Ullen från köttraser får nytt liv

I Laholm hittar vi ­företaget CC Wool som drivs av Charlotte Jansson och Carl-Oskar ”Calle” Allared. De förädlar ullen från framförallt köttrasfår, ull som annars ofta slängs, och tillverkar produkter till häst och hund. De har även startat upp Västkustens Ullinsamling, som ­under år 2020 förmedlade runt 35 ton ull. 

Idén bakom ­företaget tog form 2017, då Calle på ett event om ull blev ­introducerad för ­n­ålfiltsteknik. 

– Calle kom hem och sa ”Vi måste göra något med den svenska ullen, och det måste vara i nålfilt. Tänk stort!”, berättar Charlotte.

De utgick från de får som Calle klipper, och tittade på vilken ull som kastades och vilken ull som fårägaren tog hand om.

– Det är köttraskorsningar han klipper allra mest, och det är också den ullen som slängs. För hantverks­ullen från ­exempelvis ryafår och stoppningsullen från texelfår finns det redan köpare på. Vi ville hitta en produkt där vi kunde använda den här ”bulkvaran”, ullen från köttraskorsningar, och där det kanske inte gjorde något att det var lite organiskt material i. 

Charlotte är hästtjej och har bott många år i Australien och jobbat med galopphästar. 

– Där använder man mycket ull som material i både schabrak, vojlockar, paddar och täcken. Så då tänkte jag att det här har vi inte på den svenska marknaden, vi gör ett ullschabrak.
 

100 procent ull

Nålfiltstekniken går ut på att kardad ull läggs i flera lager och därefter tovas ihop med hjälp av tusentals nålar som går ­igenom. Charlotte berättar att de själva samlar in, ­sorterar och packar ullen och därefter tvättas den på ett ­tvätteri. Filttillverkningen sker på Sporda Nonwoven i Bredaryd, och ­slutprodukterna sys upp på Täckesfabriken i Vittaryd. 

– Vi var bestämda på att vi ville ha en nålfilt i 100 procent ull. Det var inte självklart att det gick att göra, de som hjälpte oss ville gärna blanda i viskos eller något annat plast­material. Vi fick provköra ett par omgångar, det gällde bara att hitta rätt relation mellan de olika ullsorterna.

Charlotte berättar att det var tack vare ull från Gotlandsfår som de klarade att få en nålfilt i 100 procent ull. 

– Det är den som tovar ihop sig och gör så att filten håller ihop. Man kan göra en nålfilt på 100 procent vit korsningsull, det blir jätte­mycket spill i produktionen. Men rör man bara i rätt andel av den gråa så får man mycket mindre spill och en hållbar filt. Vi ville även ha en viss andel grå ull i för att få rätt färg, vita produkter i ett stall blir snabbt skitigt. 
 

Ullinsamling 

Ullen som används ­kommer dels från Charlottes och Calles egna får, men köps även in från andra gårdar. Behovet av att köpa in ull blev också grunden till nästa ben i företaget.

– Vi behövde ett antal hundra kilo för att börja experimentera med filten. Då upptäckte vi att det var rätt svårt att få tag i bra ull som inte var full med halm. Och om Calle som fårklippare har svårt att köpa bra ull, vad har då inte någon utanför branschen?

De blev i samma veva kontaktade av Hushållningssällskapet i Halland och projektet Ull som resurs.

– Ett problem som ­analyserades inom ­projektet var att vi inte hade någon uppsamlingscentral. Så då startade vi Västkustens Ullinsamling där vi köper och säljer ull. Det är primärt från Calles kunder, men vi köper även in av andra och samarbetar med en får­klippare nere i Skåne.

Under år 2020 förmedlade de runt 35 ton ull. 

– Klippans Yllefabrik är vår största kund i ­dagsläget. Sen har vi bland andra en tjej, som driver företaget Swedish Wool Mattress Company, som gör ­madrasser i svensk ull. 
 

Kvitto på att det är svenskt 

En utmaning vid förädling av svensk ull är enligt Charlotte att den innehåller mycket organiskt material, eftersom fåren står på stall på vintern. 

– När vi sorterar och ­säljer ull så går den bästa och renaste ullen till ­kunder som har höga krav. Ska du sova på en madrass vill du inte ha halm i den, men i en hundfilt är det inte hela ­världen om det är en liten bit halm här och där. Så vi tar det vi klassar som andrasortering till våra produkter, berättar hon och tillägger: 

– Lite på skämt brukar jag säga att man som kund inte ska vara ledsen för att man hittar halm i produkten, utan man ska vara glad. För där har man sitt kvitto på att det verkligen är svensk ull.

Charlotte berättar att målet är att ha en produkt­serie på mellan åtta och tio ­produkter. Hon säljer ­produkterna via företagets webbshop, som öppnade för drygt ett år sedan, och via ett par återförsäljare. Höstens projekt har varit att utforma en ny hemsida med en ny webbshop. 

– Vi började med schabrak och hundfiltar. Nu kommer även hund­bäddar, hundtäcken, benpaddar till häst och faktiskt ­knästöd och ryggvärmare till människor. 

Vad är fördelen med ullprodukter?

– Ull är ett fantastiskt material. Det finns inget annat som andas så väl som ull gör. Det värmer när det är kallt, det andas när det är varmt. Många är rädda för ull eftersom man inte kan tvätta det, men jag tycker det är så lätthanterligt för det är bara att borsta av och vädra. Är det en lite frostig eller snöig morgon så ­lägger man ut sina ullgrejer så är de ­rengjorda sen, säger Charlotte och fortsätter: 

– Det går inte att framställa en syntetisk fiber som har alla de egenskaper som en ullfiber har. En ullfiber kan man böja cirka 20 000 gånger innan den går av, jämför det med en viskosfiber som du kan böja cirka 100 gånger, så det säger sig själv att ull är ett hållbart material.

I december tilldelades företaget Gnistpriset från Hushållningssällskapet i Halland. 

– Det var väldigt ­oväntat. Men det var jättekul att vi uppmärksammas, och det blev väl lite ett kvitto på att vi är på rätt spår och tänker i rätt banor, avslutar Charlotte.