Regenerativt jordbruk för framtiden

Krönika: Mycket har hänt under förra året både i det stora såväl som det lilla. Det hela har gett mig insikt om att en förändring är nödvändig och en föraning om att stora utmaningar stundar. 

Linda Elvingson är ny krönikör i Jordbruksaktuellt. Foto: privat

Kommer ni ihåg vårens corona-nedstängningar i Sydeuropa och i Kina? Två enorma gulaktiga moln som väder­satelliter under lång tid observerat över dessa områden hade plötsligt skingrats och luften var nu klar och frisk. Förklaringen var enkel; fabrikerna, trafiken och flyget hade slutat att släppa ut av­­gaser varvid den smog som tidigare bildats på hög höjd inte längre fick någon ny tillförsel. Nu ett halvår senare är molnet tillbaka när industrierna åter är igång. Detta om något visar att vår mänskliga påverkan är så stor att man kan se den från rymden som väderfenomen.

Forskare har länge varnat för att en klimatkris stundar genom att jorden värms upp till följd av att olika gaser som koldioxid ökar i atmosfären och skapar en liten men stadig obalans mellan den energi som tillförs jorden och den som strålar tillbaks. Det är mycket lite vi kan göra åt nuvarande koldioxidnivå i atmosfären. Även om vi stoppar utsläppen i dag kommer den utjämningsbuffert som haven består av i form av kolsyra, ändå leda till höga koldioxidhalter i 100-tals år framöver, som skapar ett stadigt energiöverskott år efter år. Det som föreslagits är att vi samtidigt som vi bromsar ökningen av koldioxid måste införa åtgärder som leder till att vi kyler av jorden. Här ser forskarna flera lösningar där jord- och skogsbrukarna kan bli de nya planeträddarna.

Lösningarna består av en liten men nödvändig förändring av vårt sätt att bruka jorden mot något som myntats som regenerativt. Det handlar först och främst om att öka och bättre bevara bördigheten i de åkrar som vi odlar i dag, genom att öka mullhalten. Vi måste även ta oss an och restaurera all den mark som gjorts obrukbar av olika skäl. På så sätt fixeras kol från atmosfären ner i jorden. Ett sätt att öka mullhalten är att se till att all brukbar mark alltid är bevuxen med gröna växter vilket främjar fotosyntesen och avdunstningen som i sin tur kyler markytan. Odlas till exempel ettåriga grödor kan odlingssäsongen förlängas om fånggrödor sås in i säden som sedan växer till sig när tröskningen skett.

Fånggrödor minskar även ogrästrycket och ger bidrag till kvävet om kvävefixerande växter väljs. Kombineras detta med en mer ytlig jordbearbetning bibehålls jordstrukturen bättre vilket i sin tur påverkar infiltrationsförmågan och inte minst bidrar till att etablera en bättre kommunikation och samspel i jorden mellan bakterier, svampar och växternas rötter.

Ska vi odla i ett mer ombytligt klimat måste vår odlingsjord förberedas för uppgiften. Jorden måste klara av att suga upp stora och plötsliga regnmängder utan att eroderas, men även hålla kvar stora vattenmängder under perioder av torka. Därför är alla åtgärder för att öka jordens förmåga att uppta och behålla vatten något som kommer att bli alltmer viktigt.

Som nybliven jordbrukare har jag både många idéer och utmaningar framför mig. Till våren ska vi börja förflytta våra betesdjur till en ny fålla varje dag eftersom det sägs stimulera gräsväxten maximalt och binda kol i marken. Mer om detta och hur vi vill förändra våra gräsmarker till bättre livsmiljöer för insekter och våra bin får bli ett uppslag till nästa krönika.

Linda Elvingson

Lantbrukare

Fakta:

Namn: Linda Elvingson

Bor: Harbo utanför Uppsala

Ålder: 35

Yrke/gör: Driver familjens gårdsmejeri (Ängsholmens Gårdsmejeri) med produktion av buffelmozzarella från gårdens egna vattenbufflar.

Hjärtefrågor inom lantbruket: Självförsörjning och hållbar produktion.

 

Artikeln publicerades tisdag den 02 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lantbruket förtjänar ett åtgärdsprogram som är rimligt  

Krönika: Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inför kommande cykeln 2021-2027 är ute på samråd. Deras uppdrag går bland annat ut på att visa hur Sverige ska komma till rätta med de problem som finns i/kring våra vattenmiljöer. Som vattenrådgivare förväntas jag att läsa och granska åtgärdsprogrammen och alla tillhörande dokument i sömmarna för att komma med relevanta åsikter från mitt perspektiv.

Kommentera