kunna fortgå, i annat fall kan bevakningen behöva avbrytas.

Så får data användas

Det insamlade materialet får enligt huvudregeln lagras i 72 timmar. Har man behov av längre lagringstid ska detta motiveras i samma dokumentation som ändamålet. Det finns även regler kring hur det insamlade materialet får användas. 

– Som utgångspunkt råder tystnadsplikt gällande den informationen man samlar in. Det ska finnas rutiner för hur man hanterar materialet. En bra rutin kan vara att man bara går in och kollar på materialet om det har hänt något. Materialet får exempelvis inte användas för att bevaka anställda. Här vill jag även tillägga att om man bevakar en arbetsplats behöver det förhandlas med eventuella fackliga organisationer, säger Jenny. 

Undantag från sekretess­lagen träder dock in om det har begåtts ett brott, för vilket det finns fängelse i straffskalan. Då har man möjlighet att lämna ut uppgifter till polis, åklagare eller andra brottsbekämpande myndigheter. I annat fall har man inte rätt att dela med sig av materialet.